• Publicerat 9 augusti, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
30 ÅR SEDAN. 9 augusti 1988 trejdades Wayne Gretzky från Edmonton Oilers till Los Angeles Kings i NHL-historiens mest omtalade bytesaffär.Foto: Bildbyrån & IBL

I dag är det 30 år sedan tidernas största och mest kontroversiella trejd inträffade i NHL. Här tar jag en titt på hur det gick till när Wayne Gretzky flyttade från Edmonton Oilers till Los Angeles Kings. Och vad klubbytet fick för konsekvenser för NHL.

9 augusti 1988.
Det är ett datum som gått till historien som ett av de mest omvälvande under NHL:s 100 år som liga. Det var då Edmonton Oilers släppte Wayne Gretzky till Los Angeles Kings i vad som får anses vara den mest anmärkningsvärda trejden någonsin. Detta bara några månader efter att Gretzky lett Oilers till sin fjärde Stanley Cup-triumf på fem säsonger.

Det fanns många anledningar till att det som framstod som en världsfrånvänd fantasi förvandlades till realitet sommaren 1988. Wayne Gretzky, 27 år vid tidpunkten, hade bara ett år kvar på sitt kontrakt med Oilers. En klausul i samma kontrakt gjorde det möjligt för honom att bli unrestricted free agent när det löpte ut.

Oilers dåvarande ägare Peter Pocklington och GM/coach Glen Sather ville givetvis förlänga kontraktet. Gretzky var också inställd på att stanna. Han trivdes i Edmonton och njöt av att vara del av ett vinnande lag, men trots att han hade varit ligans stora dominant under flera år var han inte lika dominant i löneligan. Enligt rapporter från den nu nedlagda magasinet Sports Magazine tjänade Gretzky 950 000 kanadensiska dollar 1987. Det motsvarade drygt 700 000 amerikanska dollar. Han ansåg att han förtjänade betydligt mer än så baserat på sin status inom sporten. Pocklington tyckte inte att han hade ekonomiska möjligheter att ge Gretzky vad han ville ha. Det ledde till att Oilers stod inför risken att förlora den bästa spelaren ishockeyn hade skådat – utan ersättning. Pocklington såg ett scenario framför sig där amerikanska NHL-klubbar med rikare ägare skulle erbjuda Gretzky en fantasilön som han inte kunde matcha. Det fick honom att agera.

Redan innan det här hade det såtts ett frö om en trejd. Los Angeles Kings ägare Jerry Buss hade träffat Pocklington i samband med NHL Awards 1985 och kom med ”an offer he couldn’t refuse”: 15 miljoner dollar och en knippe spelare och draftval i utbyte för Gretzky. Pocklington avfärdade budet vid tidpunkten, men lät också Buss veta att det skulle komma ett tillfälle när det var intressant att sälja av ”99”.


Foto: Bildbyrån

MER ÄN FÖRDUBBLADE LÖNEN I L.A.

Sommaren 1988 hade Buss sålt Kings till Bruce McNall. Han var minst lika intresserad av att få Gretzky till Kalifornien som sin föregångare. När parterna väl initierade samtal och förhandlingar gick det fort. Gretzky hade också börjat bli övertygad om att en flytt till Los Angeles var rätt väg att gå. Efter att först ha varit helt inställd på att stanna i Edmonton hela karriären och vinna fler titlar ledsnade han på klubbledningens velande och ryktesspridningen som hade börjat cirkulera kring hans framtid. Han hade makten att avbryta förhandlingarna och spela vidare i Edmonton, men valde i slutändan att gå med på trejden och få en nystart i L.A. Plus mer än en fördubbling av lönen. Åttaårskontraktet han signerade med Kings var värt 20 miljoner dollar.

Den 9 augusti 1988 briserade så bomben. På en presskonferens i Edmonton meddelade Peter Pocklington att han trejdat Gretzky till Los Angeles Kings tillsammans med Marty McSorley och Mike Krushelnyski i utbyte för 15 miljoner amerikanska dollar, Jimmy Carson, Martin Gélinas och tre draftval.

Hela Kanada var i chock.

Presskonferensen blev en känslostorm. Gretzky försökte ta avsked av Edmonton, men föll i tårar vid podiet och tvingades avbryta sitt tal efter att knappt ha fått fram ett enda ord. Pocklington höll å sin sida masken bra. Misstaget han gjorde var att han indirekt la skulden för trejden på Gretzkys nyblivna fru Janet Jones. Paret hade gift sig tidigare under sommaren och bodde i Los Angeles där Jones hade en skådespelarkarriär.

Pocklingtons uttalanden om att Wayne bett om trejden för att kunna vara närmare sin hustru fick trista konsekvenser för Jones. Hon utmålades som ”en Yoko Ono” som skulle ha manipulerat fram trejden för att få sin make till Los Angeles. I Edmonton svartmålades hon å det grövsta och fick ta emot både spott och spe från ilskna fans.

FICK KÄNNA FANSENS VREDE

Men den största vreden landade ändå på Pocklington själv. En hel stad vände sig emot affärsmannen. Han fick motta mordhot, blev föremål för demonstrationer och protester, kallades ”girig kapitalist”. Det blev inte bättre av att han ställde upp i en intervju med Edmonton Journals hockeyreporter Jim Matheson. Där tog han heder och ära av Gretzky, och till och med gick så långt som att påstå att stjärnan hade fejkat tårarna under presskonferensen. Pocklington hävdade i efterhand att Matheson fabricerat citaten och att han aldrig hade sagt något i närheten av det som stod i tidningen.

Men det spelade ingen roll. Skadan var redan skedd. Raseriet tvingade honom att skicka i väg resten av sin familj från Edmonton under en period för att hålla dem borta från den värsta stormen. Ägaren fick egentligen inte stöd för sitt beslut någonstans. Glen Sather var ursinnig över att ha blivit av med sin tveklöst bästa spelare och hade svårt att hålla tillbaka känslorna. I slutändan tvingades han svälja sin stolthet och vara med och förhandla fram bytesaffären med Kings. Men som han konstaterade både då och nu: ”det var en usel trejd hur man än vred och vände på den”.

FICK HOCKEYN ATT BLOMMA I KALIFORNIEN

Om besvikelsen och ilskan inte visste några gränser i Edmonton möttes trejden av desto mer nyfikenhet i Los Angeles. Kings hade existerat i drygt 20 år när Wayne Gretzky kom till Great Western Forum, som arenan hette på den tiden. Man hade haft en del bra spelare i organisationen, men aldrig nått några större framgångar. Med Gretzky i truppen växte förhoppningen om att klubben äntligen skulle uppnå något stort.

Med facit i hand kan man hävda att man både lyckades och misslyckades med det. Gretzkys ankomst resulterade inte i någon Stanley Cup-seger. Kings tog sig till sin första final 1993, men förlorade med 1–4 i matcher mot Montréal Canadiens. Däremot fick hans närvaro enorma konsekvenser för hockeyintresset i Kalifornien. Att ha honom på isen varje kväll gjorde att Kings ökade biljettförsäljningen radikalt. I slutet av 80- och början av 90-talet var varje hemmamatch nästan lika kändistät som en filmpremiär i Hollywood.

Men han skapade också ringar på vattnet som spred sig utanför L.A. ”Gretzky-effekten” medförde att NHL inom fem år efter trejden hade fått ytterligare två lag från Kalifornien i San José Sharks (1991) och Mighty Ducks of Anaheim (1993). Det fick också fart på hockeyintresset hos ungdomar. I dag, 30 år efter trejden, vimlar det av NHL-spelare som är fostrade i det kaliforniska hockeysystemet. Det kan till mångt och mycket härledas till Wayne Gretzkys ankomst.


Foto: Bildbyrån

VANN STANLEY CUP – UTAN GRETZKY

För Oilers blev trejden ingen omedelbar katastrof. Redan 1990 vann klubben Stanley Cup utan Gretzky i truppen, den femte mästerskapstiteln sedan 1984. Efter den triumfen föll det gamla storlaget dock isär, bit för bit. Jari Kurri lämnade Oilers för spel i Italien samma sommar innan han återförenades med Gretzky i Los Angeles ett år senare. 1991 försvann Mark Messier till New York Rangers, där han ett år senare fick sällskap av Kevin Lowe, Adam Graves och sedermera även Esa Tikkanen. Spelare som alla kom att spela nyckelroller när Rangers vann sin första Stanley Cup på 54 år 1994.

Gretzky-statyn utanför Rogers Place. Foto: Uffe Bodin

Sedan 1990 har Oilers varit i en Stanley Cup-final. Det var 2006 när man föll i en sju matcher lång nagelbitare mot Carolina Hurricanes. I övrigt har klubben mest blivit en symbol för besvikelse med ett enda slutspelsframträdande på tolv år. Connor McDavid skänker givetvis hopp om en ljusare framtid för klubben, men som vi kunde se i fjol kunde han inte på egen hand bära det obalanserade lagbygget till slutspel. Det hade nog Gretzky för all del inte heller varit förmögen att göra under sin storhetstid.

30 år efter NHL:s största trejd genom tiderna ser alla utom Edmonton Oilers ut som stora vinnare i det här. Ligan tjänade på Gretzkys flytt genom att den starkt bidrog till att utvidga hockeyns betydelse och expandera på en för sporten icke traditionell marknad, Kings genom att få en större fanbase och kraftigt stärkt varumärke. Och Peter Pocklington… Ja, han blev i alla fall 15 miljoner dollar rikare även om hans anseende i Edmonton aldrig blev sig likt.

Paradoxalt nog slöt Wayne Gretzky cirkeln genom att återvända till Oilers organisation den 12 oktober 2015 – samma dag som McDavid gjorde NHL-debut i nybyggda Rogers Place. Då i en ganska luddig roll som ”partner” till nuvarande ägaren Daryl Katz samt bollplank till både presidenten Bob Nicholson på affärssidan och general managern Peter Chiarelli på den sportsliga sidan. Förhoppningen är att lite av den magi som Gretzky spred på isen i Edmonton under 1980-talet ska kunna överföras till dagens lag. Det kan behövas.

Källor:
* GRETZKY: An Autobiography By Wayne Gretzky with Rick Reilly (bok)
* ESPN 30 for 30: King’s Ransom (dokumentär)

Tyvärr finns inte King’s Ransom tillgänglig på YouTube. Däremot kan ni som har tillgång till C More se den på cmore.se. Däremot finns ”A Day That Changed The Game” tillgänglig. Den är också sevärd, om än

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *