• Publicerat 6 maj, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
SKÄRPTA SINNEN. Tre Kronor har en knepig vecka framför sig i VM – på grund av alla underlägsna motståndare.Foto: Bildbyrån/Ludvig Thunman

Tjeckien blev en tillräckligt stor utmaning för att kalla det värdemätare. Nu väntar den andefattiga delen av VM-turneringen. En enda lång väntan på den förmodade gruppspelsfinalen mot Ryssland.  

KÖPENHAMN (HOCKEYSVERIGE.SE)
2–0 efter dryga sju minuter fick det att lukta ny utklassning. Nu var Tjeckien givetvis inte samma munsbit som Vitryssland, men det var likväl en match där man aldrig behövde tvivla på att Sverige skulle vinna. 3–2 var onödigt mycket i underkant sett till hur matchen gestaltade sig.Och någonstans är det där problemet ligger.

Förstå mig rätt. Det är kul att Sverige har ett så pass bra lag på plats i Köpenhamn, ett VM-lag som utan tvekan kan gå hela vägen. Men det som vi har framför oss den närmaste VM-veckan är ingenting annat än en transportsträcka i väntan på den avslutande gruppfinalen mot Ryssland.

Kollega Måns Karlsson har redan skrivit en mitt-i-prick-krönika om dilemmat med hockey-VM och hur ointressant och livlös en stor del av turneringen blir. Jag hänvisar därför dit för en bredare bild av problematiken. För Tre Kronors del blir det här plågsamt uppenbart framöver. Närmast väntar Frankrike i morgon följt av matcher mot Österrike, Slovakien och Schweiz innan ryssmatchen slutligen står för porten.

Det är fyra matcher där allt annat än full pott skulle förvåna. Åtminstone sett till hur bra årets upplaga av Tre Kronor är och hur relativt bleka de uppräknade lagen har sett ut under inledningen av turneringen. Segrar är alltid roliga att rada upp, men blir det för enkelt är det lätt hänt att det får negativa konsekvenser. Intresset för turneringen tar sig en törn samtidigt som det är lätt hänt att skapa sig ovanor när man möter underlägset motstånd. Det är ovanor som antagligen inte gör någon skillnad mot Frankrike eller Österrike men som väl kan straffa sig när man stöter på bättre motstånd i slutspelsfasen.

Det är väl därför gruppspelsavslutningen mot Ryssland är en oas i öknen. En möjlighet att vässa alla sinnen inför en potentiellt svår kvartsfinal. Det känns som det kommer att behövas.

*****

Matchen mot Tjeckien var för övrigt som en mikrokosm av VM:s gruppspel. Det gick lite för lätt i början, vilket gav upphov till… Inte nonchalans kanske, men andra halvan av matchen antydde i alla fall att man släppte på gasen och gav tjeckerna lite mer utrymme än nödvändigt.

Förstakedjan gjorde sitt och dödade matchen. Rickard Rakell, Mattias Janmark och Mika Zibanejad har dominerat de två inledande matcherna med eftertryck. Under första halvan av matchen fick man stundtals CCCP-känsla av spelet, som om det var Makarov, Larionov och Krutov som lattjade med sin motståndare på 80-talet. Ett potent anfallsvapen som kan bli guld värt på sikt.

Det som saknas just nu är bättre offensiv uppbackning från övriga kedjor. Andraformationen med Mikael Backlund, Elias Pettersson och Gustav Nyquist har inte klickat än. Där finns det enorm potential och med tanke på motståndet som väntar framöver kommer de att ges alla möjligheter att få i gång både kemi och kreativitet innan de viktiga matcherna. Tålamod är nyckeln här.

*****

I Nordamerika är Nashville Predators en förlust från att NHL-säsongen ska avslutas i enorm besvikelse. Det skulle kunna innebära att Mattias Ekholm, Viktor Arvidsson och Filip Forsberg – åtminstone i teorin – blir tillgängliga för VM-spel. Jag är osäker på om Ekholm, som nybliven pappa, är sugen på att sätta sig på ett plan till Danmark. Men kan någon av dessa tre spelare bli aktuella för spel senare i turneringen är det självfallet förstärkningar man inte kan säga nej till.

Redan under natten mot tisdag vet vi mer…

*****

Och så var det matchens Tre Kronor:


RICKARD RAKELL
Briljant igen. Hans förmåga att skydda pucken och vara kreativ på små ytor gör honom till Tre Kronors spjutspets. Kul att Rakell äntligen får visa för Sverige hur bra han har blivit borta i Anaheim under de senaste åren.


MIKA ZIBANEJAD
Hans backhandavslut vid 3–1-målet höll högsta Mats Sundin-klass. Zibanejad har fler saker i sitt spel som andas Sundin just nu. Han är en härförare med en personlighet som leder toppkedjan.


MATTIAS JANMARK
Ett perfekt komplement till sina kreativa kedjekamrater. Har både farten och skickligheten för att matcha Rakell och Zibanejad. Tar dessutom stort ansvar i defensiven. Inte för att han har behövt fundera så mycket på det i VM så här långt. Förstakedjan är sällan någon annanstans är i anfallszonen.