6 mars, 2015

Del 1: På jakt efter ishockeyns själ – Rögle BK och ishockeyns samhällsnytta

I en artikelserie kommer historikern och idrottsvetaren Tobias Stark, lektor vid Linnéuniversitetet i Växjö, att gräva ned sig i Rögle, dess hockeyhistoria och betydelse för Ängelholm som ort. Här är den första delen i hans artikelserie: Det är tisdagen den 16 december 2014, och jag befinner mig i Ängelholm på jakt efter ishockeyns själ. Jag vet inte om jag kommer att finna den, men jag är på det klara över att Ängelholm måste vara rätt ställe att leta på. Varför då, undrar vän av ordning? Jo, Rögle BK – som idag är känd som en av Sveriges mest framstående talangfabriker – kallades på 1960-talet faktiskt för landets första ”proffsklubb”, och kritiserades då hårt av ett i princip enat Ishockeysverige för att med plånbokens hjälp försöka köpa sig till framgång. Denna händelse tycks dock många vara lyckligt ovetande om idag, när Rögle och ishockeykultur blivit närmast synonyma begrepp, medan i stället klubbar såsom Malmö Redhawks, Linköpings HC och Växjö Lakers ofta brännmärks som arketypiska ”köplag”. Min tanke med detta är nu inte att moralisera eller att hänga ut någon för bristande historiekunskaper. Avsikten är tvärtom att belysa hur ishockeykultur skapas och vad den betyder för befolkningen. Vad krävs med andra ord…