• Publicerat 17 juli, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
Juuse Saros.Foto: Anne-Marie Sorvin-USA TODAY Sports IBL

Det brukade heta att backar var tvungna att vara minst 185 centimeter för att spela i NHL. Så är det inte längre. I stället är det målvaktsposten som drabbats av den hetsen. Men det finns en spelare som kan bryta trenden genom att visa att färre centimeter inte betyder färre räddningar.

På 1990-talet och början av 2000-talet var tendenserna tydliga. Skulle du vara back och spela i NHL var du tvungen att vara stor och stark. Annars var du körd. Det var därför som NHL-klubbar ända fram till för några år sedan kunde drafta stora, stabbiga backar i förstarundan, i hopp om att de skulle ge laget ett mer solitt försvarsspel.

I dag vet vi betydligt bättre.

I takt med att hockeyn har gått från fysisk och spelförstörande till tempostark och mer teknisk har skridskoskicklighet och spelförståelse blivit det som scouter framför allt söker i sina spelare. För 10-15 år sedan hade vi knappast sett Erik Brännström eller Adam Boqvist draftas i en förstarunda. Backar som var under 185 centimeter långa gjorde väldigt sällan det. I dag är det mer eller mindre legio. Mycket tack vare bland annat Erik Karlsson och hans bidrag till att revolutionera backpositionen.

Vid draften i Dallas på midsommarafton valdes 13 backar bland de 31 spelarna i första rundan. Av dessa var nio under 185 centimeter. Slutsatsen är alltså att storlek inte alls är den käpphäst det en gång varit.

STORLEKSHETS

I stället är det målvaktspositionen som har ”ärvt” den storlekshetsen. En titt på de 63 NHL-målvakter som finns kontrakterade i ligan, enligt eliteprospects.com, visar att genomsnittslängden på en målvakt just nu är dryga 189 centimeter. Motsvarande siffra i SHL är 186,3 centimeter.

Draften i Dallas gjorde det ännu tydligare att intresset för ”små” målvakter är extremt svalt i NHL. 29 målvakter valdes över de sju rundorna – och INGEN av dem var kortare än 185 centimeter.

Tittar man på NHL i stort kommer det inte som någon överraskning. Av de 63 NHL-keeprarna som EP har uppställda just nu är endast åtta kortare än 185 centimeter och bara två av dem är under 180 centimeter. Bostons Jaroslav Halák och Nashvilles Juuse Saros, båda 179 centimeter långa.

EN NY TRENDSÄTTARE?

Men det är just Saros som föder ett visst hopp om att det på sikt kan bli utrymme för fler småväxta målvakter i NHL. Av det 23-åringen visat under sina tre första år i Nordamerika – 48 NHL-matcher och en räddningsprocent på fina 92,3 – känns han på sikt som en rimlig efterträdare till den nu 35-årige Pekka Rinne i Nashville Predators.

Att klubben tror att han är kapabel till det märktes på det brokontrakt över tre år man tecknade med finländaren i går. Det har en i sammanhanget modest lönetaksträff på 1,5 miljoner dollar, men ger ynglingen chansen att fortsätta växa i landsmannen Rinnes sällskap. Sett till vad Saros visat prov på hittills tror jag ingen blir speciellt förvånad om han har tagit över som förstamålvakt i Nashville innan det nysajnade kontraktet löper ut 2021.

Bara genom att ta sig till NHL har Saros visat att storleken inte behöver vara ett hinder. Det kommer givetvis att krävas betydligt mer än så för att starta en trend som får NHL-klubbarna att våga testa fler målvakter som är en decimeter kortare än genomsnittet i ligan. Men NHL är en liga där alla lag har copycat-tendenser. Så fort någon konkurrent når framgång med ett eget koncept kan man räkna med att någon lägger karbonpapper på det och kopierar det. Därför finns det all anledning att tro – och hoppas – att Finlands JVM-hjälte från 2014 blir en ny trendsättare i NHL.

Kanske blir Juuse Saros rent av målvakternas svar på Erik Karlsson när det gäller att revolutionera en position.