Sök
Vancouver

HOCKEYKORTET: Ögonskadan dödade chansen att skapa JVM-magi med tvillingarna

Ungdomskedjan, kallad ”linje 19”, firade stora triumfer i Modo säsongen 1999/2000. Men det som skulle bli trions stora fest uteblev på grund av en olycklig ögonskada för ena medlemmen.
— Tack och lov att jag var så pass ung då och inte förstod hur pass allvarligt det ändå var, berättar Mattias Weinhandl för hockeysverige.se.

Bröderna Daniel och Henrik Sedin har alltid sett som två oerhört seriösa idrottsmän och skickliga hockeyspelare. Kanske två av dom bästa spelarna som spelat i NHL-laget, Vancouver Canucks. Då ska vi komma ihåg att spelare som Mark Messier ändå har spelat där, men då var han inte på toppen av sin karriär.

Säsongen 1999/00 skulle de båda tvillingbröderna spela sitt tredje Junior-VM. Givetvis, som alltid var förväntningarna höga på det svenska laget. I laget spelade även blivande NHL-spelare så som Jonas Frögren, Rickard Wallin, Christian Bäckman, Niklas Kronwall, Christian Berglund, Jimmie Ölvestad och Henrik Zetterberg. Coach var Lasse Molin tillsammans med Stefan Lunner. Överledaren hette Stefan Persson och var ingen mindre än den tidigare Stanley Cup-mästaren.

UTSLAGNA I SEMI

Det blir ingen lyckad turnering för svensk del. Laget slutar tvåa i grupp B efter Ryssland, men redan i semifinalen åker svenskarna ut mot USA. I stället blir Tjeckien mästare efter att ha slagit Ryssland i finalen.

Trots att Sverige inte nådde längre än en femteplats, efter att ha slagit Schweiz med 5-1 i matchen om vilka som skulle sluta femma, blev turneringen en relativ framgång för bröderna från Järved. Henrik Sedin vann turneringens poängliga med fyra mål och totalt 13 poäng på sju matcher. Daniel Sedin slutade trea i poängligan med sex mål och totalt 10 poäng.

OTÄCK SKADA

Tanken var att bröderna Sedin skulle spela i VM tillsammans med sin kedjekamrat från Modo Mattias Weinhandl. Men en elakartad skada på den tidigare Modo-spelaren satte stopp för det.
— Det var under en juniorlandslagsturnering i Finland mot Tjeckien. Då var jag verkligen på gång och allt det där. Sedan kom spetsen som gjorde att jag var borta ungefär tre månader från hockeyn. Jag tappade 90 procent av min syn på mitt vänstra öga, har Weinhandl berättat.
— Tack och lov att jag var så pass ung då och inte förstod hur pass allvarligt det ändå var. Och att, vilket är något som jag reflekterat över efteråt, jag fick den start jag fick. Jag kommer ihåg min första match efter att jag kommit tillbaka. Vi möter AIK och vinner med 2-1. Jag gör båda målen och 2-1 målet dessutom på övertid.
— Jag fick en bra start när jag kom tillbaka, men hade jag inte fått det hade jag nog grubblat mycket eftersom det vart en väldigt stor omställning. Jag vart ju, som sagt var, nästan blind på ena ögat. Det var den här unga naiviteten som gjorde att jag bara tänkte att det bara var att fortsätta spela som jag hade gjort innan.

INGET SVÅRT ATT SPELA MED BRÖDERNA

Det var Per Bäckman som satte ihop de tre i samma kedja.
— Vi spelade inte tillsammans på försäsongen. I serien, redan efter några matcher, satte han ihop oss tre.

Vad var det som gjorde att det klickade mellan er tre?
— Jag vet faktiskt inte, men vi kanske ser hockey på ett liknade sätt. Daniel och Henrik är ju världens bästa så jag tror att många spelare har klickat med de båda. Det var nog inte världens svåraste uppgift att spela med dem.
— Det gällde att ha fart på skridskorna och att försöka hitta fria ytor. Då visste jag att pucken kom.
Vi hade en bra kemi och det var fantastiskt roligt att få spela med tvillingarna. Vi hade väldigt kul på isen också. Sedan var det givetvis väldigt tråkigt att vi inte fick spela den här Junior-VM turneringen tillsammans.

Säsongen därpå valde Henrik och Daniel Sedin att lämna Sverige för Vancouver. Nästa säsong blir deras 17:e i den kanadensiska NHL-klubben.

Hockeykorten är hämtade från Upper Deck collector choise 1999/00.

Den här artikeln handlar om: