Jag hade en tanke på att göra en sammanställning över hur lånesituationen ser ut för de allsvenska klubbarna inför upploppet av det fönstret som stänger den 15 februari. Då bilden inte var helt klar för mig hur den här överenskommelsen med lån såg ut var jag tvungen att ge mig ut på nätet efter information. Jag finner dock väldigt luddiga formuleringar när det kommer till vilka spelare som klassas som SHL-spelare. 

Här  har hockeyallsvenskan lagt ut en text om vad som gäller. Jag får dock ingen klarhet i vilka spelare som räknas som SHL-lån eller inte? Räknas en sistaårsjunior/förstaårssenior tillhörande en SHL-klubb utan A-lagskontrakt som ett SHL-lån? En förstaårssenior med A-lagskontrakt med en SHL-klubb men utan spelade matcher för representationslaget, räknas han som en SHL-spelare?

MÅNGA FRÅGETECKEN BEHÖVER RÄTAS UT

Dessutom kringgås bestämmelserna för vissa spelare som har ett SHL-kontrakt som sträcker sig bortom denna säsong. Istället för att lånas ut skrivs spelaren över permanent till den allsvenska klubben. Men bara för resterande del av den här säsongen, nästa säsong kopplas ursprungskontraktet med SHL-klubben på igen. Det blir bara en lek med ord där man kallar utlåningen för övergång trots att det fungerar på exakt samma sätt som en utlåning.

Som ni förstår är det många frågetecken som måste rätas ut för att få en bild över hur läget ser ut. Jag skickade därför ett mail till Hockeyallsvenskans ligachef Sonny Lundwall där jag frågade:

Nu när vi så smått börjar närma oss transfer deadline börjar det bli aktuellt att se över lagens möjligheter att göra förändringar i sina lag. Något jag finner lite knöligt är det här med lagens SHL-lån och vilka spelare som faller in i ramarna för vad ett SHL-lån är. Ni råkar inte ha dokumenterat vilka lag som har inlånade spelare från SHL? Skulle man i sådana fall få ta del av detta?

Svaret från Sonny löd:
– Vi har ingen sådan lista och därför kan jag inte delge dig någon. Klubbarna håller koll på detta själva och åt varandra.

Min förhoppning var att få en komplett lista på vilka lag som lånat vilka spelare från SHL och således kunna sia om klubbarnas eventuella möjligheter att förstärka i form av SHL-lån inför slutspurten. Som jag uppfattar det hela är det en ”gentlemen’s agreement” där klubbarna kommit överens om dessa interna låneregler som gäller för samtliga klubbar i ligan. Detta fick mig att återkomma till Sonny med ytterliga en fråga.

HUR UPPFATTAS LÅNEN?

Vilka åtgärder kan tänkas vidtas om överenskommelsen skulle brytas av någon av klubbarna?

Svaret lät inte vänta på sig:
– Klubbarna har i sitt avtal sinsemellan enats om sanktion men det är inget officiellt och inget jag kan kommentera eftersom detta är en överenskommelse direkt mellan klubbarna och inget som Hockeyallsvenskan som centralorganisation är part i.

Det är alltså en överenskommelse som inte är fast förankrad i några stadgar hos ligan. Rent krasst skulle man kunna hamna i en situation där man uppfattar ett lån olika, beroende på vilka glasögon man bär. Ungefär som när man spelar tennis och dömer själv, i en tight match uppstår det alltid några bolldueller där man är oense om bollen är på eller utanför linjen.

”DEN SOM FUSKAR BÄST VINNER MEST”

Nu hoppas jag att vi slipper debaclet som svensk speedways andraliga hamnade i för några år sedan när de hade en ”gentlemen´s agreement” som innebar att ett visst antal förare var tvungna att vara svenskar. Överenskommelsen hölls inte av alla lag och det blev hårda ord som kastades fram och tillbaka. Det går självfallet inte att jämföra speedway med hockey men en sak som ändå är gemensam inom sportens fyra väggar är att om man blir trängd in i ett hörn kanske det inte finns någon annan väg ut än att tänja på gränserna.

Mikael ”Daggen” Eriksson i BIK Karlskoga kanske formulerade sig bäst när han under förra säsongens upptaktsträff myntade frasen:

Den som fuskar bäst vinner mest.