Sök
Det har strejkats förr i svensk hockey – strejker där Ronald "Sura-Pelle" Petterson, Rickard Fagerlund och Stig Salming hade nyckelroller.
Foto: Bildbyrån
Landslag

GÄSTKRÖNIKA: Svenska landslagstrejker genom historien

Spelarbojkotten i det svenska damlandslaget i ishockey, Damkronorna, har föga förvånande utlöst en livlig diskussion inom Ishockeysverige. Det gäller inte minst i sociala medier, där åsikterna i frågan närmast går tretton på dussinet. En sak har dock ännu inte lyfts fram i debatten, nämligen det faktum att det inte är första gången som svensk ishockey skakats av strejkande landslagsspelare. 

Den bojkottade Nordamerikaturnén 1965/1966   

Hösten 1965 tackade 17 etablerade landslagsspelare – däribland välkända namn som Sven TumbaNils "Dubbel-Nils" Nilsson och Ulf Sterner – nej till Tre Kronors förestående Nordamerikaturné, den 20 december till 6 januari. Först uppgavs civila skäl ligga bakom de massiva avhoppen; spelarnas familje- och arbetssituationer omöjliggjorde bortavaro under jul- och nyårshelgen, hette det. Snart kröp det emellertid fram att den egentliga huvudorsaken till att i princip hela det ordinarie landslaget avstod från Tre Kronors Nordamerikavistelse var ekonomisk. 

Svenska Ishockeyförbundet erbjöd Tre Kronor ett dagtraktamente på 70 kr (motsvarande ungefär 700 kr i dagens penningvärde) under resan. Det tyckte spelarna var alldeles för lite. 

"Allting går upp i pris. Men spelarnas arvoden är fortfarande lika små. Vi har inte fått någon löneförhöjning", konstaterade Tre Kronors lagkapten, Ronald "Sura-Pelle" Pettersson, i en intervju i Idrottsbladet i början av december, då det hade kommit fram att det var fråga om en spelarstrejk. 

”Sura-Pelles” uttalanden ska ses i ljuset av att ishockeyintresset då blommade som aldrig förr i landet. Publiktrycket ökade snabbt under efterkrigstidens första decennier. Detta i kombination med införandet av tröj- och sargreklam i skarven mellan 1950- och 1960-talet innebar ett stort tillskott av likvida medel i de tidigare så barskrapade förbunds- och klubbkassorna. Trots det kände spelarna uppenbarligen inte att de fick sin beskärda del av kakan, åtminstone när det gällde spel i Tre Kronor. 

I själva verket tycks många svenska elitspelare – superentreprenören Sven Tumba och en del andra undantagna – ha haft det svårt att få allt att gå ihop ekonomiskt. I samma veva gjorde nämligen Spelarföreningen, dåtidens spelarfack (SICO), gällande att: 

De flesta av våra landslagsmän för närvarande är jagade av taxerings- och skattemyndigheterna och sedan de betalt skatt för sina matchpremier blir det inte många ören över efter en hel säsong.

Uppgiften ter sig närmast rent häpnadsväckande! Detsamma kan sägas om den lösning på situationen som spelarföreningen faktiskt föreslog, det vill säga införandet av segerpremier:

"Om vi får ordentlig ersättning (exempelvis under VM-turneringarna) har man också rätt att kräva mera av oss. Veteranerna i landslaget gör ingen hemlighet av att de har svårt att gå upp i varv. Det är roligt under de första åren, men med tiden blir man trött på ära och berömmelse och då känns det närmast som en plikt att vara med. Det behövs någonting extra (underförstått: pengar) för att man ska kunna skärpa sig", resonerade ”Sura-Pelle” när han som Spelarföreningens ombud lade ut texten.

sura-pelle-1566571780.jpgRonald "Sura-Pelle" Pettersson.Foto: Bildbyrån

Svenska Ishockeyförbundet lät sig ändå inte bevekas. I stället för att höja spelarersättningen i Tre Kronor valde man att skicka ett gäng påläggskalvar, de så kallade ”Ungkronorna”, till USA och Kanada. 

Detta drag kom i sin tur att få både positiva och negativa konsekvenser. En positiv effekt var att den förestående generationsväxlingen i Tre Kronor därmed fick en flygande start, då unga stjärnskott – såsom Leif "Honken" HolmqvistTord Lundström och Lars-Erik Sjöberg – kom att få känna på hetluften tidigare än kanske väntat. Samtidigt gav resan förbundsledningen en bitter eftersmak, eftersom NHL-scouterna svärmade som flugor kring de lovande svenskarna. Förbundskapten Arne Strömberg skrädde inte orden när han summerade sina intryck mot slutet av resan:
– Det minsta man kan begära är väl att de presenterar sig för oss i ledningen, innan de börjar diskutera med våra grabbar. Det här smygandet före och efter matcherna är lite olustigt. 

Flera av ”Ungkronorna” kom också senare att lämna Sverige för att prova lyckan inom den nordamerikanska proffscirkusen, däribland ovannämnda Holmqvist, Lundström och Sjöberg. 

Strejkhotet på Johanneshov 1978  

Dagarna före Tre Kronors vänskapsmatch mot Tjeckoslovakien på Johanneshovs isstadion, måndagen den 13 februari 1978, började det cirkulera uppgifter i media om att de blågula landslagsmännen skulle strejka ifall inte deras pågående löneförhandlingar med Svenska Ishockeyförbundet föll väl ut. Ishockeyförbundets dåvarande generalsekreterare, Jan-Åke Edvinsson, sade sig ändå inte vara oroad när Dagens Nyheter konfronterade honom med de brännande ryktena:

"Det har pratats om att spelarna hotar med strejk om de inte får igenom alla sina krav. Det tar vi mycket lugnt på. För det första har det aldrig yttrats något strejkhot mot oss. Förhandlingarna har ju inte ens kommit in i ett slutskede. Och det här är ju bara rutinsaker som vi håller på med varje säsong."   

Edvinssons svar publicerades i Dagens Nyheters fredagsnummer, den 10 februari. Redan dagen därpå var det emellertid annat ljud i skällan. Då visste tidningen att rapportera att löneförhandlingarna minsann hade brutit samman: 

"Spelarna företrädda av Stig SalmingLasse LindgrenUlf Weinstock och Mats Waltin hävdade vid ett sammanträde med VU-ordföranden Arne Grunander och generalsekreteraren Jan-Åke Edvinsson att Tre Kronor inte kommer ut till spel mot tjeckerna – om inte spelarnas krav tillgodoses. Striden gäller 50 kronor (cirka 200 kr i dagens penningvärde). Tidigare har spelarna i förlorad arbetsförtjänst erhållit 250 kr. Nu vill man ha en höjning till 350 kr – förbundet är villigt att gå med till 300, men inte längre."

bb791014bb020-1566571918.jpgStig Salming.Foto: Bildbyrån

Den svenska presskåren skrev spaltmeter om den hastigt uppblossande lönekonflikten. Svenska Ishockeyförbundet satt i en rävsax, menade man allmänt: samtidigt som förbundet ville undvika direkt konfrontation med landslagsmännen kunde det inte låta sig toppridas av spelarnas krav. 

Intressant nog förefaller däremot vare sig Serieföreningen (dåtidens SHL) eller de enskilda Elitserieklubbarna, det vill säga landslagsmännens ordinarie uppdragsgivare, ha känt sig nödbedda med att gå i clinch med spelarna. Tvärtom! Högt och ljudligt gick Serieföreningen ut med uppgiften att de stod bakom förbundets linje till 100 procent. Under lördagen hörde dessutom ett antal Elitserieklubbar av sig direkt till Svenska Ishockeyförbundets ordförande, Ove Rainer, för att personligen intyga sitt stöd. Färjestad BK:s starke man, den omsusade klubbordföranden Kjell Glennert, passade även på att vädra sina åsikter i pressen: 

"Hockeyförbundet får inte ge vika. Min personliga uppfattning är att man redan gått spelarna till mötes så långt som möjligt. Jag har mycket svårt att förstå spelarnas krav. Redan 300 kr/dag motsvarar en månadslön på 9 000 kr (cirka 36 700 kr omräknat i dagens pengar) – och det är det väl få, om knappast någon spelare i Tre Kronor som har den månadslönen", röt Glennert när Dagens Nyheter nådde honom för en kommentar.  

Skellefteå AIK:s ordförande, Jan-Ulf Mitchell, delade Glennerts frustration: 

"Att strejkhotet förts in som ett vapen upplever jag som mycket olustigt, och vad säger egentligen RF:s bestämmelser? Jo, har du uttagits att representera Sverige är du skyldig till detta, om inte speciella skäl kan föreläggas. Oavsett vilket beslut än förbundet fattar får följderna absolut inte bli att kraven på oss klubbledare ökar. Då är vi inne i en farlig utveckling som kan sluta med katastrof för klubblagshockeyn. Jag förstår heller inte varför inte Elit-spelarnas egen intresseorganisation SICO är förhandlingspart med förbundet. Det vore riktigare, tycker jag."  

Serieföreningen och de enskilda klubbföreträdarna motsatte sig alltså landslagsmännens krav på 50 kr mer i dagersättning med hänvisning till en kombination av teknikaliteter, anklagelser om girighet och uttrycklig oro över sin egen verksamhet. 

Idag, när landslagsmännen håvar in miljonbelopp på sitt ishockeyspelande varje år, kan allt detta te sig som ett rent tragikomiskt bråk om skitsummor. Det stora allvar som tvisten behandlades med vittnar dock om hur pass outvecklad kommersialiseringen och professionaliseringen av svensk ishockey alltjämt var vid den aktuella tidpunkten. Därtill sätter händelseförloppet fingret på de patriarkala maktstrukturer som gick igen inom sporten, där enskilda klubbledare helt sonika kunde gå ut i offentligheten och läxa upp etablerade landslagsstjärnor. 

Hur Serieföreningens och elitklubbarnas drastiska agerande togs emot av spelarna i Tre Kronor är det idag omöjligt att fastställa. Kanske kände de sig påhoppade och oroliga för repressalier på hemmaplan när det väl var tillbaka igen i den vanliga föreningsvardagen? Det vore i så fall inte särskilt konstigt. Hur som helst tycks landslagsmännen snart ha dragit öronen åt sig efter att Glennert/Mitchell och kompani satt ner foten. Strejken blåstes av och Tre Kronor ställde upp till spel mot Tjeckoslovakien som det först var tänkt. Innan matchen lät dock Stig Salming meddela att han var bestört över Serieföreningens och klubbledarnas svartmålning av deras sak och person:

"Vi vill ha våra 350 kr och ska slåss för detta. Jag är upprörd över att högt uppsatta ledare går ut med rena bluffen i pressen. Här sägs att vi tjänar 9 000 kr i månaden. Man har i den beräkningen glömt att vi i tid skulle jobba praktiskt taget sju dagar i veckan. Sånt går bara inte ihop. Det är helt galet att slå ihop den lön vi får från det ordinarie arbetet och extrainkomsterna inom ishockeyn. Sanningen är att vi i samband med landslaget samlingar engageras 24 timmar om dygnet. Vi är borta från våra familjer och var och en kan räkna ut att man i längden inte kan offra sig utan att känna trygghet ekonomiskt. Just därför är den 50-lapp extra i traktamente som vi kräver så viktig. Vi känner ingen prestige i detta. Det handlar om enkla, rättmätiga krav i en förhandling. 

Förbundskapten Hans "Virus" Lindberg var för sin del tydlig med att han förhöll sig neutral i lönetvisten: 

"Jag står som åsnan mellan två hötappar", framhöll han inför ett samlat svenskt pressuppbåd. 

Lindberg tillade dock snabbt att han besvärades av att de bistra förhandlingarna inte hade genomförts tidigare på säsongen, eftersom de nu inverkade negativt på möjligheterna att spela ihop ett slagkraftigt VM-lag. Det kunde nog alla skriva under på. 

Strejkvarslet 1992    

Hösten 1992 talades det mycket om att det blåste nya vindar inom rysk ishockey. Den gamle storspelaren Boris Michailov hade precis tillträtt som rysk förbundskapten efter att den sägenomspunne despoten Viktor Tichonov entledigats från posten tidigare samma år. Inför de två vänskapslandskamperna mellan Tre Kronor och Ryssland i Göteborg och Södertälje, den 10 och 12 november, hade Michailov tagit ut ett nytt, ungt landslag med det 19-årige stjärnskottet Alexei Yashin som anförare. Inom Ishockeysverige såg man med stort intresse fram mot dessa kraftmätningar när nyheten att SICO varslade om strejk i Tre Kronor slog ned som en blixt från klar himmel. 

"Våra medlemmar kan inte spela gratis, eller till och med tvingas betala för landslagsspel", fastslog spelarnas ombudsman, den före detta elitmålvakten, Hans-Göran Elo, när nyheten briserade. 

Bakgrunden till varslet var en uppslitande kontraktstvist mellan Svenska Ishockeyförbundet, Serieföreningen och SICO rörande vem som skulle stå för den ekonomiska ersättningen till landslagsmännen under Tre Kronors samlingar. 

"Vi betalar spelarnas lön, men ersättning utöver detta i anslutning till uppdrag i Tre Kronor är förbundets sak. Det framgår mycket klart i det avtal som skrevs under 28 april av förbundsordföranden, Rickard Fagerlund", kontrade Åke Bergdahl, Djurgårdens IF:s primusmotor, tillika förhandlingsansvarig för Serieföreningen, när han skulle till att ge sin bild av läget. 

En försvårande omständighet var att förbundet och SICO samtidigt hade ett annat, äldre avtal som löpte parallellt. I detta avtal specificerades att det var Serieföreningen som hade skyldighet att betala ut spelarersättning i samband med matcher i Tre Kronor. Det kunde inte Serieföreningen gå med på: 

Vid kontraktsskrivningen i april nämndes aldrig detta. Först nu, ett halvår senare har det kommit upp på bordet. Jag förstår SICO, men det är Fagerlund som är motpart. I vårt avtal från april har vi förhandlat bort ersättningsfrågan, framhöll Bergdahl. 

Enligt Serieföreningens förmenade innebar det nya avtalet med andra ord att det gamla hade blivit obsolet. Det var sålunda förbundets uppgift att betala ut ersättning till Tre Kronor, ingen annans, ansåg man. 

Förbundsbasen Fagerlund delade inte Serieföreningens uppfattning. I hans ögon var situationen glasklar: 

"Jag har inget att förhandla med SICO om. Serieföreningen erhåller en betydande summa för att täcka kostnader för landslagsspel, deras företrädare får lösa situationen", konstaterade Fagerlund torrt i en intervju med sportjournalisten Kjell Nilsson. 

fagge-1566572066.jpgRickard Fagerlund.Foto: Bildbyrån

Fagerlund irriterade sig även över att det florerade uppgifter i pressen om att spelarna ville förhandla upp dagersättningen från 400 kr till 1 000 kr (ungefär 475, respektive 1 440 kr i dagens penningvärde) trots gällande kontrakt: 

"Det är i högsta grad omdömeslöst att kräva en lönehöjning på 250 procent", dundrade han.

Den kritiken viftade man emellertid bort från SICO:s sida: 

"Då vi ännu inte har träffats har varken SICO eller någon annan redovisat några krav. Vad som hänt är att enskilda spelare uttryckt önskemål", genmälde Elo.  

SICO hade i själva verket bara två krav, meddelade man:

* Dagersättningen för spelare i Tre Kronor skulle gälla minst samma summa som tidigare, det vill säga 400 kr.   

* Skriftlig garanti från förbundet att samtliga ersättningsfrågor gällande medlemmarnas deltagande i landslagssamlingar från säsongen 1993/1994 skulle regleras i avtal mellan förbundet och SICO.  

Efter att ha munhuggits i media under ett antal dagar träffades Fagerlund, Serieföreningen och SICO på tisdagskvällen, den 3 november, för att dryfta den uppkomna situationen. Trots fyra timmars idogt förhandlande lyckades man inte bryta dödläget; Fagerlund vidhöll att det var Serieföreningens ansvar att ersätta spelarna. Från Spelarföreningen sida skakade man bara på huvudet åt förbundsbasens hållning: 

"Fagerlund är trängd och minns inte paragrafens slutkläm. Förbundet ersätter oss med minst 50 procent eller lägst x kronor av det belopp som utgår från RF och AB Tipstjänst. Pengar som inte alls kan kopplas till landslagets verksamhet. Fagerlund har själv skrivit under", påpekade Bergdahl. 

Ord stod mot ord. Ingen lösning syntes ligga inom räckhåll. Ishockeysverige i övrigt såg med växande bestörtning på den olustig situationen. En av alla oroliga ishockeyvänner var Svenska Dagbladets sportredaktör, Sune Sylvén: 

"För en utomstående gör situationen ett egendomligt intryck. Ett gammalt avtal säger att Serieföreningen skall stå för landslagsspelarnas löner. Avtalet tycks inte gälla längre och därmed skulle inte Serieföreningen ha någon skyldighet att ersätta spelarna, som därmed får gå miste om ett antal 100-lappar eftersom förbundet inte tolkar ett förhandlingsresultat i våras särskilt välvilligt. Det är begripligt att spelarna regerar surt på den hotande utvecklingen. Detta har inget att göra med deras eventuella överlöner i klubbarna. De gör svensk ishockey en tjänst genom att medverka i landslaget. Naivt i överkant vore det att hävda att de aktiva skall spela gratis av något slags tacksamhet mot den sport som gett dem så stora möjligheter. Sådana argument kan hålla i fattigare grenar, men inte i en så högkommersialiserad verksamhet som elitishockeyn. Det sämsta som kunde ske vore ett s k chicken race, dvs där parterna hotar varandra så länge som möjligt i förhoppning att motståndaren skall vika sig strax innan det blir oundvikligt att åka över stupet."   

Väl att märka är att Sylvén obetingat tar spelarnas parti med motivering att de inte kan förväntas ställa upp i landslaget utan ersättning, oavsett övriga inkomster. På den punkten skiljer sig hans synsätt diametralt från hur elitklubbarnas företrädare såg på saken drygt 15 år tidigare. Inte ens uppgifterna om att det fanns spelare som yrkade på en 250-procentig lönehöjning, trots inte bara ett utan hela två bindande kontrakt, föranleder honom att rikta någon som helst kritik mot landslagsmännens hållning. Så hade också kommersialiseringen och professionaliseringen av sporten tagit fart rejält under dessa år, varvid även spelarnas eget inflytande inom branschen stärkts en hel del på klubbarnas och förbundets bekostnad. 

I vad mån det verkligen var "ett chicken race" som till slut fällde avgörandet i situationen kan diskuteras. Klart är emellertid att strejkvarslet i Tre Kronor faktiskt redan hade hunnit dras tillbaka när Sylvéns krönika gick i tryck, fredagen den 6 november. Under den andra periodpausen i Elitseriemötet mellan Djurgårdens F och Västerås IK, kvällen före, gick nämligen Fagerlund och Bergdahl ut med nyheten att tvisten var över. Lösningen blev att förbundet till slut tog på sig ansvaret att betala dagersättningen till spelarna i samband med samlingar i Tre Kronor, trots allt. 

SICO-ordföranden Peter Nilsson uttryckte stor belåtenhet över att tvisten äntligen var löst:

"Det är möjligt att enskilda medlemmar är besvikna. Men vi får komma igen till nästa säsong. Huvudorsaken är att vi i framtiden har förhandlingsrättigheten direkt med förbundet. Det är det viktiga för oss." 

Nilsson fick även medhåll av Djurgårdens landslagsforward Charles ”Challe” Berglund: 

"Vi får komma igen, men jag tror det nya avtalet ändå ger oss en hundralapp mer, då vi slipper betala sociala avgifter. Och alla vill ju för tusan spela i landslaget", fastslog han. 

Däri hade Berglund utan tvekan en stor poäng.  

challe-1566572213.jpgCharles Berglund.Foto: Bildbyrån

OVERTIME  

Vilka slutsatser kan man då dra av denna historiska tillbakablick?
Det beror givetvis på vad man har för syften. Tre saker ter sig dock klara: 

* att alla strejksituationer är unika, och därmed har sin egen inneboende dynamik. 

* att personlig prestige och egen vinning inte får lamslå förhandlingarna, utan att pragmatism och samarbete bör vara vägledande.

* att ökad professionalisering betingar ökad kommersialisering och vice versa.

TOBIAS STARK
Tobias Stark är historiker och idrottsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö, där han forskar och undervisar om ishockeyns kulturhistoria.
Email: Tobias.Stark@Lnu.se
Twitter: Tobias_Stark

Du kanske även vill läsa: ”Nu tar vi dom” 30 år! – historien om hockeysveriges största hitlåt Efter SHL:s besked: "Detta förändrar ingenting" Den här artikeln handlar om:

Laddar...
×

1. VILLKORENS TILLÄMPLIGHET

För att få tillgång till plus-tjänsten måste du ingå ett avtal med ESMG genom att registrera dig och betala prenumerationsavgiften.

2. PLUS-TJÄNSTENS INNEHÅLL

ESMG förnyar och förbättrar plus-tjänsten fortlöpande, vilket innebär att vi utan föregående meddelande kan komma att lägga till, förändra och ta bort innehåll och funktioner. ESMG reserverar sig för eventuella skrivfel på någon av våra sajter där det lämnas uppgifter om någon av våra plus-tjänster.

3. PRENUMERATION

Aktivering av plus-tjänsten

Ditt abonnemang startas när du fyller i registreringsformuläret och betalar avgiften för plus-tjänsten. Detta gör att du får tillgång till plus-tjänsten under tiden din prenumeration löper. I det fall ingen prenumerationsavgift utgår för den inledande perioden (som definieras vid din registrering) startas plus-tjänsten när du fyller i registreringsformuläret och registrerar ett betalningsalternativ.

Bekräftelse

Efter att du registrerat dig och betalat avgiften för plus-tjänsten så skickas en bekräftelse till dig via den e-postadress som du har uppgett vid registreringen. Bekräftelsen innehåller villkoren för din prenumeration. De uppgifter som du har angett vid registreringen kommer finnas på ditt konto. Vi ber dig kontrollera att dessa uppgifter stämmer. Om någon uppgift inte är korrekt ska du ändra dessa via ditt konto. Du ansvarar för att kontaktuppgifterna är korrekta.

Åldersgräns

För att teckna upp dig för plus-tjänsten måste du vara minst 18 år. Är du under 18 år krävs förälder eller annan förmyndares godkännande för att du ska få registrera dig och använda plus-tjänsten. Genom att registrera dig och betala avgiften intygar du samtidigt att du har inhämtat ett sådant godkännande från förälder eller annan förmyndare. Du anses alltid försäkra riktigheten av sådana uppgifter som du lämnar om dig själv.

Prenumerationens löptid och uppsägning

Din prenumeration kan antingen vara en tillsvidareprenumeration eller en tidsbestämd prenumeration. Det framgår vid din beställning och registrering för plus-tjänsten om din prenumeration är en tillsvidareprenumeration eller om den är tidsbestämd.

En tillsvidareprenumeration innebär att du får tillgång till plus-tjänsten för en viss tidsperiod (vanligen en (1) månad), vilken förlängs med samma period om du själv inte säger upp prenumerationen innan periodens upphörande. Om du inte vill att din tillsvidareprenumeration förlängs, måste du alltså säga upp prenumerationen 48 timmar innan den aktuella tidsperioden löper ut. Uppsägning kan ske på Min Sida under respektive sajt som du är inloggad på.

En tidsbestämd prenumeration innebär att du får tillgång till plus-tjänsten under den angivna tidsperioden och att prenumerationen därefter upphör per automatik. En tidsbestämd prenumeration kan inte sägas upp i förtid.

ESMG äger rätt att säga upp din prenumeration, oavsett om det är en tillsvidareprenumeration eller en tidsbestämd prenumeration, med trettio (30) dagars varsel. ESMG har även rätt att omedelbart säga upp eller frysa din prenumeration om ESMG misstänker att du bryter mot dessa Villkor.

Avgift för plus-tjänsten

Prenumerationsavgiften för plus-tjänsten utgörs av en vanligen månatlig avgift och betalas alltid i förskott. Om avgiften är annan än en månatlig framgår vid registrering. Aktuell avgift framgår även din vid din registrering. Avgiften som anges inkluderar moms.

ESMG förbehåller sig rätten att ändra avgiften för plus-tjänsten vid tillsvidareprenumerationer. Den ändrade avgiften gäller då från och med nästkommande period, förutsatt att du inte sagt upp din prenumeration innan perioden löpt ut. En tidsbestämd prenumeration påverkas inte av en eventuell prisändring under den avtalade bindningstiden.

4. BETALNINGSALTERNATIV

Klarna Payments

Som betalningslösning använder ESMG Klarna Payments. Klarna Payments presenterar viss information för dig så snart du är identifierad. Vilken information du behöver ange för att uppnå identifiering kan variera mellan olika köptillfällen och kunder. Någon kreditupplysning tas aldrig direkt i Klarna Payments utan vid behov beroende på det betalningsalternativ du har valt. Kreditupplysningar som tas av Klarna påverkar inte din kreditvärdighet och kan inte ses av andra som begär kreditupplysning om dig, till exempel banker. Sedan du har identifierats uppvisar Klarna Payments vilka alternativ som är tillgängliga för just dig. Faktura är förvalt som betalningsalternativ men du kan givetvis fritt välja något av de andra alternativen såsom direktbetalning via bank eller betalning med kort. Vilka alternativ du erbjuds kan växla från tid till annan. Du kan själv välja om du vill skydda din användning av Klarna Payments med en PIN-kod. För information om din betalning kontakta Klarna via https://www.klarna.com/se/kundservice/.

5. ANVÄNDNING AV PLUS-TJÄNSTEN

Plus-tjänsten får endast användas för privat, icke-kommersiellt bruk. Din prenumeration är personlig och dina rättigheter enligt dessa Villkor får inte överlåtas till någon annan. Du ska förvara dina användaruppgifter till ditt konto säkert och oåtkomliga för andra personer. Om du har skäl att misstänka att någon obehörig har tagit del av dina användaruppgifter ska du snarast underrätta ESMG om detta. Du ansvarar själv för skada som orsakas genom att någon obehörig har använt dina uppgifter.

Du får inte heller använda plus-tjänsten så att ESMG eller annan drabbas av olägenhet eller skada. Notera särskilt vad som gäller om rättigheterna till plus-tjänstens innehåll under punkt 6 nedan.

6. IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

Allt innehåll som tillhandahålls genom plus-tjänsten, såsom texter, stillbilder och rörliga bilder, grafik, teckningar och datakoder, skyddas av lagen om upphovsrätt (1960:729) och rättigheterna därtill innehas av ESMG eller dess licensgivare. ESMGs varumärken och kännetecken är skyddade av varumärkesrättslig lagstiftning. Att du skapar ett konto och använder plus-tjänsten ger dig ingen rätt att mångfaldiga, kopiera, överlåta, upplåta, överföra eller i annan form utnyttja sådant innehåll som förekommer i plus-tjänsten och ej heller att använda att ESMGs varumärken och kännetecken.

7. BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

ESMG behandlar dina personuppgifter i enlighet vår personuppgiftspolicy som finns tillgänglig på https://www.esmg.se/personuppgifter/

8. COOKIES

ESMG använder sig av cookies för att ge dig en bättre upplevelse på ESMGs plattformar. Läs mer här: https://www.esmg.se/cookiepolicy/

9. TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Din tillgång till plus-tjänsten är vid var tid beroende av att du innehar erforderlig hårdvara och mjukvaror, såsom program för webbläsare och e-post, samt abonnemang för Internetanslutning. ESMG åtar sig inget ansvar för din tillgång till hårdvara och mjukvaror och inte heller för funktionaliteten i dessa eller förekommande kostnader som tredje parter, såsom internet- eller mobiltelefonoperatörer, kan betinga sig av dig i anledning av din användning av plus-tjänsten. Plus-tjänsten stöds av de senaste operativsystemen.

10. ANSVARSBEGRÄNSNING

ESMG kan inte hållas ansvarig för plus-tjänstens funktion, tillgänglighet, kvalitet, användbarhet eller säkerhet. Denna ansvarsbegränsning omfattar varje skada, direkt eller indirekt, som kan hänföras till användningen, eller hinder att använda, plus-tjänsten och dess innehåll. ESMG kan inte heller hållas ansvarig för tredje parters innehåll eller information som du kan ha fått del av genom användning av plus-tjänsten.

ESMG har rätt att tillfälligt stänga plus-tjänsten för att genomföra systemunderhåll, uppgradering eller för att vidta andra tekniska åtgärder. ESMG ska, i möjligaste mån, utföra dessa åtgärder med så små störningar som möjligt för dig. ESMG ansvarar inte för skada eller förlust som du kan anse dig lida av på grund av plus-tjänstens begränsningar i tillgång enligt ovan.

11. LÄNKAR

Plus-tjänsten kan innehålla länkar till andra webbplatser som kontrolleras av tredje part. ESMG ansvarar inte för innehåll och överföringar från sådana länkade webbplatser.

12. VILLKORSÄNDRING

ESMG har rätt att ändra dessa Villkor. En villkorsändring träder i kraft tidigast trettio (30) dagar efter det att ändrade villkor har meddelats dig via den e-postadress som du har uppgett vid registrering för plus-tjänsten. Om du inte godtar villkorsändringen kan du inom ovan nämnda 30-dagarsfrist säga upp din prenumeration. En uppsägning kan göras via e-post till XXXOm du inte sagt upp din prenumeration eller om du använder plus-tjänsten efter det att de nya villkoren trätt i kraft, innebär detta att du anses ha accepterat de nya ändrade villkoren.

13. ÅNGERRÄTT

Om du tecknar en prenumeration som privatperson, har du rätt att ångra ditt köp. Om du vill utnyttja din ångerrätt, måste du meddela oss inom 14 dagar från din beställning av plus-tjänsten. Du kan meddela oss genom att kontakta ESMGs kundtjänst via XXXPå Konsumentverkets hemsida (www.konsumentverket.se) finns en blankett som du kan använda dig av för att utnyttja din ångerrätt.

Om prenumerationen redan är betald vid utövande av ångerrätten kommer vi att återbetala prenumerationsavgiften. Eftersom betalning för plus-tjänsten sker via Klarna Payments, så återbetalas avgiften via Klarna.

14. MEDDELANDEN

Du accepterar att ESMG kan komma att kontakta dig genom den e-postadress du angett vid din registrering, i syfte att informera dig om villkorsändringar eller andra meddelanden hänförliga till din prenumeration eller till plus-jänsten.

Vi använder även din e-post för att skicka dig meddelanden som avser direktmarknadsföring, såsom nyhetsbrev, information och erbjudanden om ESMGs olika tjänster och varumärken. Om du inte vill ta del av dessa meddelanden kan du avanmäla dig antingen genom att använda länken för avanmälan längst ned i mejlet eller genom att ändra kontoinställningar på Min Sida.

15. TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTELÖSNING

Dessa Villkor ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk lag. Eventuell tvist ska avgöras av svensk allmän domstol, med Stockholms tingsrätt som första instans. Tvist kan också prövas av Allmänna reklamationsnämnden, vars beslut är en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas.

16. KONTAKTUPPGIFTER

Du är alltid välkommen att kontakta ESMG via XXX

×

Välkommen till vårt lag!

Som plus-medlem har du nu tillgång till ALLT material på Hockeysverige.se

×

Grattis, du har nu blivit medlem!

Framöver kommer du få nyhetsbrev från Hockeysverige, glöm inte att du även kan bli plusmedlem för att få tillgång till ALLT material på sajten