Superpesten som blev en nationell hjälte: ”En dröm som går i uppfyllelse”

Barack Obama kallade honom ”the little ball of hate” efter att Boston Bruins vunnit Stanley Cup. Brad Marchand byggde en karriär på att vara en superpest, men har nu gått vidare till att bli en superstjärna. I natt fullbordade han sin World Cup-succé genom att skjuta Kanada till titeln.
– Det är en dröm som går i uppfyllelse och jag kommer att vårda det här minnet resten av livet, säger Marchand.

TORONTO (HOCKEYSVERIGE.SE)
”Sidney, vilket mål var störst? Målet som du avgjorde OS-finalen med 2010 eller Brads mål i kväll?”
Den första frågan på presskonferensen med Sidney Crosby och Brad Marchand leder till en hel del skratt. Oavsett hur man rankar World Cup som turnering är det svårt att jämföra Marchands sena segermål med 44 sekunder av den tredje perioden mot Europa med övertidsmålet som Crosby gjorde mot USA i Vancouver för sex och ett halvt år sedan.

Som den gentleman han är tar Crosby frågan med jämnmod.
– Det är galet hur det blev i kväll. Vi får en sen utvisning och man förbereder sig mentalt på att försöka reda ut stormen och ta matchen till förlängning. Sedan kliver ”Marchy” ut och begraver pucken så där, säger Crosby.

”Galet” är inte bara rätt ord för att beskriva segermålet i numerärt underläge. Det är kanske ändå mer passande för att beskriva Brad Marchands två veckor i Toronto. Trots 37 mål för Boston Bruins förra säsongen lyftes det ett och annat ögonbryn när 28-åringen bereddes plats i den kanadensiska World Cup-truppen. Marchand har under hela sin NHL-karriär varit känd som en superpest med förmågan att genom sin hänsynslösa spelstil kunna reta gallfeber på motståndarna.

Under World Cup har han mest terroriserat målvakterna. 2–1-målet var hans femte i turneringen, fler än någon annan spelare mäktade med att göra i Toronto. Förvandlingen från provokatören som USA:s president Barack Obama kallade ”the little ball of hate” när Bruins besökte Vita Huset efter sin Stanley Cup-triumf 2011 till kanadensisk nationalhjälte är slående.
– Låter er inte luras, han är fortfarande en pest och han kommer alltid vara en pest, skrockar coachen Mike Babcock.

”NÄR VI SPELADE TRÄNINGSMATCH BLEV JAG UTBUAD”

Foto: Getty Images

Han har antagligen rätt, men insatsen i Toronto har ändå gett Marchand mer av ett offentligt erkännande. En annorlunda känsla för en spelare som är mer van vid att vara hatad än älskad.
– När vi spelade vår träningsmatch i Ottawa inför turneringen blev jag utbuad. Men det visar bara hur bra fansen här är som visar lojalitet gentemot laget. Att få vara med i ett sådant här lag, ha framgång och vinna är en otrolig känsla. Hela Kanada har backat oss och vi njuter alla. I kväll kommer hela Kanada att fira, säger Marchand.

Mitt upp i allting hann han även skriva ett nytt sexårskontrakt med Bruins, ett kontrakt som kommer att betala honom över sex miljoner dollar om året till och med 2025.
”Galet” var ordet.
– Det har varit en virvelvind. När man kommer till en sådan här turnering försöker man ta in allt. Det är den största scenen i världen och att få vara del av de här är en stor ära. Att sedan få spela i en kedja med ”Sid” och ”Bergy” (Patrice Bergeron) har varit en otrolig upplevelse både på isen och i omklädningsrummet, säger Marchand.
– Det är en dröm som går i uppfyllelse och jag kommer att vårda det här minnet resten av livet.

Sidney Crosby har haft sina duster med Brad Marchand i NHL genom åren. Men efter att ha tränat tillsammans med honom både på och utanför isen under sommaren hemma i Nova Scotia fick han en positiv känsla.
– Jag vet att det bara var sommarträning, men vi fann en kemi på en gång, skapade mycket chanser och fick utdelning. Det är kul att kunna dela det här med Brad. Vi är från samma område, men har aldrig riktigt haft chansen att spela tillsammans tidigare. Att göra det på den här scenen för ditt land är väldigt speciellt, säger Crosby.

Brad Marchands segermål i natt kanske inte når Sidney Crosby-status när World Cup-kapitlet skrivs in i hockeyhistorien. Men frågan är om det i slutändan ändå inte kommer att betyda mer för Marchands arv som hockeyspelare än det OS-avgörande målet 2010 gjorde för Crosbys.

Att gå från hatad till älskad är trots allt den den längsta resan en människa kan göra i livet.