Förbundets plan – vill höja juniorligornas status: ”En oerhörd potential”

JVM har vuxit till en stor angelägenhet i svensk hockey de senaste tio åren. Men vad kan göras för att profilera den inhemska juniorhockeyn bättre i vårt avlånga land? Förbundsordförande Anders Larsson vill initiera ett arbete för att höja juniorligornas ställning i Sverige.
– Vi har en oerhörd potential då det gäller juniorhockeyn. Kan Junior-VM vara populärt varför skulle inte vår juniorliga också kunna vara det? säger Larsson till hockeysverige.se.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
I nummer fem av Tidningen HOCKEY inledde förbundsordförande Anders Larsson sin ledarspalt med rubriken ”Hög tid att lyfta juniorhockeyn”. I texten lyfte han fram tre lite extra spännande frågor:
1. Hur ska svensk hockey kunna producera fler svenska elitspelare?
2. Hur ska våra juniorlandslag kunna konkurrera om guldmedaljerna på VM?
3. Hur ska vi kunna göra juniorhockeyn mer populär här på hemmaplan?

I vilka banor tänkte Anders Larsson när han ventilerade dessa frågor i sin ledarspalt och hur nära svaret på dessa frågor är svensk hockey i dag? Hockeysverige.se reste in till Vasastan i centrala Stockholm där Larsson har sitt kontor för att söka svaren på frågorna.
– Utgångspunkten i det jag skrev då och som jag tycker är att om vi backar bandet lite, till 2002, då vi startade juniortemautredningen. Vi riskerade att åka ur A-gruppen i Junior-VM och vi hade inte något samlat sätt att jobba. Vi samlades oss då med juniortemautredningen som grund, hockeygymnasierna, elitklubbarna, hockeykonsulenter, distriktlagsverksamhet, små föreningar, förbundet centralt och så vidare, och gjorde en modell för hur vi ville jobba. I dag, så här 15 år senare, kan vi konstatera att vi har tagit väldigt många bra steg i rätt riktning. Exempelvis tävlar vi om medaljerna i Junior-VM och är en otroligt duktig leverantör av spelare till NHL, men det finns olika måttstockar på det här.
– Under den här resan har det skett en utveckling av juniorhockeyn även internationellt. Av det vi gjorde 2002 skördar vi frukten i dag. Jag tror att vi behöver luta oss tillbaka och fundera på vad vi behöver göra idag och även kommande åren för att kunna konstatera att vi är duktiga och framgångsrika om 15 år ytterligare.

Hur långt har Svenska Ishockeyförbundet kommit i det arbetet?
– Det här var en ledare jag skrev i Tidningen HOCKEY mest för att väcka diskussionen. Vi har inte på något vis initierat något arbete. Men exempelvis när vi har nästa förbundsstyrelsemöte, vi reser tillsammans till World Cup, kommer vi ha ett antal arbetsmöten. Ett av arbetsmötena kommer att handla om just den sportsliga utvecklingen inom svensk hockey i dag och i framtiden.
– Frågan har börjat komma på agendan, men det finns inga svar ännu. Jag tror det är viktigt att vi inte enbart fastnar i nuet utan tittar på hur vi ska lyfta det här och vara världsledande eller i toppen om 10-15 år? Jag har inte svaren, men jag tycker det är viktigt att ställa frågan.

Foto: Ronnie Rönnkvist

Fråga två du ställde var, hur ska våra juniorlandslag kunna vara med och konkurrera om guldmedaljerna i VM?
– Det är lite samma tema, att vi inte får slå oss på bröstet och vara nöjda nu. Det är alltid lättare att genomföra utveckling när det går dåligt. När vi exempelvis höll på att åka ur Junior-VM blev det ett väldigt fokus på just den frågan.
– Nu tävlar om medaljerna, men hur ska vi säkerställa att vi kan göra det i framtiden också? Vi har mycket bra i vår modell men det finns ändå ett par frågor som ändå oroar. Exempelvis att fler spelare försvinner från landet i unga år, hur kan vi utveckla vår juniorliga ett steg till och ytterligare ett antal liknade frågor.

Nu har du berört vi nästa frågeställning redan, hur ska vi kunna göra svensk juniorhockey mer populär på hemmaplan?
– Jag tror att vi har en otrolig möjlighet då det gäller den högsta juniorligan (J20 SuperElit). Titta på den utveckling som har skett med Junior-VM. I dag är det otroligt populärt. Svenska folket sitter uppe och följer turneringen under jul- och nyårshelgen. Det här är en stor ”happening”. När vi arrangerade Junior-VM i Malmö var det folkfest för att inte tala om hur det var i Finland i vintras. Halva finska folket följde finalmatchen på TV.
– Då måste vi också titta på vår egen verksamhet om vi vill växa rent kommersiellt. Vi har en oerhörd potential då det gäller juniorhockeyn, men även damsidan. Jag menar, kan Junior-VM vara populärt varför skulle inte vår juniorliga också kunna vara det?
– Kanske kan det bli så att juniormatcherna går på tv i framtiden tillsammans med SHL:s och damligans matcher. Kan man få det här draget i Junior-VM varför skulle man inte kunna få samma drag kring slutspelet i Junior-SM?

Hur når vi dit, eftersom det oftast handlar om att man vill se profiler, namn, som gemene man känner igen?
– Det finns flera ingredienser, men grunden i det tror jag är att vi sätter oss ner tillsammans, förbund och berörda föreningar och tittar på hur vi kan göra det här bra tillsammans. Självklart behövs det profiler. Jag tycker ändå att junior-VM visat, där många spelare är ganska okända för publiken i allmänhet när dom går in i turneringen, att spelarna blir profiler ganska snabbt, på några få matcher.
– Jag tror att vi kan få till samma effekt i en juniorliga samtidigt som publiken tilltalas av dom här talangerna som är på gång. Jag tror att det här är ett sätt att bredda hockeyn kommersiellt, publikt och så vidare.

Tycker du att vi i media måste våga lyfta fram mer unga hockeyspelare och kanske lite mindre om dom etablerade NHL- och landslagsstjärnorna för att lyfta fram juniorhockeyn på ett annat sätt?
– Klart att dom här riktiga storstjärnorna alltid kommer att vara i rampljuset. Det är också viktigt att det finns idoler allra högst upp. Jag tror att media oftast skriver vad läsarna vill läsa eller i alla fall tror vad läsarna vill läsa.
– Men titta på förra säsongen. Publikrekord i TV-pucken och i dam-SM. Jag tror att vi är inne i ett skede där vi håller på att bredda intresset. Samtidigt är det också ett sätt att få svensk hockey att växa. Då kommer också fullt naturligt media följa med den utvecklingen.

Är du inte rädd för att damhockeyn, som inte har någon större juniorverksamhet, drunknar i all herrhockey?
– Jag är inte orolig för att damhockeyn drunknar. Titta på antalet småtjejer i fem till tio år som börjar spela hockey. Vi ökar i runda slängar där med 25 procent per år. I dag har vi 66 procent fler tjejer i åldern fem till tio år jämfört med två år sedan.
– Damhockeyn kommer, även om jag önskar det gick fortare. Vi ser också på toppen hur klubbarna satsar och på sikt kommer vi ha en juniorliga även på damsidan. Vi är inte där ännu eftersom vi måste fylla på med mer spelare.
– Jag ser det inte som att herr, junior och damhockey tävlar mot varandra. Det är hockey men olika delar av den. Att det är mycket folk på en SHL match innebär inte att det är dåligt för SDHL. Snarare tvärtom, hockeyn får mer uppmärksamhet.