15 oktober, 2016

SIBNER: Leopard-Skin Pill-Box Hat

Bob Dylan vann Nobelpriset i litteratur här i veckan. Som mångårig fan och stundtals ohälsosamt förundrad av och fördjupad i den otroliga spännvidden i mannens skiftande verkshöjd vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om det. Eller hur jag ska få ihop det med hockey. Det finns naturligtvis fullt rimliga argument, om man bara tänker efter. I över 50 år har Bob Dylan producerat enorma mängder fantastistk lyrik som han i varierande kvalitetsnivå tonsatt och framfört. Vissa epoker, passager i detta livsverk är så andlöst bra att det absolut kan mäta sig med flera av de vanliga författare som genom åren fått Nobelpriset. Självaste Samuel Beckett, som skrev ”I väntan på Godot” och själv vann Nobelpriset 1969, har ofta hyllat Bob Dylan för hans lyrik. Det är väl ett betyg så gott som något, skall-kraven på en Nobelpristagare förefaller nog faktiskt vara uppfyllda. Men framförallt prisas Dylan för en välgärning som för alltid gav litteraturen en plats i musiken. Två skilda konstformer kunde plötsligt förpackas tillsammans och komma till glädje för breda folklager. Ett bättre sätt för poesi och lyrik att nå de stora massorna än via radioapparater och stora konsertscener fanns inte på 60-talet. I den meningen har Bob Dylan…

24 april, 2015

Växjö vann vägpiraternas vendetta

Det är ett stycke modern hockeyhistoria jag upplever där ute på isen, i en stad som en gång var mitt hem. Runt omkring mig fladdrar ett enda virrvarr av champagne, löpsedlar, kollegor och segeryra hockeyspelare. Växjö Lakers är ju bara 18 år och fortfarande en junior i den här världen och nu har de just vunnit SM-guld i en arena som är nyare än vissa av mina jeans.  När krutröken har lagt sig kommer vi antagligen se tillbaka på den här finalserien som en av de mest ologiska som någonsin har spelats. Inte ologiskt att den blev av, knappast på förhand, för det var Växjö och Skellefteå som fick de flesta guldtipsen och det har varit väldigt uppenbart under andra halvan av säsongen och egentligen under hela slutspelet att de är landets två bästa hockeylag. Det har också varit en av de klart jämnaste finalserier jag sett. I ett par säsonger nu har det med ett fåtal undantag varit blott en knivsudd som skiljt lagen åt, Växjö är ett av få lag som kunnat matcha Skellefteå i grundserien de senaste åren och inför kvällens match hade det lag som gjort första målet i deras inbördes möten vunnit 17(!) raka matcher. Finalserien har varit så jämn eftersom lagen varit ungefär exakt lika bra på…

14 april, 2015

Mästarna förstörde den historiska festen

Det sägs att traditioner är viktiga när titlar ska fördelas. Kvällens SM-final var den första som någonsin spelats i Växjö, en stor milstolpe i stadens idrottshistoria och det märktes. Men när mörkret sänkt sig över de småländska tallarna är nog de flesta här rätt glada åt att den är över.  VÄXJÖ (Hockeysverige.se) Suveräna super-Skellefteå, de oslagbara mästarna, denna svartgula guldmaskin som utgör svensk hockeys enda egentliga benchmark kom till Växjö med underläge i en finalserie för första gången på tre år. Situationen måste ha varit aningen ovan, för efter den minst sagt överraskande förlusten i söndags fick vi plötsligt se hur hockeyopinionens förtroende för mästarna vacklade. Kvällstidningarna började plötsligt mena att det här guldet kanske inte alls var särskilt givet, att mästarna kanske var lite mätta. I ett par säsonger nu har det dessutom fårhållit sig på det viset att just Växjö varit ett av få lag som kunnat rå på Skellefteå ens under grundserien och i luften låg åtminstone små, små vibbar av ett tänkbart tronskifte. Västerbottningarna kom dessutom på besök till ett Växjö som var smyckat och pyntat för fest. För en utomsocknes, bilburen besökare var det uppenbart redan ute på riksväg 30. Det var Lakers-flaggor på taxibilarna, fullt slutspelsställ på Radio Kronoberg och ymniga, ystra folksamlingar på…

1 april, 2015

Det svänger, Skellefteå!

Bud Holloway har åkt hem, men det spelas fortfarande country i Skellefteås omklädningsrum. Det är den där svängiga, glada varianten som är full av livsglädje och självförtroende och så som de lyssnar på musik spelar de även hockey. Jag har intervjuat en del stora hockeystjärnor under mina snart fyra år i branschen, men den allra längsta och tveklöst mest innehållsrika och roligaste gjorde jag med Luleås Johan Forsberg på den tiden han spelade i Skellefteå. Detta var innan den stora guldrushen dragit igång på Möjligheternas Torg, SAIK var klubben som på kort tid gått från Hockeyallsvenskans toppskikt till legitim utmanare och hyllades stort för detta, men där och då var de ännu inte den hockeyns Smaug de skulle komma att bli. När jag och Isabel Boltenstern träffade Forsberg på ett hotell invid Globen i Stockholm hade de bara några månader tidigare förlorat sin andra raka final. Nu satt han där, den unge Pite-poeten och förberedde sig inför en träningsmatch mot AIK, genrepet inför den säsong som skulle komma att ge det där efterlängtade första guldet i klubbens moderna era. Vi satt där länge och vi pratade om musik och böcker och allt annat än hockey. Men på temat musik kom vi fram till att Johan bland annat gillade country, och för att återknyta till hockeyspåret tog jag då upp Bud…