Det går undan.
SHL-säsongen är redan två och en halv månad gammal och därmed närmar sig grundserien halvtid. Den här veckan ska jag utvärdera den första halvan genom att dela ut ris och ros till spelare i respektive lag och dessutom ge mina fem cent om hur jag tycker att laget har presterat i helhet och vad jag tror om deras chanser under den andra halvan av säsongen.

Ris och ros till spelarna i de sju topplagen finner ni här!

Jag börjar nedifrån tabellens bottenskikt och tar mig uppåt. I dag får ni därför lag fjorton till åtta här:

Mattias Guter. Foto: Bildbyrån/Simon Hastegård

14) Karlskrona HK

Hårt nederlagstippade och utdömda på förhand. KHK har egentligen inte gjort någonting för att visa sina många belackare fel. Truppen saknar helt enkelt spets nog för att kunna vara riktigt konkurrenskraftig i en liga av SHL:s klass. Allt annat än att man spelar kval vad det lider känns orimligt. Med ett par förstärkningar inför slutspurten finns det ändå goda möjligheter att man spelar SHL-hockey även nästa säsong.

Ros: Mattias Guter, fw
Det har varit ont om pålitliga poängplockare i nykomlingens trupp, men Guter sticker ut med sina nio mål. Efter en trevande start på säsongen i Djurgården förra året har 27-åringen via sitt spel i både Leksand och nu KHK visat att han hör hemma i SHL – och till och med är en spelare som kan producera där.

Ris: Patrick Galbraith/Linus Fernström, mv
Det allra viktigaste för en nykomling är att ha bra målvaktsspel. För även ett mediokert lag kan vinna matcher om man har en sista utpost som är förmögen att stjäla en match eller två, som Oscar Dansk och Jonas Gunnarsson har gjort för Rögle respektive Malmö så här långt. KHK har inte haft den ynnesten. Varken Galbraith eller Fernström har klarat av att ge laget något lyft. Det är en av förklaringarna till den skrala poängskörden.

Noah Welch. Foto: Bildbyrån/Stefan Persson

13) Modo Hockey

En ny säsong och en ny tränarcirkus. Modos brist på kontinuitet på både ledar- och spelarsidan fortsätter att vara den främsta anledningen till att klubben har svårt att hävda sig i SHL. Larry Huras tränarfilosofi visade sig vara helt fel för svensk hockey och i slutändan var han tvungen att gå. Andreas Johansson var den perfekta nödlösningen när man tvingades föra tränarbytet. För Modos och deras supportrars skull hoppas jag att ”AJ” tillåts bygga något på sikt och dra en röd tråd genom hela organisationen. Ingen klubb i hela SHL behöver det mer än Modo just nu.

Ros: Noah Welch, b
Kom in vid exakt rätt tidpunkt då ett vilset försvar och en deppig trupp var i behov av en verbal och kraftfull ledargestalt. Med C:et på bröstet symboliserar Welch allt det som laget har saknat under säsongen. Fortsätter Welch på inslaget spår och hjälper Modo bort från kvalstressen kommer jag personligen att framstå som dum efter min krönika i somras där jag hävdade att han inte var någon frälsare. Just nu är han precis det, om än med hjälp av en perfekt tajming. Han är trots allt den enda backen i laget som inte befläckats av Larry Huras irriga man-mot-man-försvar som kvävde hela backuppsättningen tidigt på säsongen.

Ris: Shaun Heshka, b
Låt oss vara ärliga… Det är inte många av Modos nordamerikanska värvningar som har varit lyckade utöver Welch. Om man är snäll kan man hävda att Bobby Butler och Maxim Lapierre fyller sina roller enligt förväntningarna, men i övrigt har det varit rätt bleka insatser över lag. Den kanske värsta syndaren är Shaun Heshka, som trots en diger meritlista inte har sett mer än medelmåttig ut.

Ludvig Claesson. Foto: Bildbyrån/Petter Arvidson

12) Rögle BK

Det började förvånansvärt bra för nykomlingen, men i takt med att försvarsspelet har blivit sämre och målvakterna börjat darra har förlusterna blivit allt fler. Rögles största problem är bristen på offensiv eldkraft. Laget snittar bara två mål per match och har ett powerplay som är trubbigt som bäst. Hittar man inte ett sätt att göra fler mål blir det svårt att undvika ett negativt kval framåt vårkanten.

Ros: Ludvig Claesson, b
Han spelade inte en enda match för Rögle i Hockeyallsvenskan i fjol. Det har inte hindrat 19-åringen från att gå rakt in i SHL och ta för sig som om han inte hade gjort annat än att spela seniorhockey de senaste åren. Genombrottet har kommit för sent för att Claesson skulle kunna bli aktuell för JVM, men han är ännu ett bevis på att Rögles juniorverksamhet är en av de bästa av sitt slag i Sverige.

Ris: Ivan Baranka/Dominik Granak, b
De rutinerade slovakerna Ivan Baranka och Dominik Granak skulle ge Rögles unga försvar stabilitet med sin rutin och erfarenhet. Så har inte blivit fallet. Ingen av landslagsmännen har tagit en tillräckligt framträdande ledarroll för att Rögle ska kunna vara nöjda med de här rekryteringarna.

Kent McDonell. Foto: Bildbyrån/Ludvig Thunman

11) Malmö Redhawks

Av de tre SHL-nykomlingarna får Malmö anses vara det laget som på det hela taget klarat sig bäst, men det har inte varit utan ett visst mått av växtvärk. Briljanta insatser har blandats med rena bottennappen och det gör laget svårplacerat. Man har bättre spets än både Karlskrona och Rögle, men de ibland närmast avgrundsdjupa dalarna gör att man inte helt och hållet kan utesluta att det blir kval i vår.

Ros: Kent McDonell, fw
Kent McDonell tycks vara spelaren med nio liv i sin SHL-karriär. 36-åringen agerade rollspelare i Linköping i fjol, men har lyckats bli en pålitlig topp sex-forward i Malmö. Kan tillika påstås vara den mest lyckade nordamerikanska värvningen som sportchefen Patrik Sylvegård har gjort, trots att Derek Meech, T.J. Galiardi och framför allt Peter Mueller har tyngre meriter.

Ris: Peter Mueller, fw
Man förstod att det inte skulle finnas något mellanläge för den tidigare supertalangen Peter Mueller. En high risk/high reward-värvning som inte har gett det utslag Malmö hade hoppats på. Mueller har oftast sett loj och otränad ut, men haft ett och annat ögonblick där han blixtrat till och visat glimtar av den där skickligheten som gjorde att han en gång i tiden var en aktad talang i NHL. Malmö kommer att ha mer tålamod med honom, men om inget radikalt händer innan nyår har jag svårt att se att han blir kvar i klubben säsongen ut.

Lucas Wallmark. Foto: Bildbyrån/Petter Arvidson

10) Luleå Hockey

Det har visserligen sett allt bättre, inte minst försvarsmässigt, senaste tiden. Denna uppryckning till trots är Luleå långt ifrån den guldkandidat som klubben utmålades som inför säsongen. Det här laget, i nuvarande skick, ska vara glada om de får spela SM-slutspel över huvud taget. Vägen uppåt är alldeles för brant för att det ska kunna bli mer än maximalt en kvartsfinalplats.

Ros: Lucas Wallmark, c
Utvecklingen går som planerat för den spelskicklige centern. Trots att han missade en rad matcher på grund av sin medverkan på Carolina Hurricanes NHL-camp toppar han den interna poängligan efter att ha snittat en poäng per match inledningsvis. Klok som en bok, men saknar kanske farten för att bli en center av NHL-snitt.

Ris: Ilari Melart, b
Det är rätt många av Luleås namnkunniga nyförvärv som inte har levererat enligt de högt ställda förväntningarna, men Melart sticker ut lite extra. Den stora finländaren representerar en stor, defensiv och fysisk backtyp som håller på att fasas ut ur den moderna hockeyn eftersom de saknar farten och spelsinnet för att hänga med. Varje gång jag har sett Melart tänker jag på Douglas Murray. Och inte på det positiva sättet.

Niklas Hansson. Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

9) HV71

Med tanke på de tumultartade förberedelserna inför säsongen får man hävda att HV71 klarat sig förhållandevis bra. Visst, sett till hur bra truppen är på pappret är en niondeplats så här långt en missräkning, men i likhet med Modo har inte kontinuitet och arbetsro varit ledord som man jobbat efter i Jönköping de senaste åren. Sådant påverkar även namnkunnig trupper med mycket star power.

Ros: Niklas Hansson, b
Drabbades av en formsvacka i fjol och missade JVM på grund av det. Hansson verkar han knutit näven i fickan och bestämt sig för att visa Rikard Grönborg och kompani att de gjort fel. Efter flytten till HV71 har den tidigare Röglebacken briljerat på lagets blålinje. Med sin högerfattning och sitt frejdiga spel var han lagets kanske främsta spelare under den första fjärdedelen av säsongen. Nu är han dessvärre skadad.

Ris: Ryan O’Byrne, b
Lika bra som värvningen av Hansson är, lika dålig är rekryteringen av Ryan O’Byrne. Precis som Ilari Melart är han en stor fysisk back som inte hänger med speciellt bra när tempot trissas upp. Jag är förvånad att SHL-klubbar fortfarande gör den här typen av värvningar 2015 med tanke på att de strider mot alla lagar om logik när det gäller modern ishockey.

Daniel Viksten. Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

8) Örebro Hockey

Det vilar något motsägelsefullt över Örebro Hockey. För trots att flera av lagets mest välbetalda spelare har underpresterat bortom all rimlighet fortsätter laget att gå rätt bra. Tilltänkta spetsspelare som Marko Anttila, Mikko Lehtonen, Ville Viitaluoma och Jakub Petruzalek har varit stora besvikelser, men tack vare en oanad bredd och ganska mycket pucktur är laget återigen inblandat i kampen om en slutspelsplats. Frågan är om det kan hålla i sig. Just nu är Örebro ligans effektivaste lag genom att göra mål på 12,6 procent av sina avslut. Det är nästan 2,5 procent över genomsnittet och två procent över vad man sköt i fjol. När effektiviteten oundvikligen avtar kommer Julius Hudacek att behöva steppa upp avsevärt. Hittills har han inte spelat på samma höga nivå som i fjol.

Ros: Daniel Viksten, fw
Viksten och Martin Johansson bildade en av SHL:s främsta kedjor tillsammans med poängkungen Derek Ryan i fjol. När han försvann till Nordamerika blev det en nyfiken väntan på att se hur duon skulle klara sig utan honom. Alldeles utmärkt, är svaret. Duon har även fortsättningsvis burit Örebros offensiv och snittat runt en poäng per match vardera. Vikstens fina utveckling är imponerande. I sin blott andra SHL-säsong håller han på att bli en fullfjädrad stjärna.

Ris: Jakub Petruzalek, fw
Derek Ryans sena avhopp satte press på Örebro att värva en producerande ersättare. Man trodde att man hade funnit honom när man presenterade den välmeriterade 30-årige tjecken Jakub Petruzalek. Men utöver ett hattrick i sin fjärde SHL-match har den tidigare KHL-stjärnan inte fått mycket uträttat under sin misslyckade sejour i Örebro. Till och från har han stått utanför laget och det verkar osannolikt att han blir kvar i klubben säsongen ut.