• Publicerat 10 januari, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
OFFSIDE? Jujhar Khaira och Edmonton Oilers drabbades av olidliga coach's challenge i natt.Foto: Skärmklipp/Sportsnet

Visst, det var offside. Men frågan är hur bra det egentligen är för sporten att försöka uppnå millimeterrättvisa. Speciellt när det kommer på bekostnad av underhållningsvärdet och allt det som är positivt med sporten ishockey.

Coach’s challenge infördes i NHL som ett slags skyddsnät, en möjlighet för lagen att ifrågasätta tveksamma domslut. Tanken var god, absolut, men resultatet har inte gynnat sporten. På något sätt. Speciellt inte när det gäller utnyttjandet av möjligheten att ifrågasätta offsider.

Redan under Stanley Cup-finalerna mellan Pittsburgh och Nashville i somras fick vi ett par irriterande smakprov på hur destruktiv regeln kan vara. Två mål dömdes bort efter att domarna stått och dividerat kring bilder på en iPad samtidigt som de hade kontakt med NHL:s ”war room” i Toronto under flera minuter. Fantastisk underhållning mitt under vad som skulle vara hockeyns bästa stund på hela säsongen. Verkligen.

I en sport där man suktar efter fler mål och ett mer fritt, böljande spel blev de där inslagen olidliga. Efter finalincidenterna insåg NHL att coach’s challenge inte var rakt igenom lyckat. Inför den här säsongen satte man press på lagen som utnyttjar regeln genom att införa hot om utvisning vid misslyckad coach’s challenge.

Lite halvtamt kan jag tycka. I min värld var det som hände under Stanley Cup-finalerna tillräckligt för att erkänna ”okej, vi ville väl, men det höll inte” och sedan fimpa regeln. Men icke.

I stället fick vi i natt ett nytt bevis för hur fånig regeln är. När Edmonton Oilers förlorade bortamötet med Nashville Predators (1–2) fick de ett mål bortdömt på grund av en offside som inträffade sex sekunder före pucken passerade mållinjen. Av en spelare som inte var direkt involverad i målet.

Och ja, tittar man på reprisen i slow motion ett par gånger ser man att det var offside. Som ni ser i videoklippet här nedan hade Jujhar Khaira sin vänstra skridsko i luften när han passerade blålinjen och försatte sig själv därmed i offsideläge.

Visst, regler är till för att följas och hela den biten. Men varför ha regler som begränsar sporten så till den grad att de riskerar att suga ur underhållningen, charmen och det roliga ur den och lämna oss med ett brunt äppelskrutt på isen. De flesta av oss som uppskattar ishockey suktar efter fler mål och färre avblåsningar. Den här typen av regler ger exakt motsatt effekt och drar tveklöst ned underhållningsvärdet i sporten.

En sak jag alltid uppskattat med hockeyn i NHL är att de, trots femtielva powerbreaks per match, har en förmåga att hålla upp tempot i sina matcher. Vanligtvis har domarna visat prov på bra fingertoppskänsla när det gäller att skapa flow och inte blåsa av spelet i onödan. I det här fallet har man gått rakt emot den devisen och fått en backlash

Jag har skrivit det förr och skriver det igen: jag är otroligt tacksam att vi slipper sådant här trams i svensk ishockey. Vi har våra utmaningar här hemma, men det är skönt att man åtminstone i den här frågan kan stå emot frestelsen att försöka införa millimeterrättvisa i en sport som på grund av sin kaotiska natur aldrig kommer att må bra av millimeterrättvisa.

”Svinjävla regel”, för att *host host* citera Lars ”Osten” Bergström.