• Publicerat 21 november, 2017
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
Jesse Puljujärvi och Patrik Laine.Foto: Getty Images

Hur viktiga är kunskaperna i engelska för europeiska spelare som flyttar till Nordamerika i tidig ålder? Uffe Bodin utforskar frågan med utgångspunkt i en jämförelse mellan Patrik Laine och Jesse Puljujärvi.

För ett par år sedan hade jag ett intressant samtal med en NHL-scout rörande en svensk talang som inte hade fått det att lossna i Nordamerika. Min tes var att spelaren i fråga hade lämnat Sverige för tidigt, att han inte var tillräckligt mogen på eller utanför isen för att klara omställningen till NHL. Scouten, som var betydligt mer insatt än jag själv, gav mig delvis rätt.
– För tidigt, absolut, men hans största problem var språket. Hans engelska höll inte måttet. Han hade svårt att göra sig förstådd, men framför allt svårt att förstå tränarens instruktioner, löd hans förklaring.

Resonemanget kom som en överraskning för mig. Svenskar är rätt vassa på engelska om man jämför med många andra européer, så jag hade inte förväntat mig att det skulle kunna ställa till det för en ung spelare. Men ju mer jag tänkte på det, ju vettigare lät det. För vad kan vara viktigare när man ska acklimatisera sig än just kommunikation?

Det handlar inte bara om att ta in tränarens direktiv, att förstå och bygga kemi med lagkamrater, utan även hela livet utanför rinken med allt vad det innebär. Om du inte förstår eller kan göra dig helt och hållet förstådd blir det givetvis ett extra stressmoment. Stress som mycket väl kan spilla över till insatsen på isen. Känner du dig osäker i privatlivet är risken är stor att du känner dig osäker på isen också.

ENKLARE FÖR SVENSKAR

Nu tror jag som sagt inte att det här är ett utbrett problem för svenska spelare i Nordamerika. Det är få som är som Gabriel Landeskog, men svenska ungdomar av i dag är på det hela taget så exponerade för språket via tv, film och sociala medier att de har en fördel gentemot spelare av andra icke-nordamerikanska nationaliteter. Tuffare är det rimligen för finnar, ryssar och tjecker. Till skillnad från svenskan kommer inte deras språk från samma germanska språkträd som engelska, och de utsätts inte heller för engelska på samma sätt som vi i Sverige gör på daglig basis.

Jag funderade en del över det här under fjolåret när Patrik Laine och Jesse Puljujärvi klev in i NHL samtidigt. Under stora delar av säsongen innan de blev draftade låg de finska underbarnen på samma nivå. Det krävdes ett dominant Liiga-slutspel och ett lika starkt VM för att distansera Laine från jämngamle Puljujärvi. Även om han i slutändan framstod som den bättre spelaren var det inte lika stor skillnad mellan ynglingarna som deras rookiesäsonger i NHL skulle antyda. Laine sköt 36 mål och hade 64 poäng på 73 matcher för Winnipeg medan Puljujärvi stod för ett mål och åtta poäng på 28 matcher för Edmonton innan han skickades till AHL.

BEHÖVDE TOLK

Jag är inte dummare än att jag förstår att det är mycket mer än bara språket som spelade en roll här. Men jag tycker ändå att det är intressant att konstatera att Laine kom till Nordamerika med en stark engelsk vokabulär medan Puljujärvi behövde tolk för att kunna genomföra en intervju. Kan det ha gjort skillnad på isen? Jag föreställer mig i alla fall det. Det borde ha påverkat bekvämligheten och förmågan att anpassa sig till de nya omgivningarna.

Talangen med klubba, puck och skridskor är i första hand vara avgörande för hur bra en hockeyspelare blir. Men det vore samtidigt ignorant att inte uppmärksamma andra aspekter som också kan påverka hur man klarar sig på isen. Som språk och kommunikation, till exempel. Så sköt er på engelskalektionerna, alla ni som aspirerar på att bli NHL-spelare en vacker dag.