Sök
DEN LÅNGA VÄGEN. Joakim Nygård är klar för Edmonton – efter att ha tagit en udda väg till framgång.
SHL

Ratades som junior – nu har han NHL-kontrakt: ”Jag kom inte in någonstans”

Det är långtifrån alltid som en spelare tar den raka vägen till NHL. Fråga bara Joakim Nygård. För tio år sedan ratades Färjestads speedkula från flera hockeygymnasier innan han hamnade i Sunne. I dag har han NHL-kontrakt med Edmonton Oilers.
– Jag sökte Ö-vik, Västerås och Södertälje. Jag kom inte in någonstans, berättar han i en intervju med hockeysverige.se.

KARLSTAD (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det har varit en lång resa för Joakim Nygård. Den vindsnabbe forwarden ratades av klubb efter klubb när han ansökte till olika hockeygymnasier, vilket gjorde att han slutligen hamnade i värmländska Sunne.

Tio år senare har 26-åringen, ursprungligen från Skå, klivit fram som en spetsspelare i SHL. Inte minst då den gångna säsongen där han noterades för 21 mål och 35 poäng för Färjestad, vilket följdes av fem mål och tio poäng på 14 slutspelsmatcher. 

Den fina säsongen har gjort att Nygård nu får chansen att slå sig in i NHL hos Edmonton. Detta efter att han valt mellan Oilers och arga rivalen Calgary Flames.
– Ja, i slutändan var det så. Jag gick mest på magkänslan, att jag ville ha en bra chans att få spela. Den chansen såg jag mest i Edmonton, berättar Joakim Nygård då hockeysverige.se träffar honom för en intervju i Löfbergs Arena där han just avslutat en lunch med Johan Ryno.
– Det är sjukt svårt att veta hur det kommer bli och egentligen har jag ingen aning. Lagen säger i princip samma sak, men jag såg störst chans i Edmonton samtidigt som det känns att dom har något intressant på gång.

LOOB LÅG PÅ

En som försökte få Joakim Nygård till Calgary var Färjestads-ikonen Håkan Loob, i dag scout för Flames.
– Jag pratade med honom några gånger och dom ville ha mig dit. Det var ett svårt beslut, men det blev Edmonton till slut, vilket känns bra.

Wayne Gretzky, Mark Messier, Paul Coffey, Jari Kurri och nu Joakim Nygård…
– (Skratt) Det är hyfsade namn som varit där.

Hur tänker du kring den hockeykultur som finns i Edmonton?
– Det är en hockeytokig stad. Kanada är känd för sin hockey och jag tror inte att jag riktigt kommer fatta hur stor hockeyn är där innan jag kommit dit och sett.
– Jag har varit i Toronto en gång och det är enda gången jag åkt över Atlanten. Det blir ett spännande äventyr och jag är riktigt exalterad.

Vilken målbild har du för kommande säsongen?
– Att ta en plats och spela i NHL såklart. Något annat ska jag inte tänka. Det är vad jag siktar på, men sedan vet jag att det kommer bli tufft. Det gäller att ha en bra sommar här. Sedan är det bara att åka över och köra järnet där.

Om det blir AHL inledningsvis?
– Det är ett tvåvägskontrakt så det kan bli AHL. Jag är inställd på det också. Hamnar jag i AHL får jag ta det då. 

”NÄRA ATT JAG LA AV”

Joakim Nygård har tillbringat de senaste tio åren i Värmland, men ursprungligen kommer han från Ekerö utanför Stockholm.
– Just då spelade jag hockey mest för att det var kul. Sedan spelade alla mina kompisar hockey. Det jag gjorde efter skolan var att ta bussen eller cykla till ishallen. Jag köpte med mig något mellanmål på vägen och så vidare.


Foto: Bildbyrån/Fredrik Karlsson

Bästa kompisen var Simon Mattsson som i dag spelar i Nybro, men har över 250 matcher i Hockeyallsvenskan på sin CV.
– Han gick i min parallellklass så honom hängde jag mycket med. Vi var några grabbar till, ett hockeygäng, som gick i samma klass och, som sagt var, spelade hockey för att det var kul.
– Jag spelade även fotboll i Skå fram till då jag var 14 eller 15 år. Sedan gjorde vi ett fotbollslag av hockeylaget på somrarna och åkte iväg på fotbollscuper.

Som gammal fotbollsdomare med en viss erfarenhet av hockeylag som ska spela fotboll måste jag fråga hur många varningar du drog på dig?
– (Skratt) Just jag drog inte på mig så många utan sprang mest på kanten, men jag kan säga att det var en del som fick några varningar. Vi var faktiskt rätt bra ändå.
– När jag sedan lade av med fotbollen blev det hockey, men varför jag valde hockey vet jag inte riktigt. Antagligen var jag snäppet bättre i hockey och tyckte det då var roligare.
– Det var också så att jag var nära att lägga av med hockeyn ungefär samtidigt som jag lade av med fotbollen.

Varför hade du sådana tankar just där och då?
– Jag tappade lusten lite och det var väl någon idé jag fick. Min tränare i Skå då, Magnus Welin (i dag scout för Buffalo Sabres), tog ett snack med mig och sedan blev det att jag fortsatte ändå, vilket jag är glad för i dag.

”BODDE I ETT ANNEX”

För tio år sedan valde alltså Joakim Nygård att lämna Skå. Han och kompisen, Simon Matsson, sökte sig istället till hockeygymnasiet i Sunne.
– Det var bara vi två från Skå. Jag sökte Ö-vik, Västerås och Södertälje. Jag kom inte in någonstans.
– Jag och Simon var på try-out i Västerås, men dom tog in William Karlsson och Gustav Björklund i stället. Sedan åkte vi till Sunne och kollade. Jag fick en bra känsla samtidigt som det är en liten mysig ort. Då visste jag faktiskt inte vad Sunne var för något.
– Jag ville gå på hockeygymnasiet. Samtidigt kom jag med i Rikspucken och då vet jag att Södertälje ville ha mig ändå, men Sunne fick bli alternativet ändå.

Sunne kanske inte låter som en hockeymetropol, men det finns mycket hockeykunnande i den bygden. Bland annat gick Jakob Lilja (Djurgården) och Marcus Nilsson (Färjestad) på hockeygymnasiet där samtidigt som Nygård och Mattsson.
– Alla trivdes bra där och vi blev tajta som grupp. Vi bodde i ett annex där vi hade gemensamt kök. Sedan var det en korridor med en massa rum så vi umgicks hela tiden.

Sunne får fram skickliga hockeyspelare också så det måste har varit en bra hockeyutbildning.
– Jo, men så var det. Det var bra träningar, fick spela mycket och en stor roll. I den åldern är också det viktigaste att man får spela. Många av oss blev bra hockeyspelare. Förutom dom du nämnde hade vi Jacob Johansson, som nu spelar i Linköping, Niklas Pavel som skulle ha spelat i Pantern…

Det låter som ett underskattat hockeygymnasium?
– Ja, precis och det var en rolig tid.


Foto: Ronnie Rönnkvist

DEBUTERADE MOT FRÖLUNDA

Efter tiden i Sunne var det nära att Joakim Nygård skulle hamna i Skåne, men valet föll till slut på Färjestad.
– Färjestad har såklart betytt jättemycket för mig. Jag kom hit till det nystartade J20-laget. Innan det hade Färjestad ett division 1-lag, Skåre.
– Jag valde mellan Malmö och Färjestad. Valet föll på Färjestad och det är jag väldigt glad över. Det här har blivit mitt hem, säger Joakim Nygård med tacksamhet i rösten och nickar ut mot arenan innan han fortsätter:
– Klubben har betytt jättemycket för mig och det känns som jag tagit steg varje säsong här och fått utvecklats på ett fantastiskt sätt.

Elitseriedebuten är något Joakim Nygård fortfarande minns väl.
– Frölunda hemma och fullsatt. Jag och Johan Olofsson debuterade samtidigt. Nu kommer jag inte ihåg vilken kedja det var, men vi skulle köra vartannat byte i den kedjan. Jag var lite smått nervös inför matchen.
– Johan gick ut i första bytet och körde över folk till höger och vänster (skratt). Han tog även någon utvisning. Jag tror vi båda gjorde en helt okej match och att få debutera var en häftig känsla.

Du har spelat i många bra kedjor här i Färjestad, men i vilken har du fungerat bäst?
– När jag fick mitt genombrott spelade jag med (Johan) Ryno och Alex (Alexander Johansson). Sedan har jag spelat med många bra spelare. Bland annat fick jag spela en del med Milan Gulas. Han har assisterat mig till många mål, säger Nygård med ett leende.

En viktig person i Joakim Nygårds utveckling är Färjestads tränare Johan Penneborn, även han med ett förflutet i Sunne, som hela tiden trott på honom.
– Han har betytt jättemycket. Han är väldigt bra med människan, att ta hand om och se till att alla spelare mår bra. Jag tror att den viktigaste delen då man ska prestera är att man mår bra. Där har han betytt jättemycket och han får verkligen alla att må bra hela tiden. 
– Det går alltid bra att prata med honom och samtidigt har jag fått en stor roll under hans ledning. Det krävs också om man ska lyckas. Får man inte spela är det svårt att prestera.

Om du blickar tillbaka på din senaste säsong, hur vill du sammanfatta den?
– En bra säsong som fick ett tråkigt slut. Det kändes som vi verkligen hade något bra på gång.
– För egen del har jag tagit steg poäng och målmässigt varje säsong och är absolut nöjd med min säsong. Det känns som jag fått ett lite jämnare spel och kan prestera på en högre nivå hela tiden.
– Mitt problem under tidigare säsonger har varit att jag fått ”dippar” under säsongerna. Det har varit matcher där det inte fungerat alls. Sedan har jag kommit upp på min nivå och sedan har det gått ner igen. Nu håller jag en jämn nivå och kan prestera bra i nästan varje match. Det är största steget jag känner att jag tagit den här säsongen.


Foto: Bildbyrån/Simon Hastegård

KOM NÄRA VM-SPEL

Det blev även spel i Tre Kronor den här säsongen, men när VM startade hamnade han på läktaren då NHL-spelare efter NHL-spelare anslöt till truppen.
– Det var nära VM i alla fall, säger Nygård med ett leende och fortsätter:
– I alla fall var det en häftig upplevelse och det var såklart jättekul att få vara med. När det började ramla in en massa NHL-namn kände jag att nu blir det nog inget VM-spel. Jag satt dessutom på läktaren redan innan (Gabriel) Landeskog kom dit.
– Jag tycker det ändå var coolt och jag fick vara med och träna med så pass bra spelare, men även se vad ett VM innebär med allt runt omkring och så vidare. Det är något jag alltid kommer komma ihåg. Sedan vill jag såklart vara med och spela ett VM i framtiden.

Kände du en besvikelse över att inte få spela eller var du ganska förberedd på det?
– Jag får nog säga att jag var rätt förberedd på att jag inte skulle spela VM. Sedan är VM inget jag tänkt på eller haft som mål under säsongen. Jag känner att det mest var positivt att jag fick vara med, så någon besvikelse blev det aldrig, avslutar Joakim Nygård som åker över till Edmonton i augusti.

Den här artikeln handlar om: