• Publicerat 18 september, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
FLYR TJECKIEN. Juniorerna får inte plats i tjeckisk hockey.Foto: Bildbyrån/Joel Marklund

Medan juniorerna frodas i SHL och Hockeyallsvenskan kommer det skräcksiffror från Tjeckien. I första omgången av tjeckiska ligan var fem juniorer ombytta. I SHL var motsvarande siffra 24 för de sex matcher som spelades i första omgången. Vad är det som händer?

LÄS ÄVEN: Uffe Bodin om hur det svenska backundret ställs på sin spets

För en tid sedan skrev jag, lite på skämt lite på allvar, en blogg om att det inte längre finns några 70-talister kvar i SHL. I det inlägget pekade jag bland annat ut Tjeckien som ett föregångsland för att hur de minsann har mer respekt för ”gubbarna” i ligan där.

Jag vet inte om det var en undermedvetet begynnande 40-årskris som gjorde sig påmind. Eller kanske bara en stress framkallad av att de flesta av mina årsbröder födda 1980 – Henrik Zetterberg och tvillingarna Sedin till exempel – har lagt rören på hyllan.

Inlägget i fråga gav i alla fall en hel del oväntade reaktioner. Bland annat blev jag kontaktad av tjeckiske journalisten Jiri Vitek som tyckte att jag nog gett deras liga för mycket cred och att gubbigheten snarare var ett hinder för utveckling. I Tjeckien står veteranerna nämligen i vägen för den yngre generationen.

Efter helgens första omgång i tjeckiska ligan återkom han med siffror som stärkte hans påstående svart på vitt:

Fem juniorer!?
I SHL var 24 spelare födda 1999 eller senare ombytta i de sex matcher som spelades i lördags. Bara i Linköpings laguppställning fanns det fyra juniorer i 4–1-segern mot Timrå. Och bland de tolv lagen som spelade matcher var det bara Brynäs som inte hade någon U20-spelare på rostern.

FYRA FÖRSTARUNDOR PÅ VÄG IN I NHL

Innebär det här en ny juniorkris i tjeckisk hockey?
Nja, tvärtom har den stolta hockeynationen vänt på den dåliga trenden man upplevde för ett par år sedan. På senare år har Tjeckien fått fram flera frejdiga talanger och inför den här säsongen ser flera av dem ut att kunna ta plats i NHL – som juniorer.

Filip Chytil, Filip Zadina, Martin Necas och Martin Kaut har alla gått i första rundan de senaste två åren och slåss som bäst för att ta plats i respektive NHL-klubb under de pågående camperna. Utöver dessa herrar, som antagligen hamnar i AHL om de inte spelar till sig NHL-tröjor, kommer det att finnas runt 15 tjeckiska juniorer i Canadian Hockey Leagues tre ligor WHL, OHL och QMJHL.

Varför vill de inte stanna i Tjeckien? Det Jiri Vitek landar i när jag frågar honom om utvecklingen i tjeckisk hockey är ett slags ”hönan-eller-ägget-dilemma”. Lämnar de här spelarna Tjeckien för att de är rädda för att inte få speltid i högstaligan, eller är de inte tillräckligt bra för att få speltid i högstaligan?

DÅLIGT MED INTERNATIONELLA FRAMGÅNGAR

Det är svårt att finna ett svar på den frågan när juniorerna inte får chansen att bevisa att de håller på den nivån, givetvis. Jag frågade nyligen NHL-legendaren Patrik Elias, numera assisterande förbundskapten i juniorlandslaget, om det ändå inte blåser positiva vindar inom tjeckisk hockey efter att nationen ändå fått fram fina talanger på senare år. Hans ganska pessimistiska svar förvånade mig:
– Killarna som du nämner, det är bara några få killar. Titta på Sverige och Finland, de har fler killar och det gör en skillnad, sa han och pekade på hur antalet tjecker i NHL sjunkit rejält jämfört med när han själv stod på toppen av sin förmåga tidigt på 00-talet.
– Vi har inte fått några resultat de senaste åren. Vi har talang, ingen tvekan om det, men i slutet av 90-talet och början av 00-talet var tjeckisk hockey väldigt framgångsrik. Vi vann OS (1998) och tog flera VM-guld. Då hade vi nästan 80 spelare i NHL varje säsong och det är en rätt vass siffra. När man ser sig omkring nu har vi 15-20 tjeckiska killar i ligan och vi letar fortfarande efter bra resultat på internationell nivå

Sant.
Tjeckien har spetsen, men inte bredden för att konkurrera med de bästa på junior- eller seniornivå. Den bredden kommer inte att uppstå ur ett vakuum, utan måste stimuleras fram genom att låta unga spelare, likt här i Sverige, får fler möjligheter att visa upp sig.

Så jag får backa från mitt tidigare blogginlägg och sluta romantisera den tjeckiska gubbigheten. Om det här är konsekvenserna är den inte så charmig om den ska ske på bekostnad av nästa generation spelare. Och om samma tankesätt ska appliceras på hockeyjournalistiken får jag se upp.

LÄS ÄVEN: Patrik Elias tillbaka i hemlandet – ska hjälpa Tjeckien på JVM