• Publicerat 29 april, 2015
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
Blågul navelskådning

Stolthet eller skam? För nionde säsongen i följd utvärderar Uffe Bodin de blågula insatserna i NHL under den gångna grundserien. Vi avslutar genomgången med att titta på vad svenska forwards uträttade under säsongen.

LÄS ÄVEN:
Blågul navelskådning – de svenska NHL-målvakterna
* Blågul navelskådning – de svenska NHL-backarna

Att kritisera svenska NHL-spelare har sällan legat för svensk media. Det stryks oftast medhårs och därmed tenderar journalistiken att bli rätt lam.

Visst, vi gläds åt att våra landsman gör bra ifrån sig, men när man läser rubrikerna kan man ibland få intryck av att våra NHL-svenskar är gudar. Och när en eller annan av våra gudabenådade stjärnor hamnar i fjärdekedjan eller – gubevars – i AHL, då är det naturligtvis lagledningen som är inkompetent.

I tre delar kommer jag att utvärdera de blågula insatserna under NHL:s grundserie. Förhoppningen är att göra det med en lite nyktrare inställning än i vanliga fall. Om jag lyckas kan bara du, kära läsare, avgöra.

För att betygsättas måste målvakten ha gjort minst tio och utespelaren minst 20 matcher i NHL den här säsongen. Betyget är inte bara satt utifrån insatserna på isen, utan även efter vilka förväntningar vi har haft på de enskilda spelarna. Dels utifrån fjolårets insatser, dels utifrån status. Ju fler meriter och högre status, ju högre krav.

Fotnot: Nytt för i år är att jag har lagt in utespelarnas Corsi-värden i stället för plus- och minusnoteringarna. Corsi är em slags plus- och minusnotering där man mäter alla avslut mot mål, för och emot, och får fram en procentsats som är positiv om den ligger över 50 procent och negativ om den ligger under. I min mening är den en mycket bättre indikator än plus- och minusstatistiken på om en spelare haft en positiv eller negativ inverkan på spelet. Mer om detta kan ni läsa här i mitt gamla blogginlägg om ”Den statistiska revolutionen”. Alla Corsi-värden är hämtade från den fenomenala sajten war-on-ice.com som jag verkligen rekommenderar för alla som vill gräva ned sig mer i den avancerade statistiken.

Tidigare betygssättningar:
13/4 – De svenska målvakterna: http://www.hockeysverige…
16/4 – De svenska backarna: http://www.hockeysverige…

Betygsskala:
5 – Allsmäktig
4 – Mycket bra
3 – Bra
2 – Godkänd
1 – Underkänd
0 – En skam för Sverige

I dag är det svenska forwards tur att betygsättas:

Joakim Andersson, c, Detroit Red Wings
Matcher: 68
Mål+assist=poäng: 3+5=8
Utvisningsminuter: 22
Corsi: 44,34%
Betyg: 1
Efter att ha tagit rätt steg framåt i fjol hade Joakim Andersson det tuffare att få spelet att stämma i år. Känslan är att han har blivit omsprungen av flera yngre förmågor i Detroit Red Wings organisation och det får mig att undra om han verkligen har en framtid i klubben – eller NHL. Hade stundtals svårt att platsa under säsongen och halverade sin poängskörd jämfört med i fjol. Inte den typen av besked en spelare bör lämna under sista året på sitt kontrakt.

Mikael Backlund, c, Calgary Flames
Matcher: 52
Mål+assist=poäng: 10+17=27
Utvisningsminuter: 14
Corsi: 45,87%
Betyg: 2
Magmuskelskadan som han tog med sig in i träningslägret fick trista konsekvenser för Backlund. Han tvingades till operation och ett långt uppehåll som kom att störa hans säsong. Efter att ha varit väldigt produktiv i fjol fick centern en mer defensiv roll i takt med att yngre förmågor som Sean Monahan och Johnny Gaudreau tagit över offensivt. Känslan är att Backlund är god för minst 60 poäng om han får vara hel och kry under en hela säsong. På den nivån låg han inte i år.

Patrik Berglund, c, St. Louis Blues
Matcher: 77
Mål+assist=poäng: 12+15=27
Utvisningsminuter: 26
Corsi: 54,58%
Betyg: 2
Det syns kanske inte på den mest ytliga statistiken, men Patrik Berglund har gjort mycket positivt för St. Louis den här säsongen. Han tillhör en av spelarna i laget som har bäst Corsi-värden och därmed också ett positivt inflytande på lagets spel. Det som har saknats är givetvis utdelningen, men både svenskens skottprocent (8,3 – hans lägsta notering under en NHL-säsong i karriären) och hans PDO (skottprocent+räddningsprocent i spel fem mot fem) antyder att det finns ganska hyggliga chanser att han studsar tillbaka rätt rejält. Lite mer oroande är det att det här är andra säsongen på rad som Berglund får dålig utdelning framåt. Frågan har varit på tapeten i ett par säsonger nu och får återigen påstås vara aktuell: hur länge kommer offensivt överflödiga Blues att behålla svensken?

André Burakovsky, fw, Washington Capitals
Matcher: 53
Mål+assist=poäng: 9+13=22
Utvisningsminuter: 10
Corsi: 54,6%
Betyg: 3
Med tanke på hur bra säsongen startade för den unge rookien är det kanske enkelt att känna besvikelse över att det inte blev fler poäng. Men sett till hur få juniorer det är som gör samma sorts avtryck i NHL som ”Lill-Burra” så kan inte säsongen betecknas som något annat som en stor framgång. Man kan exempelvis jämföra med Filip Forsberg – som även han hade Barry Trotz som coach i fjol – och var han befann sig för ett år sedan. Han fick spela betydligt färre NHL-matcher än Burakovsky och kom tillbaka och gjorde över 60 poäng den här säsongen. Förhoppningsvis är den spännande skåningen kapabel till att göra något liknande nästa säsong.

Nicklas Bäckström, c, Washington Capitals
Matcher:  82
Mål+assist=poäng: 18+60=78
Utvisningsminuter: 40
Corsi: 53,93%
Betyg: 5
Poäng betyder absolut inte allt. I fjol hade Nicklas Bäckström en poängmässigt riktigt bra säsong, utan att för den sakens skull spela på den nivå vi är vana att se honom. Då var det i princip bara ett mäktigt powerplay som höll honom och Washington Capitals flytande innan man slutligen missade slutspel. I år har Caps, under nye coachen Barry Trotz ledning, också blivit ett mycket mer pålitligt lag med fler strängar på sin lyra. Detsamma gäller ”Bäckis” som har spelat en mycket mer komplett tvåvägshockey än vad som var fallet i fjol. Han ledde till och med NHL:s poängliga under en period och kom slutligen topp tio i sällskap med NHL:s verkliga elit. För sin uppryckning och sitt mer kompletta spel i år är han värd en fullpoängare.

Jacob de la Rose, c, Montréal Canadiens
Matcher:  33
Mål+assist=poäng: 4+2=6
Utvisningsminuter: 12
Corsi: 44,19%
Betyg: 2
Det gick mycket fortare än förväntat för Jacob de la Rose att etablera sig i NHL. Efter en halvdan start i AHL med Hamilton Bulldogs växte han med uppgiften som lagkapten efter JVM och tog möjligheten att spela till sig en NHL-tröja när Montréal Canadiens gav honom chansen. Starten har varit trevande, men de la Rose mogna och ansvarsfulla spelstil gör honom redan nu till en tillgång för en tredje- eller fjärdekedja i NHL. Vad gäller offensiv utdelning ska man inte förvänta sig för mycket av arvikasonen. Han kommer att uppleva en lång och framgångsrik NHL-karriär, men det blir sannolikt som en hårt arbetande och karaktärsstark defensivspecialist snarare än en produktiv topp sex-forward.

Loui Eriksson, fw, Boston Bruins
Matcher: 81
Mål+assist=poäng: 22+25=47
Utvisningsminuter: 14
Corsi: 52,78%
Betyg: 3
Att han ingick i Tyler Seguin-trejden kommer alltid att hänga som ett ok över Loui Erikssons axlar. För till och med när han gjorde en bra säsong och levererade bättre än under det skadedrabbade fjolåret har han utmålats som något av en syndabock för lagets tillkortakommande. Att trejda Eriksson är ingen smart quick fix för Bruins. Det finns mer att hämta ur svensken om lagledningen bara har lite tålamod.

Dennis Everberg, fw, Colorado Avalanche
Matcher: 55
Mål+assist=poäng: 3+9=12
Utvisningsminuter: 10
Corsi: 39,92%
Betyg: 2
Det är få spelare som klarar av att ta det gigantiska steget från Hockeyallsvenskan till NHL, men Dennis Everberg lyckades göra exakt det. Bara den prestationen är i sig värd ett högt betyg. Efter en del skadebekymmer och anpassningsbesvär gjorde han till slut ett hyggligt jobb som rollspelare i Avalanches två bottenkedjor. Säsongen fick emellertid en trist avslutning när den tidigare rögleprofilen skadade axeln så pass illa att han riskerar att bli borta i upp till åtta månader. Det gör att han har en tuff uppgift i att försöka slå sig in i laguppställningen när han blir friskförklarad i höst.

Jesper Fast, fw, New York Rangers
Matcher: 58
Mål+assist=poäng: 6+8=14
Utvisningsminuter: 8
Corsi: 49,91%
Betyg: 3
Jesper Fast borde fungera som en förebild för alla unga spelare som drömmer om spel i NHL. Nässjösonen var aldrig den stora talangen, men med hjälp av ödmjukhet, hårt arbete och en imponerande envishet har han tagit sig längre än vad många trodde var möjligt. Den här säsongen blev ytterligare ett bevis för att han är på rätt väg i karriären. Efter en trevande start med AHL-spel lyckades han slutligen slå sig in i New York Rangers en gång för alla. Han imponerade stort innan en skada satte käppar i hjulet. Efter det har han fortsatt sitt idoga arbete och etablerat sig i laget. Känslan är att det finns mer att hämta offensivt ur Fast även på NHL-nivå. Farten och drivet borgar för att han ska kunna göra mer än att brunka sig till en NHL-karriär.

Filip Forsberg, fw, Nashville Predators
Matcher:  82
Mål+assist=poäng: 26+37=63
Utvisningsminuter: 24
Corsi: 57,05%
Betyg: 4
Vilken skillnad en sommar kan göra! Vad Filip Forsberg än gjorde förra sommaren råder jag andra unga talanger att följa i hans fotspår. Han lämnade Nordamerika som en gosse förra våren och återvände som en man till hösten. Det hårda arbetet utmynnade i en fantastisk rookiesäsong med över 25 mål och 60 poäng. Forsberg snuddar på toppbetyget, dels på grund av sin produktivitet och dels på grund av sina fina siffror i den avancerade statistiken, där han tillhörde NHL-eliten i många kategorier. Det som är spännande med Filip Forsberg är han trots sina fina siffror har utrymme för förbättring. Han gjorde exempelvis bara mål på elva procent av sina avslut, en ganska låg siffra för en spelare av hans magnitud. Det är långt ifrån omöjligt att Forsberg på sikt kan bli en 35-40-målsskytt i ligan.

Johan Franzén, fw, Detroit Red Wings
Matcher: 33
Mål+assist=poäng: 7+15=22
Utvisningsminuter: 30
Corsi: 52,52%
Betyg: 2
Har Johan Franzén spelat sin sista hockeymatch? Frågan är trist men känns befogad efter ännu en i raden av hjärnskakningar som har satt powerforwarden ur spel. Innan det långa skadeuppehållet hade han svarat för en lovande inledning på säsongen och såg ut att vara i bra form. Men efter tacklingen från Edmontons Rob Klinkhammer den 6 januari förändrades allt drastiskt och Franzén har gått igenom ett riktigt helvete under månaderna fram till våren. Han har fortfarande fem år kvar på kontraktet, så vi ska inte räkna med att han pensionerar sig officiellt (lex Mattias Öhlund), men frågan är om det är värt att ta risken att åka på en till smäll mot huvudet. Det känns inte så.

Carl Hagelin, fw, New York Rangers
Matcher: 82
Mål+assist=poäng: 17+18=35
Utvisningsminuter: 46
Corsi: 50,34%
Betyg: 3
Speedkulan har funnit sin nisch som en hårt arbetande spelare med mestadels defensiva uppgifter i ett skickligt Rangers-lag. Hagelin får ofta spela med några av lagets stjärnspelare, men har i princip ingen speltid i numerära överlägen, vilket också reflekteras i hans produktion. Betyget känns ändå gjutet sett till vilken respekt som 26-åringen har skaffat sig i ligan. Hans prestationer är jämna och även om poängantalet antagligen kan bli högre fyller han andra funktioner som gör honom värdefull för laget. Vilken skulle inte bli svettig av att ha ett fartfenomen som

Patric Hörnqvist, fw, Pittsburgh Penguins
Matcher: 64
Mål+assist=poäng: 25+26=51
Utvisningsminuter: 38
Corsi: 54,58%
Betyg: 3
Drömflytten från Nashville till Pittsburgh hade potential att bli något utöver det vanliga för Patric Hörnqvist. Han matchades hårt med Sidney Crosby tidigt på säsongen och fick omedelbar utdelning. Dessvärre fick ”Bengan” aldrig chansen att bibehålla tempot i sin produktion. Skadorna kom emellan med jämna mellanrum och förstörde kontinuiteten. Hörnqvist har antagligen chansen att göra 35 mål och 70 poäng i Crosbys eller Malkins sällskap om han får vara frisk en hel säsong, men med tanke på sin oömma spelstil kan det bli tufft för stockholmaren att nå den nivån.

Marcus Johansson, fw, Washington Capitals
Matcher: 82
Mål+assist=poäng: 20+27=47
Utvisningsminuter: 10
Corsi: 53,16%
Betyg: 3
Efter ett svagt och ojämnt fjolår lyckades Marcus Johansson få lite bättre sprutt på spelet under nye coachen Barry Trotz ledning. Den kanske största förändringen var att han utnyttjade sitt skott bättre. Belöningen kom i form av NHL-karriärens första 20-målssäsong. ”Mojo” letar fortfarande efter en jämnare nivå i sitt spel, men vid 24 års ålder visar han i alla fall tydliga prov på att han håller på att utvecklas till en riktigt stabil topp sex-forward. Det känns inte som om han är jättelångt ifrån att bli den 60-poängsspelare han har kapacitet att bli.

Jacob Josefson, c, New Jersey Devils
Matcher: 62
Mål+assist=poäng: 6+5=11
Utvisningsminuter: 24
Corsi: 50,63%
Betyg: 2
Efter fjolårets mardrömssäsong, där han mest satt på läktaren, tog Jacob Josefson några viktiga steg i rätt riktning i år. När coachen Peter DeBoer fick sparken vid jul gav det 24-åringen möjligheten att få bra med speltid i den defensiva roll som han har chansen att bygga en NHL-karriär kring. Devils general manager Lou Lamoriello har visat att han tror på sitt tidigare förstaval. Hittar han en ny coach som gör detsamma har den hårt jobbande centern alla möjligheter att stabilisera sig i ligan. Plus också för Josefsons utdelning i straffläggningar. Fem mål på åtta straffar är en riktigt bra utdelning.

Calle Järnkrok, c, Nashville Predators
Matcher: 74
Mål+assist=poäng: 7+11=18
Utvisningsminuter: 18
Corsi: 53,94%
Betyg: 2
Förra säsongens starka avslutning med nio poäng på tolv matcher efter flytten från Detroits till Nashvilles organisation skapade kanske lite för stora förväntningar på Järnkroks offensiva produktion inför rookiesäsongen. När det väl kom till kritan fick gävlesonen en defensiv roll under nye coachen Peter Laviolette och därmed inte samma möjligheter att producera som under fjolårets korta NHL-sejour. Nu gjorde Järnkrok ändå ett habilt jobb i Predators bottenkedjor och fick en del förtroende i framför allt boxplay. Poängmässigt kan han antagligen lyfta sig ett par nivåer till om istiden och förtroendet bara ökar.

Melker Karlsson, c, San José Sharks
Matcher: 53
Mål+assist=poäng: 13+11=24
Utvisningsminuter: 20
Corsi: 54,47%
Betyg: 4
En av säsongens svenska solskenshistorier i NHL tillhörde Melker Karlsson. Den odraftade 24-åringen klev oblygt in och var en av San José Sharks bästa forwards efter att ha svarat för en ganska anonym start på säsongen i AHL. Med sin arbetsmoral och sitt fina spelsinne spelade ”The Melkman” till sig en roll i toppkedjan med Joe Thornton och fick fin offensiv utdelning direkt. San José lär förlänga den tidigare skellefteåforwardens kontrakt och ge honom chansen att växa in i NHL-rollen ännu mer kommande säsong. Bör kunna skaffa sig en fin löneökning i processen.

William Karlsson, c, Columbus Blue Jackets
Matcher:  21
Mål+assist=poäng: 3+2=5
Utvisningsminuter: 2
Corsi: 49,09%
Betyg: 2
Efter ett starkt träningsläger med Anaheim Ducks och en fin start i NHL med tvåmålsmatchen mot Buffalo Sabres som kronan på verket försvann den tidigare HV71-profilen lite från radarn efter att ha skickats till AHL. När Rickard Rackell fick ett så pass fint genombrott i Anaheim blev William Karlsson om inte överflödig så i alla fall förbrukningsbar. Att han lämnade Anaheim Ducks i James Wisniewski-trejden var därför inte helt ologiskt. Trejden var antagligen ett dråpslag för ”Wild Bill” när den inträffade, men på sikt gynnar det svenskens chanser att få speltid i NHL. Samtidigt måste William Karlsson visa att han kan ta ett steg till. AHL-säsongen fick ett tungt avslut med 15 poänglösa matcher efter flytten från Norfolk Admirals till Springfield Falcons.

Marcus Krüger, c, Chicago Blackhawks
Matcher: 81
Mål+assist=poäng: 7+10=17
Utvisningsminuter: 32
Corsi: 52,25%
Betyg: 3
Marcus Krüger fortsätter oförtrutet att gneta på i sin renodlat defensiva roll i Blackhawks. Han gör inte mycket väsen av sig offensivt, men förtjänade bättre utdelning än de 17 poäng han fick ihop. För trots sina defensiva arbetsuppgifter lyckas han förlägga en hel del spel i motståndarnas offensiva zon. Hans skottutdelning på extremt låga 5,6 procent antyder också att han har gjort mer i sig även om han är en framspelare snarare än en målskytt. Ska ha även ha cred för sitt spel i numerära underlägen, där Blackhawks ofta har varit starka.

Anton Lander, fw, Edmonton Oilers
Matcher: 38
Mål+assist=poäng: 6+14=20
Utvisningsminuter: 14
Corsi: 48,39%
Betyg: 3
Det var en ”make or break”-säsong för Anton Lander. Antingen skulle han ta chansen och slå sig in i NHL eller så skulle hans nordamerikanska äventyr vara över. Efter att ha harvat på i AHL halva säsongen såg det mörkt ut, men coachbytet som såg hans tränare i Oklahoma City Barons, Todd Nelson, ersätta Dallas Eakins blev precis det brejk Lander har jagat under sina år i Edmonton Oilers organisation. Nelson kallade omedelbart upp svensken och gav honom en nyckelroll. Timråikonen tackade för det genom att avsluta säsongen med att snitta mer än en halv poäng per match i slagpåsen Oilers. Han belönades också med ett nytt tvåårskontrakt och ser ut att ha etablerat sig i ligan. Till slut.

Gabriel Landeskog, fw, Colorado Avalanche
Matcher: 82
Mål+assist=poäng: 23+36=59
Utvisningsminuter: 79
Corsi: 47,7%
Betyg: 3
Det blev ett riktigt mellanår för Colorado Avalanche. Efter fjolårets fina framgångar drabbades laget av en tung start på säsongen. Även om resultaten blev bättre efter hand kom man aldrig riktigt nära en slutspelsplats i slutändan. Gabriel Landeskogs spel följde Colorados utveckling. Han hade en tung första halva av säsongen, men kom tillbaka starkt och var i slutändan bara sex poäng efter fjolårets personbästa. I vanlig ordning var 22-åringen en bjässe i det fysiska spelet, hann med tre slagsmål och var föga överraskande den svensk som delade ut flest tacklingar i ligan (169). Det känns som om Landeskog har lite mer att erbjuda offensivt. Om unga och lovande Colorado lyfter sig, framför allt vad gäller puckinnehav, är det inte vara omöjligt att Landeskog når 30 mål och 70 poäng.

Johan Larsson, c, Buffalo Sabres
Matcher: 39
Mål+assist=poäng: 6+10=16
Utvisningsminuter: 12
Corsi: 42,05%
Betyg: 3
Johan Larssons säsong har mycket gemensamt med Anton Landers. Just när man höll på att ge upp hoppet om att det skulle lossna för gotlänningen gjorde Buffalo Sabres sin ökända spelarutförsäljning. Plötsligt gick Larsson från att knappt vara ordinarie i laget till att centra förstakedjan med Matt Moulson och Tyler Ennis. Larsson spelade riktigt bra för slagpåsen under säsongens sista månader och bör ha säkrat ett envägskontrakt med Sabres. Larsson har Samuel Påhlsson-kvalitéer som kan göra honom till en riktigt stabil tredjecenter i NHL. I ett Buffalo Sabres som är under ombyggnad kan han bli ett bra komplement till Sam Reinhart och Jack Eichel (förutsatt att Sabres draftar honom i sommar).

Elias Lindholm, c, Carolina Hurricanes
Matcher: 81
Mål+assist=poäng: 17+22=39
Utvisningsminuter: 14
Corsi: 53,41%
Betyg: 3
I fjolårets blågula navelskådning förutspådde jag att Elias Lindholm skulle dubbla sin poängskörd efter en ojämn rookiesäsongen. Jag kom inte så långt från att få rätt. Den tidigare brynästalangen gick från 21 poäng till 39 och visade att NHL-karriären är på väg i rätt riktning trots att han spelar för ett lag som inte har haft en tillstymmelse till framgång de senaste åren. Om jag får fortsätta att spekulera tror jag att Lindholm kommer att göra minst 20 mål och 55 poäng nästa säsong. Den avancerade statistiken gör gällande att 20-åringen har fått oförtjänt dålig offensiv utdelning så här långt. Sådant jämnar ut sig i längden.

Joakim Lindström, fw, Toronto Maple Leafs
Matcher: 53
Mål+assist=poäng: 4+6=10
Utvisningsminuter: 12
Corsi: 50,93%
Betyg: 1
Nej, det blev tyvärr inte tredje gången gillt för Joakim Lindström i NHL. Efter fjolårets succéfyllda säsong med SM-guld, MVP-utmärkelser och VM-brons var känslan att nu jäklar ska det väl ändå kunna bli succé. Att han valde att skriva på för just St. Louis Blues, med en av ligans bredaste forwardsuppsättningar, gjorde det tufft att få speltid. Trejden till Toronto gjorde att 31-åringen fick spela lite i slutet av säsongen, men det var ”too little, too late”. Jag gissar att han är tillbaka i Skellefteå kommande säsong.

Joakim Nordström, c/fw, Chicago Blackhawks
Matcher: 38
Mål+assist=poäng: 0+3=3
Utvisningsminuter: 4
Corsi: 49,47%
Betyg: 2
Joakim Nordströms defensiva egenskaper håller på att göra honom till NHL-spelare på heltid. Efter att ha fått smak för NHL-spel i fjol har den tidigare juniorvärldsmästaren fortsatt att klättra i klubbens hierarki. Med tanke på att Blackhawks har en del tuffa beslut att ta för att få ihop ett slagkraftigt lag under lönetaket är det givet att Nordström får ett nytt kontrakt i sommar. Som en i sammanhanget billig och pålitlig defensivspecialist kommer han att passa perfekt in i någon av lagets bottenkedjor.

Gustav Nyquist, fw, Detroit Red Wings
Matcher: 82
Mål+assist=poäng: 27+27=54
Utvisningsminuter: 26
Corsi: 53,15%
Betyg: 3
Förväntningarna på Nyquist var skyhöga efter att han varit en av NHL:s hetaste målskyttar under andra halvan av förra säsongen. Att han trots 82 spelade matcher inte riktigt lyckades matcha fjolårets målnotering är inte alls ologiskt. När han sköt 28 mål på 57 matcher hade han en skottutdelning på tilltagna 18,3 procent. Nu sjönk den till mer mänskliga 13,8 procent samtidigt som skåningen tog färre avslut per match än vad som var fallet i fjol. Nyquists säsong var trots detta stark och det bådar gott inför sommarens kontraktsförhandlingar – det skulle förvåna om han inte lyckas åtminstone tredubbla årets lön på 950 000 dollar. Vid 25 års ålder är Nyquist på väg in i sin riktiga prime.

Rickard Rakell, c, Anaheim Ducks
Matcher: 71
Mål+assist=poäng: 9+22=31
Utvisningsminuter: 10
Corsi: 53,14%
Betyg: 3
Rickard Rakell var en av NHL-säsongens gladaste svenska överraskningar. När han slutligen hade övertygat Anaheim Ducks coach Bruce Boudreau om att han var en ordinarie NHL-spelare började han också bidra i poängprotokollet och vinna en hel del tekningar. Rakell är en klassisk svensk tvåvägscenter med en fin blick för spelet och bra passningsspel. Känslan är att han kan komma att bli en nyckelspelare för Ducks på sikt.

Victor Rask, c, Carolina Hurricanes
Matcher: 80
Mål+assist=poäng: 11+22=33
Utvisningsminuter: 16
Corsi: 53,85%
Betyg: 4
Vem var den största positiva svenska NHL-överraskningen den här säsongen? I konkurrens med John Klingberg och Melker Karlsson säger jag Victor Rask. Jag var rätt inriktad på att han skulle behöva ytterligare en säsong i AHL innan han ens testades av Carolina Hurricanes. Rask själv hade andra tankar. Efter Jordan Staals tidiga skada fick han chansen att spela till sig en ordinarie tröja i ligan och svalde den med hull och hår. Rask uppträdde som en veteran på isen, fick stort förtroende av nye coachen Bill Peters och bidrog i båda ändarna av isen. Han vinner tekningar, dödar utvisningar och har dessutom producerat poäng i en överraskande hög takt. Det blir spännande att följa honom framöver.

Daniel Sedin, c, Vancouver Canucks
Matcher: 
82
Mål+assist=poäng: 20+56=76
Utvisningsminuter: 18
Corsi: 53,34%
Betyg: 5
Förra säsongen valde jag att underkänna Sedinarna. Även om mycket av skulden för deras misslyckande kunde härledas till John Tortorella tyckte jag inte att de var i närheten av att leva upp till förväntningarna. Med detta i bakfickan undrade de flesta av oss om tvillingarna skulle klara av att studsa tillbaka under nye coachen Willie Desjardins ledning. Svaret under grundserien blev ett rungande ja. Daniel Sedin fick återigen dålig utdelning i målprotokollet – mål på 8,8 procent av sina avslut – men kompenserade det med att göra fler assist än brorsan Henrik som traditionellt sett anses vara framspelaren av de två och slutade tvåa i den svenska poängligan efter Nicklas Bäckström. Den starka comebacken efter fjolårets tunga säsong cementerar toppbetyget.

Henrik Sedin, c, Vancouver Canucks
Matcher: 82
Mål+assist=poäng: 18+55=73
Utvisningsminuter: 22
Corsi: 54,13%
Betyg: 5
I likhet med sin tvillingbror studsade Henrik Sedin tillbaka och levererade på gammal hederlig nivå. Till skillnad från Daniel hade passningsgeniet Henrik ovanligt hög utdelning vad gäller målskyttet. Han gjorde bara två mål färre än brodern trots att Daniel sköt fler än dubbelt så många skott. 73 poäng gjorde honom till ligans tredje bästa svensk efter ”Bäckis” och Daniel. Toppbetyget cementeras av hans starka comeback efter det tunga fjolåret under John Tortorellas ledning.

Jakob Silfverberg, fw, Anaheim Ducks
Matcher: 81
Mål+assist=poäng: 13+26=39
Utvisningsminuter: 24
Corsi: 51,62%
Betyg: 3
Det börjar röra på sig för Silfverberg. Under sin tredje NHL-säsong visade den tidigare brynäshjälten att han har något bra på gång. Han har etablerat sig som en stark tvåvägsforward i Anaheim och har klarat sina defensiva uppgifter med bravur. Det som fattas är en skjuts i målskyttet, där han fortsätter att få dålig utdelning. Jag tror dock att det bara är en tidsfråga innan det kommer att lossna även där. Det är bara att titta på hans facit i straffläggningarna för att förstå det. Silfverberg var bäst i ligan i den spelformen efter att ha satt nio av 13 försök. När puckarna börjar sitta även under ordinarie speltid och självförtroendet ökar där kommer han att dubbla sin målskörd.

Alexander Steen, fw, St. Louis Blues
Matcher: 74
Mål+assist=poäng: 24+40=64
Utvisningsminuter: 33
Corsi: 52,59%
Betyg: 4
Alexander Steen fortsätter att etablera sig som en av NHL:s mest kompletta ytterforwards. Han snittar nästan 20 minuters speltid per match – mest av samtliga svenska forwards i ligan – och matchas stenhårt oavsett situation i matcherna. Glädjande den här säsongen var att Steen fick vara förhållandevis frisk. Efter de senaste årens skadebesvär missade han ”bara” åtta matcher och kunde också sätta nytt personbästa i antal poäng. Det enda som fattas för Steen är en rejäl slutspelsframgång. Att spela för St. Louis Blues tycks vara en förbannelse.

Viktor Stålberg, fw, Nashville Predators
Matcher: 25
Mål+assist=poäng: 2+8=10
Utvisningsminuter: 18
Corsi: 51,99%
Betyg: 2
Det är svårt att hitta en mer otursförföljd svensk spelare än Viktor Stålberg i NHL just nu. När han kom till Nashville som free agent i fjol hann han inte mycket mer än att kliva ut på isen innan han blev axelskadad och tvingades inleda säsongen på skadelistan. Det blev början på en medioker säsong som jag underkände. Lika illa startade den här säsongen. En ny skada på träningslägret, en missad säsongsinledning och därefter AHL-spel för att försöka komma i gängorna igen. Det stannade inte där. Nu drabbades Stålberg av en ny skada när han blev fult knätacklad av en motståndare och tvingades till mer vila. Han fick i slutändan bara ihop 25 NHL-matcher med Predators, men visade positiva tendenser i slutet av säsongen och chippade in med ett par pinnar i slutspelet. Han har två år kvar på kontraktet med Predators och om klubben inte har tröttnat och beslutar sig för att köpa ut honom i sommar tror jag att han har goda möjligheter att studsa tillbaka i höst. Förutsatt att kroppen håller.

Carl Söderberg, c, Boston Bruins
Matcher: 82
Mål+assist=poäng: 13+31=44
Utvisningsminuter: 26
Corsi: 51,35%
Betyg: 3
Carl Söderberg fortsatte på inslaget spår och gjorde en säsong snarlik fjolårets jungfruresa i NHL. Utöver att hans Boston Bruins överraskande nog missade slutspel var det enda bakslaget den 24 matcher långa måltorka han drabbades av efter nyår. Söderberg har antagligen kapacitet att göra fler poäng än han har visat så här långt. Redan till hösten kan han få chansen att göra det i en mer framskjuten roll i en annan klubb. Sommarens free agent-status gör att han kan välja och vraka till sig en ny och mer lukrativ situation. Både spelmässigt och ekonomiskt.

Alexander Wennberg, c, Columbus Blue Jackets
Matcher: 68
Mål+assist=poäng: 4+16=20
Utvisningsminuter: 22
Corsi: 48,76%
Betyg: 2
Tanken var nog egentligen att Alexander Wennberg skulle matchas lite hårdare i AHL till en början och sedan fasas in i NHL-kostymen över tid. Nu drabbades Blue Jackets av så många skador i ett tidigt skede att 20-åringen tvingades in i hetluften på en gång. Det var antagligen på gott och ont. Han har blivit flera erfarenheter rikare samtidigt som han till en början såg lite överrumplad ut av kraften och farten i NHL. Efter hand växte han in i rollen och svarade för en fullt godkänd avslutning på säsongen. Columbus har matchat honom hårt även när det kanske inte funkade helt och hållet spelmässigt. Utdelningen i framför allt målprotokollet var knapp, men som helhet betraktat är Wennbergs rookiesäsong helt klart godkänd.

Henrik Zetterberg, c, Detroit Red Wings
Matcher:  77
Mål+assist=poäng: 17+49=66
Utvisningsminuter: 32
Corsi: 54,28%
Betyg: 4
Det var med viss oro man undrade hur Henrik Zetterberg skulle reagera efter fjolårets tuffa ryggskada, som bland annat tvingade honom att lämna OS i Sotji, och den därefter följande operationen. Nu visade det sig att den inte verkade påverka honom alls. Spelmässigt gjorde ”Zäta” en riktigt bra säsong och vore det inte för Jamie Benns klumpiga tackling som gav svensken en huvudskada är det inte omöjligt att han hade spelat samtliga 82 matcher för Detroit Red Wings. Vid 34 års ålder är Zetterberg fortfarande en riktigt stark elitspelare, kapabel att mäta sig med de bästa i ligan.

Mika Zibanejad, fw, Ottawa Senators
Matcher: 80
Mål+assist=poäng: 20+26=46
Utvisningsminuter: 20
Corsi: 49,71%
Betyg: 3
Jag hade förutspått att Mika Zibanejad skulle göra 25 mål den här säsongen. Riktigt så bra lyckades han inte i Ottawa, men 20 mål är en bra bit på vägen. 22-åringen fann fin kemi i kedjan med Bobby Ryan och Mike Hoffman och bidrog starkt till att Senators fick en så fin avslutning på grundserien att man mot alla odds lyckades kvalificera sig för slutspel. Zibanejad är fortfarande ung och utvecklingsbar. Än finns det mer att hämta i hans potential. 25 mål finns fortfarande inom räckhåll för en spelare med ett så fräsande skott.

Ej betygsatta på grund av för få matcher:
Carl Klingberg, fw, Winnipeg Jets/N Y Rangers
Viktor Arvidsson, fw, Nashville Predators
Oscar Lindberg, c, N Y Rangers
Max Friberg, fw, Anaheim Ducks
Magnus Pääjärvi, fw, St. Louis Blues