Sök
SÅGADES I TV. Anton Holm gav sig på Peter Lyth verbalt i en tv-intervju under säsongen. Nu berättar domaren om påhoppen – och hoten – han upplevt under säsongen.
Nyheter

Efter attacken i tv – nu talar domaren ut: ”Kommer bara kräk och skit”

Han blev hårt kritiserad i direktsänd tv av AIK-spelaren Anton Holm i november. Nu talar domaren Peter Lyth ut om den tuffa säsongen han har upplevt – som även innefattat ett hot som lett till rättegång.
– Det var efter en speciell match som en person lagt upp en bild av mig på Facebook med ett hålkors på mitt huvud och skrivit att en bild säger mer än tusen ord, berättar veterandomaren i en lång intervju med hockeysverige.se.

HUDDINGE (HOCKEYSVERIGE.SE)
Peter Lyth är Hockeyallsvenskans äldsta och antagligen mest erfarna domare. Innan han klev in som huvuddomare var han linjeman i elitserien under nio säsonger. Den här säsongen har det även blåst snålt kring honom som domare, vilket även satt sina spår hos både honom och hans familj. Dessutom har hans namn figurerat i extremt negativa termer på sociala medier.

Hur mår människan Peter Lyth efter den här säsongens händelser och hur har det påverkat honom som domare? Hockeysverige.se stämde träff med Lyth på ett kafé i Huddinge för att lyssna vad som driver honom att döma hockey och hur ser han på det som hänt under säsongen.

Det många minns är säkert incidenten i Örnsköldsvik den 2 november i fjol. AIK hade just besegrat Modo 6–2 när lagets forward Anton Holm, som hade fyra assist i matchen, gick till besinningslös attack mot Peter Lyth i en intervju med C More:

”MODO VAR DET LAG SOM SKULLE VARA IRRITERADE”

Intervjun skapade eko i landet. Många fördömde Holms agerande medan många, på framför allt sociala medier, tyckte att AIK-forwarden gjorde rätt. Nu berättar Lyth om omständigheterna kring det som inträffade den där fredagskvällen.
– Han var på mig efter en match och det blev faktiskt ett mediadrev. Där hade jag absolut delvis media med mig, men det har inte kommit någon ursäkt från AIK eller Anton. (Tränaren Tomas) Mitell har ringt och bett om ursäkt, men inte Anton eller AIK. Det kan jag tycka är lite…, säger Peter Lyth som avbryter meningen samtidigt som han ser besviken ut.

Hur hanterade du det här med Anton Holms uttalande dagarna efter med tanke på alla skriverier som blev?
– Det var jobbigt… Så var det. Jag var i första läget mest besviken på Anton. Han hade väl kunnat komma in till mig i stället. Han hade gjort 0+4 i matchen och AIK vunnit med 6–2 borta mot Modo. I den matchen, var det några som skulle vara besvikna så var det Modo.
– Jag tog en ”spöktripping” på en Modo-it, alltså jag tog en tripping för en AIK:are, som egentligen bara tappade skäret. Dessutom missade jag en solklar tripping av en AIK:are i slottet, vilket gör att Lukas Wernblom blir rabiat och drar en slashing som jag tar. Modo var det lag skulle vara irriterade.

Var Anton Holm på dig även under matchen?
– Nej. Det var en C More-match. Jag blev inkallad och fick berättat för mig ”Anton har sagt det här” ”jaha…”
– Varför kom han inte in? Vi domare tål kritik och dom största kritikerna till våra insatser är vi själva. Vi klappar inte varandra om ryggen och tycker att vi är världsbäst. Vi vill utvecklas och göra allting rätt. Det kommer vi aldrig göra, men strävan är det.
– Vi jobbar alltid för att utveckla och göra varandra bättre hela tiden. Därför har vi en äckligt öppen dialog om vad vi tycker och utvärderar varandras insatser under och framför allt efter match.


Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

KRITISK TILL INTERVJUN

Just hur själva intervjun utvecklade sig är något som Peter Lyth är delvis kritisk emot.
– Jag tycker också att C More-reporten, (Axel) Pileby, har en del i det. Som jag har förstått det så pratar Pileby först om matchen med Anton. Sedan säger Pileby ”Du ser besviken ut” och Anton säger något om att han är förbannad på domaren. Hade jag varit en C More-reporter som ville ha en positiv publicitet kring C More och Hockeyallsvenskan så hade jag sagt ”tack” och gått till en annan spelare för att höra om det finns något positivt att säga. Då ska han i stället dra rubriker ”Hur menar du, utveckla?” Då kommer det i stället bara kräk och skit. Det här tycker jag är lite fel.
– Jag tycker och vill – hur Hockeyallsvenskan ska funka – att vi ska prata bra om den här ligan. Visst ska vi ha och ge kritik, men den ska vi föra med varandra och inte genom media eller på något annat sätt.

En som Peter Lyth uppskattar som expertkommentator på C More är Harald Lückner.
– Är det ett friläge och det inte blir mål säger Harald Lückner att målvakten gör det bra. Samtidigt tycker jag att dom som kommenterar SHL ofta ifrågasätter hur man kan missa.
– Det ska vara positivt kring Hockeyallsvenskan. Sonny Lundvall, som är ligachef, är det yttersta exemplaret på hur han hela tiden försöker ta fram det allra bästa ut alla situationer. Det gör att fler vill vara med i den hockeyallsvenska familjen och det blir fler sponsorer som vill lägga mer pengar.
– Om spelarna tycker att dom tjänar för lite eller att lagen får för lite pengar, se då till att prata positivt om ligan istället. Se oss domare som det 15:e laget i ligan för det gör vi själva. Det vet jag att Sonny och Stephan (Guiance) också gör. Så skulle jag vilja att det fungerar i dom bästa av världar. 
– Titta på NHL. Visst ser man att spelare kan vara förbannade på domare, men det skrivs inte om det på samma sätt eller att coacher spelar ut domarna. Inte heller är det journalister som skriver att ligan har dom sämsta domarna.
– Dessutom, en bra journalist eller dom på läktaren, vad har dom för rättesnöre när det gäller att bedöma om en domare är bra eller inte? Dom på läktarna har i alla fall ett öga, alltså sitt lags, medan vi domare ska se med på situationerna med båda ögonen, att se en situation utan att känna mer för den ena eller andra laget och göra en rättvis bedömning.

Efter händelsen den 2 november har han inte dömt AIK.
– Nej, det har jag inte gjort, men jag får döma AIK och det är inte heller något som jag skulle dra mig för att göra.

HOTADES PÅ FACEBOOK

Domare får ofta utstå tuff och respektlös kritik. För Peter Lyth har det inte bara varit AIK-incidenten. Han har till och med upplevt en rättslig process den här säsongen.
– Den här säsongen har det eskalerat och då framför allt för mig. Tidigt på säsongen var jag utsatt för ett hot som varit uppe till rättegång, berättar han.
– Det har funnits ett hot på sociala medier som fångades upp av Hockeyallsvenskan och ledde till rättegång. Vederbörande är dömd för olaga hot. Nu har inte den domen vunnit laga kraft, men jag tycker att det här var en jättebra markering. Då menar jag inte bara för mig utan det som var viktigt för mig i den processen var att stå upp för domare oavsett nivå och idrott i Sverige. Visa att det här var inte okej.

Hotet som framfördes till Peter Lyth kom via Facebook och var av den grad att det inte gick att blunda för.
– Det var efter en speciell match som en person lagt upp en bild av mig på Facebook med ett hålkors på mitt huvud och skrivit att en bild säger mer än tusen ord, berättar domaren som har fru och tre barn.
– Det här var jättejobbigt och påverkade mig på isen, men även min familj. Framför allt då min fru och den 14-åriga grabben.

Just den äldsta sonen har fått se en del otrevliga saker om sin pappa på sociala medier.
– Han är lite mer medveten än vad åttaåringen och fyraåringen är. Dom är inte riktigt där ännu.
Han följer det en del. Det är som jag sagt hela tiden med hotet och framför allt med Anton Holm att det är jag som valt att bli hockeydomare, inte min fru eller mina barn. Det är jobbigt, säger Peter Lyth med en röst som inte riktigt bär och ögon som blir glansiga.

Vad sa den här killen som lade upp bilden på Facebook då du träffade honom i tingsrätten?
– Han sa att det inte var meningen och bad om ursäkt för det han hade gjort. Jag var mest besviken.
– Vi pratade om min låga nivå. För fansen, jag dömer flera utvisningar, sticker ut, har ett ovanligt namn och varit med länge. Jag har ändå dömt på den här nivån sedan 2000. Det hjälper nog till här. Om jag någon gång går in och läser efter matcher så är det 13-, 14- eller 15-åringar som skriver att dom hatar Peter Lyth, till exempel på Hockeyallsvenskans instagram.
– Ibland funderar jag på om jag ska låta min grabb skicka ett instagraminlägg att han hatar hans pappa. Hur skulle då den pojken reagera och framför allt hur skulle hans föräldrar reagera om dom såg min att son skrev något sådan om dom?
– Självklart skulle det aldrig hända, men jag tycker att det är synd att man kan gömma sig bakom sociala medierna.


Foto: Ronnie Rönnkvist

BÖRJADE PÅ LINJEN I SHL

Att Peter Lyth halkade in på domarspåret kom naturligt när han kände att spelarkarriären inte tog fart som han hade hoppats.
– När jag som spelare märkte att jag inte kom lägre än till Salems B-J men passionen till ishockeyn fortfarande var stor… Jag började döma när jag var 15 år. Det var en kompis som skulle börja döma och då började jag också, berättar han och fortsätter:
– Jag tyckte att det var kul och det fanns folk som tyckte att jag skulle fortsätta. Redan som 16-17-åring fick jag döma som linjedomare i det som i dag är division 2, vilket är väldigt tidigt. Sedan blev jag uttagen att döma TV-pucken och fick till exempel döma TV-pucksfinalen 1997. Då började jag förstå att alla inte dömer en TV-puckfinal precis som inte alla spelare spelar en TV-puckfinal.
– Sedan ska man ha tur eller vara så pass mycket bättre att dom vill satsa mer på dig än dom som finns ovanför.

När debuterade du som linjedomare i elitserien?
– Det var i september 2002, Brynäs mot Linköping. Jag tror det blev 5–2, säger Peter Lyth med ett leende och fortsätter:
– Jag hade ingen testmatch, men hade fått reda på att jag skulle gå upp i elitserien. Stefan Danielsson dömde.

Var det en bra läropeng att kliva upp på den nivån för att känna på atmosfären som var och är kring en match på den nivån.
– Ja, absolut. Dömer man i Stockholmstrakten i division 1 och allsvenskan… Allsvenskan på den tiden var helt okej. Framför allt var Hammarby väldigt starka. Dom hade 1 500 på läktaren, men det lät som ett fullt Hovet.
– Vi brukar prata om var det stora klivet är, när är det största skillnaden mellan serierna. På den tiden var det ett jättekliv mellan allsvenskan och elitserien. I dag är det klivet mellan division 1 och Hockeyallsvenskan. Det är väldigt tydligt att det har förskjutits en serie.

TOLKNINGSUTRYMME I REGELBOKEN

Inför säsongen 2011/12 tar Peter Lyth klivet över till att bli huvuddomare i division 1.
– Man åker ner två divisioner när man sadlar om. Jag fick en liten hint av han som var domarchef, Micke Ahlström, i elitserien just då att det var aktuellt. Vi var tre linjemän, jag, Daniel Winge och Peter Sabelström, som började om samtidigt.
– Dessutom skapades det lite andra förutsättningar för just oss tre för att få en lite snabbare resa tillbaka. Vi fick lite mer stöttning och exempelvis fick vi gå den allsvenska kursen fast vi skulle döma i division 1. På så sätt fick vi tre lite räkmacka.
– Sedan tävlade vi lik förbannat mot dom andra killarna och hade inte några gratisplatser någonstans. 

Vad upplevde du då och även nu som det svåraste att bedöma ute på isen som huvuddomare?
– Bara för det är en hakningssituation så är det inte alltid utvisning. Vi dömer efter något vi kallar ”OBI”, uppenbart för alla eller risk för skada.
– Om en hakning kommer så att spelare inte kan åka eller slå den passningen som han vill då blir det en utvisning. Bara för att klubban är där så är det inte en hakning om det inte är uppenbart för alla, spelaren måste byta grepp på klubban eller om den som backcheckar vill störa genom att slå på klubban. Du måste slå mot pucken. Slår du mot klubban är det även lätt att du slår på handskarna. Då blir det uppenbart för alla och då är det en slashing.
– Just det att se när det går från en icke-händelse till en OBI-händelse är nog det svåraste.

Det du säger är också att det finns tolkningsutrymme i regelboken?
– Ja, det är vi ombedda att ha, visa ett game-management och en spelförståelse. Det är inte svart eller vitt utan det är många nyanser av grått också. Olika situationer i olika matcher kräver olika beslut.
– Det är nog något man måste dömt ett tag för att lära sig. Jag hade jätteproblem i början som huvuddomare och var alldeles för svart eller vit. I vilken match som helst hade jag 20-25 tvåor. Det går ju inte. Jag fick lära mig skala bort vilka som verkligen måste med.
– Om vi tar dom andra två killarna och först Daniel Winge så hade han redan samma höst testmatcher i Hockeyallsvenskan. Sabelström fick efter jul medan jag inte ens kom till Allettan första säsongen. Jag var långt bakom.

Är det här grunden till att man som publik upplever att det är olika bedömningsnivåer?
– Ja, och när jag bestämde mig för att bli huvuddomare tänkte jag ”Ska jag vara en Christer Lärking eller Uffe Rådbjer” för det var ytterligheterna ”back in the days”. Min personlighet och syn på hockey rimmar mer med Christers än med Uffes. Just därför hade jag också mer utvisningar eftersom jag var mycket striktare precis som Christer. Han var också mer bespottad än vad Uffe var.
– För mig har det alltid varit viktigt att det som är en utvisning i början på matchen även är en utvisning på slutet av matchen. Nivån måste vara den samma och jag vet att jag är känd för att ha den lägsta toleransnivån i Hockeyallsvenskan. Det vet också spelarna och ledarna. ”Det är Lyth som dömer, då vet vi att det är så här”. Det blir en jämn bedömning och det kommer inga toppar och dalar, vilket jag vet att jag får uppskattning för. Lagen vet säkert även nivån då någon av dom andra dömer.


Foto: Ronnie Rönnkvist

SIN EGEN STÖRSTA KRITIKER

Hur mycket påverkar en fullsatt hemmahall med ett skapligt tryck dig som domare?
– Det får mig att absolut vara mer på tårna och vilja visa att jag bemästrar det här. Påverkningsmässigt påverkar det inte alls. Skulle det påverka hade jag varit på fel ställe.

Om du känner att du tappat ett par situationer och publiken börjar kasta popcorn på dig, påverkar inte det heller dig någonting?
– När jag är på isen är jag så pass fokuserad. Visst, jag hör att det är något som låter, men jag måste vara där på isen.
– Självklart kan jag känna att ett beslut blev fel. Grejen blir då att det där inte ska påverka mig. Bara för att jag missat eller tagit en dålig utvisning kan jag inte göra en likadan grej till för att jämka det. Jag måste stå för det ”Där blev det en riktigt dålig bedömning. Shit happens”.
– Alla spelare gör inte mål på alla frilägen, alla målvakter räddar inte alla skott, alla skott sitter inte på bladen, coacherna sätter inte in rätt spelare i alla situationer under hela matchen. Det gäller att inte låta det påverka dig att du gjort ett misstag utan vara så stark att du klarar av att hålla din integritet, fokus och att göra rätt resten av matchen.

Är du själv din största kritiker?
– Oh ja! Efteråt tittar jag på olika situationer där jag vet att jag inte gjorde det så bra. Jag analyserar och ser om jag kunde gjort något annorlunda, tagit mig till en annan position eller gjort på något annat sätt.

Är det annars generellt en bra dialog mellan domare, spelare och ledare under matcherna?
– Ja, absolut. Verkligen. Det lilla som är… Det måste få finnas lite känslor och det spontana. Jag säger ofta att om det spontana försvinner så dör idrotten, men det finns en gräns då spontanitet går över till något annat.

Många mål videogranskas i dag, är det här bara bra eller kan det ibland kännas som en belastning för er domare?
– Jag behöver inte byta headset om jag ska göra en videomålbedömning. Jag kliver in i båset för att visa att det är en videobedömning och talar om för sekretariatet att en ”VMB” pågår. Sedan måste jag trycka in en knapp för att dom där uppe i hytten ska höra.
– Det här är igen belastning för oss domare, tvärtom. Vi vill att det ska bli så rätt som möjligt.

Kan det vara så att ni ibland kollar målet fast ni är säkra på att det är mål?
– Klart att vi gör det ibland, eller rättare sagt så gör jag det i alla fall. Vi är listiga vi också. Det beror på hur det ser ut i matchen. Är exempelvis ett lag rabiata så är det självklart att vi tar till det, vilket vi också har fått en jättebra acceptans för. Har vi videomålbedömt så vet dessutom alla att det blir rätt.

Du säger att ett lag ibland kan vara rabiat, är dom här minuterna som en videobedömning tar få ner pulsen på lagen så det blir lite lugnare på isen?
– Ja, absolut, avslutar Peter Lyth.

Den här artikeln handlar om: