”Nu tror jag att Leksand åkt ur för sista gången”

Efter fem säsonger i Schweiz är Johan Fransson tillbaka i svensk hockey igen. 34-åringen är en av många meriterade nyförvärv hos Leksand inför återkomsten till SHL och det är en ivrig norrbottning som väntar på att SHL-säsongen ska dra igång på allvar.
– Jag kan knappt vänta på att kliva in på premiären inför en fullsatt hall. Det kommer bli en av dom mäktigaste matcher jag spelat och då har jag ändå spelat en del stora matcher, säger Fransson till hockeysverige.se.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Johan Fransson från Kalix har spelat tre VM-turneringar och ett OS. Vid turneringen i Stockholm 2013 fick han dessutom vara med om att vinna ett VM-guld. Senaste fem säsongerna har han tillbringat i Schweiz, men närmsta fyra (minst) säsongerna är det tänkt att han ska tillbringa i Leksand som nu tagit klivet tillbaka till SHL.

Nu är inte han ensam om att komma från Kalix och spela i SHL kommande säsong. Bland andra Luleås Fredrik Styrman och Rögles Christoffer Rifalk har samma moderklubb som Fransson som även tycker hockeyn var ganska stark på hans födelseort när han växte upp även om det var en tuff konkurrens från en annan sport.
– När jag växte upp i Kalix upplevde jag att hockeyn var ganska stor där. Det var ändå lite fart kring den och vi hade så kallade derbyn mot Överkalix som var årets höjdpunkt. Jag tror det kan jämföras med Leksand mot Mora, berättar Johan Fransson då hockeysverige.se träffar honom i Tegera Arenas innandömen för en intervju.
– Jag kommer ihåg att jag jämt åkte runt för mig själv och spelade men även åkte för att se på A-lagsträningarna. Jag kunde cykla till allt och jag upplevde att en division 1-match då var nästan som en allsvensk match är idag.  
– Ju äldre jag blev desto mer gick hockeyn ner och idag vet jag faktiskt inte hur det är där uppe.

RÖNNBERG VIKTIG

Trots att bandyn också är en stark sport i Kalix valde Johan Fransson att satsa på hockey.
– Jag skulle nog säga att bandy var större då. Även jag spelade bandy och vi vann junior-SM-guld den 15:e mars 1998…

Du kommer ihåg datumet alltså?
– (Skratt) Jag är ganska säker på att det var då eftersom det var min sista bandymatch. Jag får väl säga att jag slutade i ungdomens år då jag var på topp.
– Funderingarna fanns på att satsa allt på bandyn. Sedan lockade det att Luleå fanns och att dom hade ett elitserielag. Det fanns en bra framtid där om man ville nå högre. Sedan hade jag kanske gjort det i Kalix också, men det lockade med ett elitserielag, att det alltid var tryck i hallen där och låg nära Kalix.

Har du fått offra någonting för att satsa på hockeyn?
– Nej, det tycker jag inte. Som allt annat, folk som jobbar mycket, att man missar en del fritid och familjetid.
– I ungdomsåren var jag aldrig någon som enbart umgicks med polare. Visst har jag varit med kompisar och jag är väldigt, väldigt social. Ändå gillar jag också att vara själv med familjen.
– Roger Rönnberg har annars en stor del i att jag valde hockeyn. Det var han som kontaktade mig och mina föräldrar. Sedan tog han ner mig till Luleå och ville ha mig till deras hockeygymnasium. Han har varit en stor del i min karriär och gett mig en stor del av hockeybiten.

Johan Fransson i sina nya färger.Ronnie Rönnkvist

Flera av Johan Franssons tidigare lagkamrater vittnar om att han alltid haft en skön distans till hockeyn. När vi berättar det för honom ler han och nickar instämmande.
– Jag är intresserad av hockey och tycker att det är roligaste som finns. När jag var ung var det bara hockey, var på varje träning, såg highlights, hockeyvideos och allt sådant. 
– På senare år, jag har inte haft något större intresse av att följa exempelvis NHL. Jag ser inte heller speciellt mycket hockey. Visst ser jag en del matcher, men det har aldrig varit ”Nu är det match ikväll och den måste jag se”.
– Självklart såg jag hockeymatcher då Sverige eller exempelvis Leksand spelade då jag var utomlands. Eller kanske då det var slutspel. Det har blivit någon strömatch här och där. Jag är mer intresserad av fotboll och ser hellre det än en hockeymatch.
– Jag tycker det är jättekul att komma hit till hallen varje dag. Det är en sådan jäkla glädje att få komma till ett lag och jag känner här i Leksand, trots att vi bara varit här en kort tid, att vi redan nu har en väldig kemi samtidigt som vi är ett roligt gäng. Jag går in med inställningen ”go hard or go home”.
– När jag tränat färdigt är det familjen som gäller. Jag har tre ungar, hund, katt och fru… Dom håller på med idrott, hockey och fotboll. Då blir det att jag distanserar hockeyn från mitt eget.

TRIVDES BRA I SCHWEIZ  

Var det samma sak då du och familjen bodde i Schweiz?
– Ja, så var det. Det är alltid en grupp som gillar mer att umgås än andra. Jag har aldrig varit den som sticker iväg och fikar med en massa från laget även om det också trevligt att gå ut och käka en bit mat tillsammans då och då.
– Samtidigt är det kanske så jag distanserat mig lite också, att jag är supersocial då jag är här. Sedan distanserar jag mig lite då jag, så att säga, jobbat färdigt.

Du har sagt i en intervju att Schweiz är ett land du skulle kunna bo i resten av livet, vad är det som tilltalar dig med just det landet?
– Allt runtomkring. Att det är nära till allt. När jag bodde uppe i norr (Kalix) var det så långt till allt. Skulle jag ta bilen var jag tvungen att nästan åka i tio timmar för att komma någonstans.
– I Schweiz är det så att det räckte med att åka en och en halv timme för att komma till superberg eller Frankrike. Åker du en timme så är du i Italien. Det är sjukt nära till allt.
– Samma sak med bussresorna. Du åker dit, spelar och sedan åker du hem på samma dag. Det gillar jag. Dessutom är Schweiz ett fantastiskt vackert land och det finns en livskvalité där.
– Jag upplever samma sak här, att det är en harmoni. Dels kan jag då ge ungarna lite av det själv jag hade då jag var liten. Jag tror att man kommer ut mycket mer och göra flera saker i ett litet samhälle än om man bor i en större stad.

Påverkade det här ditt val av Leksand?
– Först och främst skulle jag aldrig lira för en klubb enbart för att familjen skulle trivas bäst där. Jag måste känna att jag kan tillföra något och brinner för föreningen.
– När Leksand gick upp tänkte jag för mig själv, men sa också det till frun att ”Nu tror jag att Leksand åkt ur för sista gången”. Sedan är det väldigt små marginaler i ligan och jämt i serien så det kommer vara svårt att säga något i förhand, men vi går in med inställningen att fajtas varje match mot alla andra lag. Självklart drömmer jag om att spela slutspel redan första säsongen. Det är inget snack om den saken. Samtidigt få vi vara ödmjuka när vi säger det.

Du, Mattias Ritola, Jonas Ahnelöv, Mattias Karlsson, Spencer Abbott, Andreé Hult, Linus Persson, Patrik Zackrisson… Ni är ett gäng ”gubbar” i laget kommande säsong.
– Ja, så är det (skratt). Det var någon som kom och frågade mig idag ”har du någonsin varit äldst i ett lag tidigare?”. Tydligen är jag äldst i det här laget.

Fransson trivdes bra under sin tid i Schweiz.Pascal Muller/EQ Images

"KOMMER BLI EN AV DOM MÄKTIGASTE MATCHER JAG SPELAT"

Hur tänker du kring att Leksand valt att satsa på en hel del äldre och erfarna spelare?
– Jag tror det är bra. Dessutom är jag nog världens mest omogna 34-åring, säger Johan Fransson med ett skratt och fortsätter:
– Jag känner mig fräsch i kroppen och brinner för att spela hockey. Det är lätt att säga, men jag har alltid sagt att jag ska hålla på så länge jag kan. Jag har aldrig gjort något annat i livet än att spela hockey och jag tycker det är så jäkla roligt.
– När kontraktet går ut är jag 38 år. För mig är ålder bara en siffra. Tränar man bra och håller sig i bra ”shape” finns det ingen som kan säga att man är slut. Så länge jag hänger med tror jag att jag kan spela väldigt länge. Sedan gäller det självklart att ha tur med skadebiten.

Var det viktigt för dig att skriva på för fyra säsonger?
– Ja, jag kände att skulle jag flytta hem ville jag ha en trygghet både för mig och familjen. Sedan vill jag vara med Leksand på resans gång.
– Jag har alltid tyckt det varit speciellt att spela här när jag spelat mot Leksand. När jag pratade med Thomas (Johansson) tidigt fick jag en grymt bra magkänsla när det gäller deras idé och framtidsplaner. Det känns otroligt kul att vara här, sprida lite glädje och försöka bidra med det jag är bra på.

Har du hunnit få något favoritställe här i Leksand?
– Jag skulle säga en enkel sak som att gå ut och promenera med hunden. Det är rogivande att gå bredvid Siljan eller i lilla byn.
– Sedan blir jag glad då jag ser när ungarna tar cykeln för att cykla till kompisar, fotbollsplan eller ishallen. Det känns kul för både mig och frugan att Leksand verkar vara ett väldigt socialt samhälle med trevliga människor, men jag kan knappt vänta på att kliva in på premiären inför en fullsatt hall. Det kommer bli en av dom mäktigaste matcher jag spelat och då har jag ändå spelat en del stora matcher, avslutar Johan Fransson