BODIN: Fem SHL-spelare som kan räkna med färre mål i år

BODIN: Fem SHL-spelare som kan räkna med färre mål i år 28 augusti, 15:52, 2017

ANNONS

Kan man förutse hur många mål en spelare kommer att göra under säsongen? Självklart inte. Däremot går det med ganska enkla medel att ta reda på var spelare står utifrån sina förutsättningar att göra mål. Det är det jag ska göra i dag. Här är en genomgång av fem SHL-spelare som sannolikt gör färre mål den här säsongen jämfört med i fjol.

Det började med lite sifferlek inför fjolårssäsongen. Genom att titta på ett gäng SHL-spelares effektivitet i målskyttet under säsongen 2015/16 drog jag vissa slutsatser kring huruvida deras målgörande skulle öka eller sjunka jämfört med föregående säsong. Detta baserat på hur deras effektivitet sett ut tidigare i karriären.

Av de fem spelare vars målskytte jag trodde skulle försämras – Joel Lundqvist (-10), Linus Persson (-5), Jonathan Granström (-6), Oscar Sundh (-6) och Rhett Rakhshani (+1) – var det fyra som mycket riktigt gjorde färre mål. Rakhshani var den som trotsade min statistiska profetia genom att faktiskt sätta personbästa med 15 mål och för andra säsongen i rad ha en väldigt hög effektivitet i sitt målskytte jämfört med sitt tidigare snitt i ligan.

Av de fem jag förväntade mig skulle göra fler – Oskar Lindblom (+15), Martin Thörnberg (+6), Mats Rosseli Olsen (+3), Joel Kellman (+12) och John Henrion (-4) – var det fyra som lyckades med det. Den femte, Henrion, slutförde aldrig säsongen i Karlskrona.

Härom veckan gjorde jag om experimentet genom att lista sju spelare som det finns statistiska indikationer på att de kommer att göra fler mål i år. I några fall till och med många fler. I dag ska jag följa upp det med att titta på fem spelare som troligtvis kommer att tappa en del, eller en hel del i målskytte. Detta baserat på att man hade en högre utdelning än vad som är hållbart över tid förra säsongen.

Ju oftare du lyckas komma till skott, ju oftare kommer du i förlängningen att göra mål. Men det kommer sannolikt att gå i vågor. Alla håller inte med, men jag anser att tur/otur faktiskt är faktorer som spelar in i ishockey. Det är bara att titta på hur sporten som sådan är uppbyggd, hur fort det går och det kaos som ofta råder på isen för att inse att det kommer studsa med och emot under olika perioder av en säsong. Det är först över tid vi kan avgöra hur en spelare står sig i den totala konkurrensen.

Förutsättningar:

I SHL gjorde spelarna i genomsnitt mål på 8,9 procent av skotten förra säsongen. Då är genomsnittet givetvis högre för forwards än för backar eftersom deras avslut generellt sett kommer närmare motståndarmålet. Av just den anledningen har jag valt att fokusera på forwards. Det är trots allt de som i betydligt högre utsträckning gör målen.

Om man generaliserar ligger en hög skottprocent för en forward i SHL över 13 procent och en låg på under nio procent. Spelarna jag tittat på här låg på 14 procents effektivitet eller högre i sitt målskytte i fjol.

Kan man som spelare inte vara effektiv över tid då? Jo, det finns ett fåtal exempel på spelare som har förmågan att göra mål på en häpnadsväckande hög andel av sina avslut. Även över tid. Det mest anmärkningsvärda exemplet just nu är Växjös Tuomas Kiiskinen. Under sina tre säsonger i SHL har han lyckats göra mål på mer än var femte skott, det vill säga över 20 procents effektivitet. Kiiskinen är verkligen ingen spelare som driver upp stora volymer skott, men tar sina avslut från nära håll och powerplay. Helt enkelt från positioner där det oftare blir mål. Det låter kanske enkelt i teorin, men är betydligt svårare i praktiken. Annars skulle det finnas fler exempel av den kalibern och det gör det inte.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM FÖRSTA SPELAREN–>

Erik Forssell, Malmö Redhawks
2016/17: 14 mål på 64 skott = 21,88 procents effektivitet
Effektivitet i SHL-karriären totalt: 13,7 procent (488 matcher)
Erik Forssell ÄR en effektiv skytt. Hans snitt under karriären på 13,7 procent är väldigt högt i jämförelse med snittet för en genomsnittlig SHL-forward. Med detta sagt, förra säsongens utdelning på nästan 22 procent var på en abnorm nivå även med hans mått mätt.

Kapten Forssell har numera i första hand en defensiv roll och matchas därefter. Han gjorde exempelvis inte ett enda powerplay-mål förra säsongen, vilket på sitt sätt gör hans notering ännu mer imponerande. Men slutsatsen man måste dra är det blir svårt för honom att ens göra tvåsiffrigt om han används i samma roll som i fjol och samtidigt kommer till så få avslut.

Med tanke på att Malmö har Andy Miele och Fredrik Händemark som mer gångbara offensiva centeralternativ framför Forssell kommer han att ha en mer tillbakadragen roll i år också. Det positiva med det är att Malmö i och med det får lyxen att placera en spelare av Erik Forssells dignitet som tredjecenter. Det är få förunnat i SHL i dag att ha den bredden.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Foto: Bildbyrån/Anders Bjurö

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Mattias Guter, Karlskrona
2016/17: 15 mål på 76 skott = 19,74 procents effektivitet
Effektivitet i SHL-karriären totalt: 15,8 procent (134 matcher*)
* De tre matcher han gjorde som junior för Djurgården räknas inte med här.
Karlskrona var på sitt unika sätt en statistisk avvikelse förra säsongen. Trots att laget sköt minst antal skott på mål i SHL under en säsong i modern tid (1 170 skott) var man på vippen att kvalificera sig för åttondelsfinal. Den defensiva taktiken tog laget en bra bit på vägen, men fallerade i slutändan på grund av sin egen orimlighet, precis som många hade förutspått redan på hösten.

I KHK var Mattias Guter lite av ett mysterium. Kanske var det spelsystemet som bidrog till att han gick från 118 avslut på mål (2015/16) till endast 76 i fjol. Målmässigt gjorde det inte så stor skillnad eftersom stockholmaren trots bristen på skottvolym fick ihop 15 mål jämfört med fjolårets 19.

Guter har under sin begränsade tid i SHL visat prov på en imponerande effektivitet, men det är för tidigt att säga att han är en spelare på Tuomas Kiiskinens nivå. Den här säsongen talar åtminstone statistiken för att han måste skjuta oftare för att även fortsättningsvis ligga på den höga målnivå som varit fallet de senaste två säsongerna.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Foto: Bildbyrån/Magnus Lejhall

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Johan Forsberg, Luleå
2016/17: 12 mål på 70 skott = 17,14 procents effektivitet
Effektivitet i SHL-karriären totalt: 11,8 procent (369 matcher)
Att sätta personbästa med tolv SHL-mål som 31-åring är imponerande. Speciellt med tanke på att hockeyspelare över lag brukar ha sin produktiva peak någonstans mellan 23 och 26 års ålder. ”Pite-Foppas” tolv mål kom efter en säsong med fin utdelning ganska högt över hans snitt. Samtidigt finns det något väldigt positivt i att han ökade sitt antal skott på mål från 49 till 70. En betydande ökning som antyder att han hade en säsong över genomsnittet. Så många skott har han nämligen inte avfyrat sedan sin allra första SHL-säsong med Skellefteå 2009/10.

Detta till trots har jag svårt att se att han ska fortsätta producera mål på den nivån om han inte fortsätter att öka sin skottvolym i rask takt. Forsberg ligger på cirka 13 minuters speltid per match och har en stadig roll i en tredjekedja. Utan mer offensiva minuter är det svårt för den typen av spelare komma upp i tvåsiffrigt antal mål. Särskilt i en defensivt utpräglad liga som SHL.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Foto: Bildbyrån/Peter Skaugvold

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Rhett Rakhshani, Malmö
2016/17: 15 mål på 88 skott = 17,05 procents effektivitet
Effektivitet i SHL-karriären totalt: 12,7 procent (232 matcher)
Redan i fjol förutspådde jag att Rakhshani skulle tappa i produktivitet. Det gjorde han inte. För andra säsongen i rad hade han en effektivitet långt över sitt normala snitt och satte personbästa i SHL med 15 fullträffar för Malmö.

Är det en trend i hans spel som ligger till grund för det här, månne? Möjligtvis. Tittar man tillbaka på de här två senaste säsongerna sticker framför allt en sak ut: han har spelat i några av ligans bästa powerplay. Nästan hälften av Rakhshanis mål (sju) kom i numerärt överläge i fjol. Inget ont om det, de räknas givetvis de också. Däremot brukar det vara svårare att hålla en hög produktionstakt i den spelformen över tid eftersom man går igenom heta och kalla perioder. Därför tvivlar jag på att Rakhshani kan vräka in lika många mål igen, om han inte börjar skjuta med samma frekvens som tidigt i SHL-karriären när han var uppe i en bra bit över 100 skott på mål per säsong.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Foto: Bildbyrån/NewsPix365/Kalle Parkkinen

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA OM NÄSTA SPELARE–>

Joakim Nygård, Färjestad
2016/17: 16 mål på 95 skott = 16,84 procents effektivitet
Effektivitet i SHL-karriären totalt: 12,3 procent (193 matcher*)
* De 28 SHL-matcher han gjorde för FBK som junior räknas inte med här.
Alla tre spelarna i Färjestads toppkedja förra säsongen hade hög utdelning i sin skotteffektivitet. Men medan Alexander Johansson och Johan Ryno båda fick i väg över 100 skott vardera på mål och höjde sig rejält i det avseendet jämfört med säsongen dessförinnan, stannade Joakim Nygård upp i sin utveckling på det planet. Han hade färre skott på mål per match än säsongen 15/16, men lyckades ändå sätta personbästa i SHL tack vare sin höga effektivitet.

Nästan 17 procents utdelning är väldigt högt. Ska han få sitt stora genombrott och ta ytterligare ett steg i utvecklingen måste snabbskrinnaren Nygård skjuta mer. Det som talar till hans fördel är att han är på väg in i det som normalt sett är det mest produktiva stadiet i en karriär. Kan han dessutom fortsätta bygga vidare på kemin med Johansson och Ryno ser det genast ljusare ut.