• Publicerat 31 oktober, 2018
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
Milan Lucic.Foto: Perry Nelson-USA TODAY Sports

Hemkommen från Edmonton full av inspiration efter hockeysverige.ses bästa NHL-resa till dags dato. Men också full av oro för en klubb som satt sig rejält i skiten när det kommer till dåliga kontrakt. Värst av dem alla: en snabbt bleknande sexmiljonersman.

Hockeysverige.ses NHL-resa till Edmonton blev en succé. De 24 personer som hängde med oss till den hockeytokiga staden i Alberta fick uppleva några otroligt underhållande NHL-matcher, men framför allt den gästfrihet och vänlighet som värmt mitt eget hjärta under mina tidigare besök i staden. Vi kommer definitivt att göra om resan nästa säsong…

Med mig från Edmonton tar jag givetvis också en hel del hockeymässiga intryck. Edmonton Oilers tog tre poäng på tre matcher under vår vistelse i staden och hann visa upp flera olika skepnader i mötena med Nashville, Pittsburgh och Washington. Ett lag med Connor McDavid på isen kommer alltid att vara sevärt och går aldrig att räkna ut, men trots att säsongen inletts rätt hyfsat från Oilers sida finns det en hel del mörka moln på himlen.

General managern Peter Chiarelli har inte bara utmärkt sig genom att göra tänligen usla trejder – Hej då, Taylor Hall och Jordan Eberle! – utan även för att teckna en del orimliga kontrakt. Oilers har i dag en del dödvikt under lönetaket som riskerar att försvaga dem under vad som bör vara Connor McDavids bästa och mest produktiva år i karriären. Inget av kontrakten är mer påtagligt uselt än det som Milan Lucic bär på.

PRODUKTIONEN STÖRTDÖK

Den nu 30-årige powerforwarden brukade vara en av ligans mest fruktade spelare. Han slogs, tacklades och gjorde mål under sina bästa säsonger med Boston Bruins. Det känns som en väldigt avlägsen tid i dag. Sommaren 2016 cashade Lucic in rejält när han fick 42 miljoner dollar över sju år för att bli McDavids wingman i Edmonton. Ett glassigt jobb, kan tyckas.

Efter en godkänd första säsong med 23 mål och 50 poäng 16/17 störtdök hans produktion i fjol. Trots att han tillbringade merparten av säsongen intill McDavid stannade Milan Lucic på tio mål och 34 poäng på 82 matcher. Långt under skamgränsen.

Var det kanske bara ett hack i skivan? En säsong kantad av oflyt och dåliga studsar? När Lucic sköt Oilers första mål för säsongen i premiären mot New Jersey Devils i Scandinavium fanns det kanske en vag förhoppning om det, men de tio matcher som följt efter det antyder tvärtom att utförsbacken är fortsatt brant.

HINNER INTE LÄNGE MED

Coachen Todd McLellan har gett upp tanken på att försöka få i gång Lucic genom att matcha honom med McDavid. Numera huserar han i Oilers tredjekedja, men får ändå ohälsosamt mycket förtroende i powerplay. Oilers PP har visserligen ryckt upp sig rejält jämfört med i fjol, men det är svårt att peka på att Lucic skulle ha någon del i den framgången.

Efter att ha sett honom i aktion en hel del sista tiden är kontentan att tiden sprungit ifrån honom. Spelartypen han representerar är för långsam för att överleva eller åtminstone bidra i dagens NHL. Även om Lucic alltid varit en tämligen klok spelare hinner han inte längre med i tillräckligt stor utsträckning för att vara ett hot – vare sig offensivt eller fysiskt. Passningarna är feltajmade, mottagningarna för dåliga och han tycks alltid befinna sig i tidsnöd. Med eller utan pucken.

Milan Lucic har fyra år kvar på kontraktet efter den här säsongen. Jag har svårt att se att han spelar för Edmonton Oilers kontraktstiden ut. Men det kommer inte att bli lätt eller billigt att frigöra sig från de 19 miljoner dollar som återstår att betala ut. Vare sig det blir ett utköp eller om man på något kreativt sätt hittar en trejd för att bli av med en av NHL:s just nu mest överbetalda spelare kommer Lucic högst sannolikt att fortsätta vara ett sänke för Oilers lönetakssituation.

Det är inte vad en spelare av Connor McDavids klass behöver i jakten på en Stanley Cup.