Det har inte hänt sedan 2013. Det avskys av general managers. Det finns en gentlemen’s agreement att inte göra det. Men sommaren 2019 är det dags att damma av fenomenet ”offer sheets” i NHL.

Citatet i rubriken kommer inte från mig utan från TSN:s Darren Dreger som diskuterade offer sheets i TSN-radio häromdagen. ”Händer det inte nu så kommer det aldrig hända”, var kontentan av diskussionen.

Men vad är då offer sheets? Offer sheets är något som ett lag kan ge till en restricted free agent, det vill säga en kontraktslös spelare som ändå har sina rättigheter hos ett lag, i hopp om att lyckas värva spelaren. Till skillnad från vid unrestricted free agents så kommer dock spelaren inte gratis utan man tvingas betala en kompensation till laget spelaren kommer ifrån. En kompensation som baseras på lönen som klubben i fråga erbjuder spelaren. Kompensationen betalas ut i form av egna draftval, och ser ut enligt följer till kommande säsong:

Ett bud på…

$1,395,053 eller lägre: Ingen kompensation
$1,395,054-$2,113,716: Ett tredjerundeval
$2,113,717-$4,227,437: Ett andrarundeval
$4,227,438-$6,341,152: Ett förstarundeval och ett tredjerundeval
$6,341,153-$8,454,871: Ett förstarundeval, Ett andrarundeval och ett tredjerundeval
$8,454,872-$10,568,589: Två förstarundeval, Ett andrarundeval och ett tredjerundeval
Över $10,568,590+: Fyra förstarundeval

Siffrorna ovan kommer från TSN:s kommentator Gord Miller.

Så om vi leker med tanken att Arizona erbjuder Mitch Marner ett kontrakt på 10,6 miljoner dollar per år har Toronto en vecka på sig att antingen matcha budet, och få honom till det priset, eller släppa honom till Arizona och i gengäld få deras fyra kommande förstarundeval i draften som kompensation.

Men det sägs finnas ett gentlemen’s agreement bland NHL:s general managers om att inte ge offer sheets på spelare. Därför har det inte hänt sedan 2013, trots att det funnits flera fina lägen att göra det. Den senaste gången det hände var det Calgary som erbjöd Ryan O’Reilly tio miljoner dollar för två år – men då matchade O’Reillys dåvarande klubb Colorado budet. Det mest kända fallet kom dock året innan då Philadelphia gav Shea Weber ett 14-årskontrakt värt 110 miljoner dollar! Men även då matchades budet av spelarens dåvarande klubb, som var Nashville. Innan dess var det Niklas Hjalmarsson som år 2010 erbjöds 14 miljoner dollar för fyra år i San Jose, men Chicago matchade och backen blev kvar.

MASSOR MED SUPERSTJÄRNOR

Sedan lönetakets införande har åtta spelare accepterat ett offer sheet men bara en enda gång har en spelare bytt klubb och det var Dustin Penner som hamnade i Edmonton då Anaheim inte matchade deras bud för tolv år sedan. Ducks fick då ett förstaval, ett andraval och ett tredjeval som kompensation.

Så, då har vi det tekniska ur vägen. Dags att fokusera på nutiden. Varför är det så mycket snack om offer sheets nu? Jo, helt enkelt för att det finns så vansinnigt många världsstjärnor som går utan kontrakt till nästa säsong – och i ett par fall kan det bli knivigt för spelarens klubb att sajna upp honom på ett marknadsmässigt kontrakt. Brayden Point, Mitch Marner, Patrik Laine, Mikko Rantanen, Matthew Tkachuk, Kyle Connor och Sebastian Aho är superstjärnor eller superstjärnor-to-be i NHL och ingen av dem har ens kontrakt till kommande säsong.

Sebastian Aho. Foto: Bildbyrån.

Brayden Point sköt 41 mål och gjorde 92 poäng under säsongen. Patrik Laine gjorde ”bara” 30 men sköt 44 säsongen dessförinnan. Mikko Rantanen gjorde 87 poäng på 74 matcher. Matt Tkachuk gjorde 77 poäng. Kyle Connor 66. Sebastian Aho 83. Och så har vi då Marner, med 94 poäng. Det här är ingen vanlig free agent-kull, som ni ser.

MATTHEWS KONTRAKT – EN GAME CHANGER

Toronto har gått ur sin basket-trans och diskuterar nu bara hockey igen. Mitch Marners framtid diskuteras på ett sätt som vi inte ser speciellt ofta. Trots att han kanske inte ens är den bästa spelaren som sitter på utgående kontrakt handlar ALLT om honom. Dels för att han spelar i den största klubben, dels för att Toronto sitter i så uppenbara lönetaksproblem efter att ha sajnat John Tavares, Auston Matthews och William Nylander det senaste året och dels för att det så högljutt snackas från hans stab. Han ska ha ett marknadsmässigt kontrakt och ska inte ta någon rabatt för att hjälpa Toronto, typ. Han kommer prata med andra klubbar och sätta press på Maple Leafs att ge honom ett riktigt fett kontrakt, i samma trakter som det Auston Matthews skrev. Matthews skrev på för fem år á 11, 634 miljoner dollar och Marner sägs kräva minst samma summa.

TSN:s Darren Dreger diskuterade som sagt saken i TSN-radio häromdagen och menade att Matthews kontrakt är ett gissel för klubbledningarna i NHL men att det har varit en nyckel för spelarna själva.
– Det sände signaler till Tkachuk, Marner, Aho, Rantanen, Point, Laine och Connor att du inte behöver skriva de jättelånga avtalen, och att du inte behöver skriva de korta brokontrakten heller. Du kan få ett hybrid-brokontrakt. Du kan få fem år, sade han.

Auston Matthews kontrakt ritade om kartan. Foto: Bildbyrån

”VARFÖR SKA DU INTE UTNYTTJA SYSTEMET?”

Dreger menar också att om vi inte får se ett offer sheet i år, med alla dessa stjärnor som ska ha feta kontrakt, kommer vi alltså aldrig få det.
– Varför ska du inte som klubb utnyttja Torontos situation? Varför ska du inte gå efter spelare som Tkachuk, Rantanen och Aho i deras prime? Om du inte utnyttjar det system som finns borde du betala fem miljoner dollar till din scoutingstab och låta dem täcka världens alla hörn för det är din enda chans att få en superstjärna. Ger du inget offer sheet nu gör du inte det som systemet tillåter en klubb att göra för att göra sitt lag bättre.

Det problematiska är dock att det kostar rejält att ge ett offer sheet. Å andra sidan, vad väljer du helst: En Mitch Marner/Brayden Point/Patrik Laine i deras prime – eller fyra förstarundeval som KAN bli bra men också KAN bli halvdana eller till och med sena förstaval som inte är lika mycket värda? Det går att argumentera för att en superstjärna är värd mer än fyra förstaval. Men då ska det som sagt finnas en klubb där ute som både har lönetaksutrymme och draftval värda att offra. Det är med andra ord en komplex situation. Det verkar emellertid bara som att det är Marner av spelarna som nämnts som kräver ett avtal över 10,6 miljoner dollar. Ger du ett bud på mellan 8,5 och 10,5 miljoner dollar, och spelaren accepterar, är kompensationen bara två förstarundeval, ett andrarundeval och ett tredjerundeval. Så ”billigt” kommer du nog inte undan om du trejdar till dig en superstjärna i sina bästa år. Då kan det vara värt att ge det ett försök.

LÖNETAKSPROBLEM

Brayden Point sägs vilja stanna i Tampa Bay, så där är det nog ingen poäng att ge ett offer sheet. Han lär ge Tampa tid att lösa lönetaksutrymmesproblematiken (det är ett ord från och med nu). Samma sak lär gälla Mikko Rantanen, som spelar i en av NHL:s bästa kedjor och i ett lag som ser ut som en saftig Stanley Cup-utmanare det kommande decenniet. Men de övriga spelarna borde vara ”up for grabs”. och som sagt – det verkar bara vara Marner som verkligen kommer pusha sin lön en bra bit över tio miljoner dollar.

Hur mycket är Patrik Laine värd? Foto: Bildbyrån

Med tanke på att lönetaket blev ungefär 1,5 miljoner lägre än väntat till kommande säsong kommer flera klubbar också sitta i en rävsax. Ta Winnipeg exempelvis. De har 23 miljoner kvar i utrymme nu, efter Jacob Trouba-trejden, men har bara sju forwards, fem backar och två målvakter under kontrakt. Och då är varken Patrik Laine eller Kyle Connor sajnade än. Laine är dessutom ett extremt svårt fall då han är otroligt svårbedömd som spelare. Jag har svårt att se att Winnipeg värderar honom lika högt som han och hans stab gör. Den kontraktsförhandlingen kommer bli galet intressant att följa.

Kommer de ha råd att matcha andra klubbars bud på dessa båda stjärnor? Tveksamt. Kommer Toronto kunna matcha bud från andra klubbar på Marner? Kanske inte. Och så vidare. Därför är möjligheten att vi får se offer sheets större än de varit sedan den där gången då Calgary gav Ryan O’Reilly ett sådant.

NU ELLER ALDRIG

Det är komplext att få alla faktorer på plats, och ligans 31 general managers är lite larviga och vill inte syssla med offer sheets. Men vad fasen – bättre läge än så här blir det inte. Fler superstjärnor att göra det på kommer vi nog inte få på många år framöver. Även om du inte får Patrik Laine eller Mitch Marner så tvingar du i alla fall klubben de tillhör nu att matcha budet. Du sätter en ribba som den klubben inte kan sänka. Du kan göra tillvaron lite jävligare för Kevin Cheveldayoff eller Kyle Dubas, eller vilken general manager det nu drabbar. I den bästa av världar hade de velat sajna upp sina stjärnor innan första juli, då deras kontrakt går ut. För sen har de inte full kontroll över situationen längre. Sen kan andra klubbar gå in och ”förstöra” för dem.

Det är nu eller aldrig. Händer det inte nu kommer det aldrig hända. Det är dags att bryta den sex år långa torkan. Men känner jag NHL rätt kommer det väl inte hända…