Senaste nytt
Spelarövergångar
Den heltidsstuderande SHL-spelaren: ”Var aldrig helt hundra att jag skulle leva på hockeyn”
Vad händer när rampljuset släcks och man som elitidrottare tvingas att ställa om sig till en ny verklighet? Hockeysverige.ses nya artikelserie ”Livet efter karriären” tar itu med de frågorna. Här möter ni spelare, pensionerade som aktiva, som på ett eller annat sätt tvingats se framtiden i vitögat när de ställts inför tuffa omständigheter.
I den tredje delen: Rögles back Alen Bibic, 27, insåg tidigt att det inte fanns några garantier att han skulle kunna livnära sig på hockeyn. Det fick honom att plugga vid sidan av karriären. I Livet efter karriären berättar han om vägen mot sin kandidatexamen i företagsekonomi.
Tre år av pusslande, planerande och slit är avklarade. I januari blev Alen Bibic i princip färdig med sin kandidatexamen i företagsekonomi. Det enda som återstår är att han ska lägga fram uppsatsen med namnet Manligt och kvinnligt ledarskap – en studie om det kvinnliga respektive manliga ledarskapets arbete med jämställdhetsfrågor som han och en kursare skrev på distans vid Gävle högskola under förra terminen.
– Vi får göra varsin redovisning. Tanken var att vi skulle göra den tillsammans, men de satte tiden en torsdag när vi hade Mora borta så jag får ta min redovisning i maj när säsongen är över. Gävle högskola har verkligen varit tillmötesgående och lösningsorienterade här. Jag är tacksam för deras hjälp, förklarar Rögles back.
Tillfredsställelsen är stor över att ha lyckats ta utbildningen i mål. Det som började med en lösryckt kurs på Lunds universitet växte till något mycket större och nu har Alen Bibic skapat sig en grund att stå på den dagen som hockeykarriären är över.
– Året innan jag startade den här utbildningen hoppade jag på den där kursen. Redan då hade jag planer på att bygga vidare, men då satt jag på ett ettårskontrakt med Rögle och det fanns inga garantier för att jag skulle bli kvar, berättar han.
– Jag letade efter något som passade med min hockey. Om jag skulle tvingas byta lag efter ett år hade hela utbildningen gått förlorad. Nu sökte jag runt och Gävle var det enda stället som hade ett ekonomprogram på distans. Att det var just ett program lockade mycket eftersom jag kunde se en start och ett slut. Annars blir det lätt strökurser här och där. Nu visste jag att den dagen jag lyckas ta mig igenom det här står man där med en kandidatexamen.
Foto: Bildbyrån/Petter Arvidson
”KÄNDE ATT JAG BORDE FÖRVALTA TIDEN BÄTTRE”
Att SHL-spelare ger sig på heltidsstudier tillhör inte vanligheterna. Men Alen Bibic har aldrig känt att han kunnat ta hockeyn för givet, vilket gjorde honom till en lyhörd elev redan i tonåren.
– Det sitter i mig som person sedan en lång tid tillbaka. Jag var aldrig varit en stortalang som spelare så jag har alltid varit noggrann med skolan. Hela gymnasiet skötte jag skolan eftersom jag aldrig kunnat vara helt hundra på att jag skulle kunna leva på hockeyn, säger han.
– Jag gick ut gymnasiet med relativt bra betyg och tanken på att studera vidare fanns där ganska tidigt. När jag blev A-lagsspelare märkte jag att det fanns mycket tid över. Den fritiden i kombination med mina betyg gjorde att jag kände att jag borde förvalta tiden bättre, investera i mig själv inför framtiden.
Att kombinera en utbildning på heltid med en elitkarriär som hockeyspelare har inte varit helt enkelt. Visst, det finns tid och dagens teknologi tillåter i allt större grad distansstudier, men det är inte alltid det klaffar.
– Jag ska inte gnälla, men det har inte varit lätt, konstaterar han.
– Det är inte bara att hoppa på och så går tåget från start till mål. Du måste rodda och dra i massa olika saker för att få det att passa. Det är många smågrejer. Exempelvis när det har varit tentamen så måste man hitta tid och plats på ett universitet eller en högskola eftersom utbildningen måste kvalitetssäkras.
– Tentamen ligger alltid på förmiddagar och har ofta krockat med träningar. Därför har det alltid gällt att ligga i framkant med planering. Jag har försökt få till dem under våren eftersom hockeysäsongen är över då, men det har också lett till en stundtals rätt hög arbetsbelastning under en och samma period.
Det låter som det kräver en hel del självdisciplin…
– Det gör det. Och jag är övertygad om att studerar man på distans krävs det ännu mer. Det är lättare att bara skita i det när man inte behöver gå till en lektionssal eller ta sig till en föreläsning. Disciplinen måste man ha och jag har haft den. Det har inneburit en hel del planering, att kolla upp vilka uppgifter ska göras i förväg, se till att jag ligger i fas så att det inte läggs på för mycket och att man i slutändan skiter i hela utbildningen för att man känner att det blir för mycket.
– Men har man bara en jäkla disciplin går det. Tiden finns ju där. När vi reser, sitter på flyg eller buss, kan man sätta sig med böckerna. Det är givetvis lätt att andra saker drar, hänget med grabbarna och annat. Men det är bara att säga att man inte kan för att man planerar att studera.
”FINNS INGET STRATEGISKT TÄNK FRÅN LIGAN”
Känner du att det har varit accepterat bland lagkamraterna att du dragit dig undan med dina böcker?
– Det har det verkligen. Det är många som säger att de tycker att man gör rätt som pluggar. Sedan kan man ta det ett steg till och fråga hur mycket SHL gör för att hjälpa till med sådant här. Spelarfacket Sico har några utbildningar som de erbjuder, men det finns inget strategiskt tänk från ligan att ge spelare möjligheten att utbilda sig. Där tycker jag att man kan göra mycket mer. Grabbarna och ledningen i Rögle har varit väldigt tillmötesgående, men från ligans håll tycker jag att man borde stimulera sådant här i större utsträckning.
Hur då?
– Att vara elitidrottare kräver mycket tid, men samtidigt har vi rätt mycket mer fritid än en vanlig arbetare har. Då kan jag tycka att man kan göra så mycket mer för att skapa bättre förutsättningar för det. Kanske skapa samarbeten med lärosäten eller näringslivet för att förbättra möjligheterna.
– Nu kanske inte alla ska studera, men fler skulle säkert lockas om det fanns möjligheter. Alla kanske inte klarar av eller orkar rodda och fixa så som jag har hållit på. Men finns det ett lite bättre upplägg från ligans håll tror jag att fler skulle ta chansen. Vi har våra karriärer, men det är så mycket som kan hända längs vägen. Kan de hjälpa spelare med det här kan hjälpa dem att anpassa sig bättre till livet efter karriären, tror jag.
Brukar du förespråka vikten av studier för dina lagkamrater?
– Nja, jag är nog ingen kille som går omkring och predikar, men om någon frågar är jag alltid ärlig och säger att jag tycker att de ska ta en strökurs. Om inte annat bara för att testa på. Det kommer bara att gynna dig i slutändan. jag måste säga att det blivit en annan attityd jämfört med när jag började spela. Nu är det flera av de unga killarna som tänker på det jämfört med tidigare. Det finns några som åtminstone har funderat på det och som ställt frågor. Samuel Jonsson har börjat prata om det och Simon Ryfors har nämnt det. De är i alla fall intresserade.
Hur tycker du att studierna har påverkat dina hockeykarriär?
– Studierna har påverkat min karriär positivt. Det har gett mig möjligheten att koppla bort hockeyn under några timmar varje dag. Att kunna koppla bort ishockeyn har gjort att jag har kunnat samla energi, speciellt mentalt.
Foto: Bildbyrån/Petter Arvidson
”MIN VISION ÄR ATT VARA UTE OCH KNYTA KONTAKTER”
När hockeysverige.se intervjuade Fredrik Warg i den här serien tidigare hade han en uppmaning till alla spelare. Det var att försöka komma ut och skapa kontakter med sponsorer och samarbetspartners till klubbarna för att bygga relationer, skapa nätverk och få in en fot i dörren inför framtiden. Alen Bibic har anammat det.
– Det har jag. Jag har tagit hjälp av vår vd Marcus Thuresson, kollat runt och haft en del kontakter. I näringslivet finns det många sponsorer som man kan bygga kontakter med. Det finns ingen uttalad strategi att spelare ska träffa sponsorer av just den anledningen, men ledningen kan hjälpa till. Man kan kanske vara på en arbetsplats för att lära sig saker några timmar i veckan, men samtidigt måste det klaffa med hockeyn också.
Alen Bibic fyller 28 år i höst och har många år kvar på hockeykarriären om han får vara skadefri. Han hoppas emellertid kunna få in en fot på någon arbetsplats framöver för att skaffa sig lite mer erfarenhet.
– Att studera mer just nu är inte aktuellt. Marginalnyttan är nog större om jag är ute på en arbetsplats. Det är den vägen jag vill gå. Men givetvis är det kruxigt när hockeyn är nummer ett, men min vision är att vara ute och knyta kontakter och få praktisera alla teorier man har lärt sig. Jag tror att övergången till heltidsarbete blir lite mindre om man har fått lite känsla för hur det kan vara.
Vad är drömjobbet efter karriären?
– Det hade varit roligt att ha ett eget företag och driva något som man själv har skapat. Jag drivs av att försöka uppnå uppsatta mål med en grupp människor, vilket jag har gjort hela mitt liv inom idrotten. Men det är svårt att säga på rak arm vad man exakt vill arbeta med efter karriären. Det var därför jag även medvetet valde en så bred utbildning som ekonomprogrammet är.
