Sök
Nyheter
MJÖRNBERG: Playoff- och kval-reflektionerna – en roman

Istället för Melodifestivalen, en riktigt lång roman med playoff-, kval- och säsongsreflektioner. Varsågoda.

Så kom då sagan tillslut till en ände.

Forshaga är ute efter att ha stridit imponerande även i matchserien mot Östersund.

Värmlänningarna har gjort en oerhört imponerande playoff-resa där de hämtat upp underlägen och kämpat sig tillbaka från lägen där de sett ut att vara på väg att besegras. Det är strongt gjort av playoff-spelets mest positiva överraskning.

Men med det sagt är det rätt lag som går vidare. När Östersund avgjorde med en 4-0-seger idag var det ett mycket bättre lag som gick vidare. Det finns väldigt mycket kreativitet i truppen och när de väl har modet att trycka på och skapa sig de ytor de behöver, då blir de oerhört vassa. Även om de så klart inte skulle må dåligt av att ha några fler grythundar a la Elias Bjuhr-typen.

Mot Forshaga kändes det ändå som att de pendlade lite väl mycket upp och ner i nivå. De måste bli mer bestämda, mer konsekventa om de ska överleva ett playoff 3-steg.

Men hittar de den nivån och får fart på några fler offensiva spelare finns alla möjligheter att gå vidare.

* * *

Hade Visby/Roma köpt myten om sig själva lite väl mycket inför mötena i Tranås?

Laget är som allra bäst när det är grisigt och rörigt och de får sina motståndare att fokusera på allt annat än att spela vägvinnande hockey. Att det är så är ställt utom alla rimliga tvivel.

Men för att nå dit gäller det att hålla sig på rätt sida den där berömda linjen och rätt sida är inte att sitta i utvisningsbåset för odisciplinerade och rent korkade saker.

När matchserien avgjordes ikväll tycktes det som om Visby bitvis inte tänkte efter utan tog risker med sitt fysiska spel som gjorde att de skapade en uppförsbacke för sig själva i strävan efter att vinna matchen. Den roughing-utvisning som Einar Engström ådrog sig i förlängningsspelet borde till exempel föranleda att han får simma hem till Gotland. Även om avgörandet inte kom i just den sekvensen borde Mike Beharrell förvägra honom att kliva på båten.

När en så viktig och rutinerad spelare gör en så pass klumpig och korkad grej i ett så utsatt läge som i en sudden death med säsongen på spel säger det kanske ett och annat om felfokus.

Apropå odisciplin blev avgörandet i den här serien lite poetiskt.

Det var ju Jesper Alasaari som med en väldigt korkad utvisning öppnade dörren för Visby-segern i match ett genom att skänka ögänget ett fem mot tre-läge som blev början på deras vändning.

Att det var just han som väldigt tjusigt fick avgöra i förlängningsspelet och skicka Tranås till playoff 3 gör väl att han i alla fall spelade 1-1 med sig själv i den här matchserien.

* * *

Huddinge kämpade ner Borlänge i en svängig match tre och avancerar vidare till playoff 3.

Krasst sett kan man väl säga att det var den mentala aspekten som avgjorde den här matchserien. Huddinge var laget som vågade och hade psyket att vinna på ett helt annat sätt än Borlänge.

Det började redan i match ett i tisdags där dalkarlarna kom ut och var det betydligt bättre laget i två perioder. Laget som hade en 2-0-ledning fram till att det återstod en minut och femton sekunder av matchen. Då släpptes två mål in på nio sekunder och i den därpåföljande förlängningen var det egentligen bara ett lag på banan.

Borlänge var mentalt dränerat och orkade inte gå för seger. Lite samma var känslan i dagens helt avgörande match. Det var jämnt, men när Huddinge lyckades greppa ledningen i den tredje perioden var det som att Borlänge inte klarade att vara skärpta nog för att resa sig. Medan Huddinge visade mental styrka och höll motståndet ifrån sig.

Men att det blev så här i playoff-spelet är egentligen inget nytt. Efter en grundserie där Borlänge gick fram i utklassningsstil öppnade laget Allettan med ström i klubborna. Gruppen satte en mental press på sig själv som de sedan inte hade kraft nog att hantera.

De kämpade med det i Allettan, men lyckades uppenbarligen inte tvätta bort de spökena tillräckligt mycket för att kunna bli framgångsrika i playoff. För gubbe för gubbe och som lag rent spelmässigt bör Borlänge kunna slå ut Huddinge när Talangfabriken spelar som de gjort i den här serien.

Samtidigt visar Huddinge imponerande moral. De vände matchserien mot ett speedat Kalmar trots att de var illa ute. De vände första playoff 2-mötet med Borlänge trots att de var illa ute och de reste sig och vann även ikväll trots att det blev förlust igår och trots att de hamnade i underläge.

Det visar på stor mental styrka.

Det lag som väljer Huddinge i playoff 3 kommer få en tuff nöt att knäcka.

* * *

Hemmastarka var på sin höjd mediokra Piteå när Hudiksvall fullt rättmätigt ordnade 2-0 i matcher och skrämde bort allt vad playoff-spöken heter igår kväll. Det var väl en ganska jämn match förvisso, men det rådde heller ingen tvekan om att det var gästerna som gjorde de små sakerna betydligt bättre.

Istället för att komma ut som en pondusfylld och frustande best på sin hemmabana, den där isen där man så sjukt sällan förlorar, var Piteå ett lite bekvämt och väldigt slarvigt gäng hockeykrigare. Det var i alla fall så det såg ut.

Det mjuka försvarsarbete som Piteå visade upp vid båda av Hudiksvalls två första mål fanns det inte en tillstymmelse till hos gästerna. När Piteå-spelarna hamnade i knäet på Magnus Åkerlund var det snarast för att fräna Hudiksvalls-backar förpassat dem dit.

Följaktligen var det ganska logiskt att det vara Hudiksvall som kunde avgöra i förlängning (efter ett halvdant Piteå-byte) och ta sig vidare till playoff 3. Fortsätter Lars ”Lillis” Lövbloms mannar på den inslagna vägen kan det mycket väl bli kvalserien efter nästa veckas matcher.

För nu har Hudiksvall tagit sig så långt som de själva bestämt sig att kräva av varandra, nu borde all press på axlarna ha släppt och nu vet de mycket väl om att ingen kommer vara särskilt pigg på att välja dem.

Potentialen i det namnstarka laget är ju oerhört stor. De som väljer Hudiksvall som motståndare i playoff 3 kommer inte göra det för att de vill, utan för att de måste.

Lite som Piteå gjorde i playoff 2. Och det straffade sig ju.

* * *

Nu har laget förvisso spenderat ganska många säsonger i allsvenskan under åren som förflutit, men senast Troja/Ljungby misslyckades med att ta sig till det sista playoff-steget eller längre var säsongen 06/07.

Sett ur den synvinkeln är årets säsong ett ruggigt fiasko.

Sett ur ett övergripande perspektiv över just själva säsongen kanske man inte ska sträcka sig så långt, men visst är det ett ganska ordentligt misslyckande. Och det beror inte enbart på att det blev respass redan i playoff 2 mot ett oerhört skickligt Vimmerby.

Jag skulle nog snarast vilja påstå att säsongen är ett misslyckande från start till mål. För Troja har ju liksom aldrig vaknat.

Trots en väldigt namnstark trupp med stor potential var Troja tröga i grundserien, de var tröga i Allettan och de lyckades efter en stark playoff-serie mot Hanhals inte vara det bättre av de två lagen när de gick i klinch med Vimmerby.

Lägg till det att laget skulle förstärkas längs med vägen, men att det var en plan som sportchefen Daniel Håkansson misslyckades ganska kapitalt med och tvingades förlita sig på panikartade (om än absolut inte dåliga) värvningar under transferfönstrets allra sista dag. Lägg till det att klubben haft svårt att få med sig publiken och att vinden som blåst kring den nybyggda arenan snarare varit pessimistisk än optimistiskt.

Ett normaltillstånd i kräsna Ljungby förvisso, men sett utifrån tycks det som att det varit mindre engagerat och mer tjurskalligt än vanligt i år.

Visst, defensiven har i vanlig ordning varit bra och målvaktsparet i Wictor Ragnewall (magnifikt playoff!) och Anton Svensson har levererat vad som förväntats. Det finns så klart enskilda spelare som tagit kliv framåt. Men framförallt känns Troja anno 18/19 som lite av en symbol för stagnation.

Mycket måste göras bättre till nästa säsong om om inte klubben ska köra fast Hockeyettan för en lång tid framöver.

* * *

Det måste kännas oerhört surt för Segeltorp att åka ut efter förluster i två så pass täta matcher och efter att ha haft eldningen över Kristianstad i båda. Men när säsongen ska sammanfattas är ett playoff 2-uttåg i jämna matcher mot ett furiöst satsande Kristianstad givetvis med beröm godkänt för ett gäng skickliga stockholmare som satt annat än just själva hockeyn först i livet.

På något sätt är det glädjande att Segeltorp visat att man faktiskt kan ta sig långt på ren talang. Nu har man förvisso tränat mer seriöst än vad den allmänna bilden gjort gällande, men det har ändå varit långt ifrån någon tokkörning.

Att skickliga spelare med några år på nacken som vill satsa på den civila karriären och familjen ändå kan stanna kvar i Hockeyettan berikar ligan väldeliga och jag hoppas att fler gäng som Segeltorp kliver fram. Som vågar ta en annan väg än mantrat som predikas överallt (”vi ska träna hårt”, ”vi ska utveckla spelare”) men som egentligen anammas utan att det egentligen finns någon annan eftertanke bakom än att ”det ska vara så”.

Det återstår så klart att se hur slagkraftiga Segeltorp klarar att bli nästa säsong, men den här våren har de varit en frisk fläkt och kul att följa.

* * *

Det blir alltså Vita Hästen och Almtuna som ska försvara sina platser i Hockeyallsvenskan i årets kvalserie. Rent spontant känner jag att det nog inte är särskilt många Hockeyettan-klubbar (vilka det nu än blir som tar sig till kvalet) som skräms av det motståndet.

Nu valde förvisso Hästen att sparka Leif Strömberg som tränare och istället plocka in Sune Bergman som rattade laget säsongerna 10/11 och 11/12 i Hockeyettan och det stärker förstås hästarnas aktier en aning.

Inte för att jag betraktar Kung-Sune som någon mirakelman, men visst kändes det som att Hästens spelartrupp kommit till vägs ände med Strömberg. Ett mål framåt på sina fem sista matcher i Hockeyallsvenskan, så presterar naturligtvis inte en trupp som mår bra.

På papperet har förstås både Vita Hästen och Almtuna trupper som är bättre än allt som kommer komma upp från Hockeyettan och snacket kommer garanterat bli det vanliga. ”Lagen från Hockeyallsvenskan är för bra för att åka ur”. Men verkligheten brukar ju vara den omvända.

Jag är helt övertygad om att vi kommer få se ett lag från Hockeyettan ta klivet upp i vår också och jag tror att både Hästen och Almtuna lever väldigt farligt.

* * *

Imorgon väntar så valproceduren inför playoff 3. Det bör väl bli något sådant här?

KRIF-Tranås
Boden-Huddinge
Östersund-Hudiksvall
Kristianstad-Vimmerby

KRIF har piskat Vimmerby ganska ordentligt under säsongen, men seriematcher och playoff-matcher är helt olika saker och jag tror att KRIF-lägret känner att de inte kommer passa mot ett lag som är duktiga på att stänga ner sina motståndare och spela tight. De spelar så att säga hellre 5-3-matcher än 2-1-matcher om jag får uttrycka det så.

Därför känns det osannolikt att de väljer Vimmerby och då står valet mellan Tranås och Huddinge. Rent sportsligt är det ett fifty-fifty-läge. KRIF har segrat i jämna matcher mot båda gängen i Allettan och vet ungefär vad de har att förvänta sig. Jag tror en kortare resväg och känslan väger över för att de väljer Tranås.

Jag kan inte heller tänka mig att Boden är särskilt sugna på att kuska ner till Vimmerby. Men valet mellan Huddinge och Hudiksvall känns också helt öppet. Kanske beror det på hur de väljer att resa. Kan Boden ta flyget blir Huddinge naturligtvis en betydligt mer behaglig tripp än sju timmar buss till Hudiksvall. Samtidigt anar jag att intensiva Boden betraktar svängiga Huddinge som en lättare motståndare än defensivt välslipade Hudiksvall. De var ju faktiskt ett av väldigt få lag som lyckades vinna över Boden i Allettan efter en sen vändning.

Men är det bussresa som gäller kan det lika gärna bli Hudiksvall som faller Boden på läppen.

Står valet mellan Hudiksvall och Vimmerby är det knappast någon tvekan om vad Östersund väljer. De känner Hudiksvall väl som motstånd och öppnade Allettan med två knappa segrar mot storfavoriten. Det är ett betydligt mer tilltalande motstånd än att ge sig ut på oprövad mark mot defensivt solida Vimmerby. Ett lag som mycket väl skulle kunna stänga ner Östersunds bitvis trevande defensiv helt och hållet.

Det gör att Vimmerby blir över för Kristianstad och vid ett sådant scenario skulle kvalserielagen mycket väl kunna bli…

…KRIF, Boden, Hudiksvall och Vimmerby.

Då skulle Vita Hästen och Almtuna få det riktigt jobbigt.

Den här artikeln handlar om: