Under fjolårssäsongen blev det en ganska infekterad snackis att Hockeyettan gick mer och mer i riktningen mot att vara en farmarliga. Nu vaknar den diskussionen igen i och med att Tranås lånar ut backen Fredrik Lindström till Västervik.

Here we go again.

Ifjol tvingades vi se hur flera ganska prominenta klubbar lånade ut nyckelpjäser så fort intressenter från Hockeyallsvenskan kom och pekade. Detta trots att ettan-gängen själva hade viktiga matcher på menyn.

Nu är det dags för säsongens första fall av det slaget och det är kvalserieaspiranten Tranås som är klubben som lånar ut.

Trots att de själva har en väldigt viktig match mot Kalmar i helgen väljer de att låna ut profilbacken Fredrik Lindström till Västervik inför den allsvenska klubbens matcher mot Kristianstad och Vita Hästen.

Jag förstår att det inte är särskilt populärt hos supportrarna. De opponerar sig med all rätt.

Jag snackade med klubbens sportchef Stefan Fransson under förmiddagen (ett snack ni med fördel läser här) och han sa förstås de rätta sakerna. ”Det är ingen stor grej”, om Tranås hjälper Västervik nu kan det leda till samarbete sen, laget blir inte nödvändigtvis försvagat för att Lindström saknas i en match och så vidare och så vidare.

Han har helt rätt i sak. Tranås klarar sig säkert galant i en match mot Kalmar utan sin spetsback. Det betvivlar jag inte en sekund. I det korta perspektivet är det en icke-fråga. Men det är principen som är det viktiga. Vad som händer med Hockeyettan i det långa loppet när det är så här det fungerar.

Jag har rapat det här förr och kommer troligtvis behöva göra det igen. Men att Hockeyettan-klubbar med ambitioner lånar ut sina spelare så fort en Hockeyallsvensk klubb kommer och pekar är direkt skadligt för varumärket.

Det är inte Tranås fel eller något som kan skyllas på någon annan klubb i liknande situation. De gör vad som passar den egna verksamheten och vad de är tvungna att göra i den hierarki som råder.

Men en liga där klubbarna inte ställer bästa möjliga lag på isen för att spelarna är upptagna med att serva andra blir i det långa loppet en liga som inte är värd att följa.

Tyvärr är det den krassa sanningen.

Det blir farmarettan.

* * *

Ikväll står fyra matcher på Hockeyettan-menyn och faktum är att samtliga, trots att det är tidigt i serien, känns påtagligt intressanta. Av helt olika anledningar.

Boden-Kalix
Boden gick på en liten mina hemma mot Teg, men revanscherade sig snabbt med 5-1 borta mot Vännäs i onsdags. Här är det läge att visa att den där Teg-matchen bara var ett olycksfall i arbetet. För Boden är ju storfavoriten som enligt alla förhandstips ska ta hem den norra serien och Kalix är kollektivet som av tradition tippas på Allettan-plats. Efter en usel försäsong har de rest sig och inlett säsongen med två raka segrar. Det blir väldigt intressant att se hur de här två gängen står sig mot varandra.

Vimmerby-Nybro
Visst, Nybro förlorade snopet i premiären mot antagonisten Kalmar, men har borstat av sig den fadäsen och radat upp två raka segrar. Nybro har ett bra lag och tycks vara på rätt väg. De har spets i överflöd och ändå är det andra än de tilltänkta superspetsarna som producerat störst. Det är lovande.

Lite mindre bekvämt är det då i Vimmerby som i stort sett ”måste” vinna här för att inte hamna i alldeles för mycket av en grop som det kan bli tufft att kämpa sig ur. Peter Nordströms mannar har inlett med två raka förluster (mot Halmstad och Kalmar) och har inte sett ut som det lag Vimmerby har en tradition av att vara. Den finske speedkulan Niklas Salo värvades under veckan för att spetsa offensiven och smålänningarna har mycket att bevisa. Tre raka förluster som säsongsöppning skulle vara riktigt tungt, inte minst mentalt.

Forshaga-Skövde
Det finns anledning till oro hos båda de här gängen. Inför säsongen skrevs Forshaga upp som en av de riktiga utmanarna om att ta sig till Allettan den här säsongen, men så här långt har de inte riktigt visat det. Det har blivit två segrar och två förluster, men båda trepoängarna har varit målsnåla historier (2-1 mot både Nyköping och Grums) och sammanlagt har Forshaga endast lyckats pilla dit fem puckar på fyra matcher. Offensiven måste komma igång om de ska ha med något Allettan-snack att göra.

Även Skövde har öppnat med två segrar och två förluster, men då ska föras till protokollet att skaraborgarna haft lättast möjliga spelschema initialt med möten med vad som på papperet är seriens fyra sämsta lag (Malung, Kumla, Surahammar och Linden). Att laget tappat ledningar och förlorat mot Sura och Linden i de två senaste omgångarna vittnar knappast om att de har hittat den där jämnare nivån de eftersträvar i år. Snarare tvärtom. Att de är kvar i den underprestation som präglade fjolåret. De måste vända den trenden omgående.

Visby/Roma-Hudiksvall
Här finns ingen ångest så långt ögat når, utan vi snackar om två gäng som har skapat sig väldigt mycket arbetsro. Visby ligger i skrivande stund tvåa i östra serien med sina tio poäng på fyra matcher och Hudiksvall kan ståta med tre raka segrar, full pott och 15-1 i målskillnad. Det är två lag som gjort vad de ska och som ser bra ut. Visby med en bestämd hockey under Hans Särkijärvis ledning och Hudiksvall som fått fart på det offensiva, precis som det var tänkt när Per Ljusteräng tog över tränartyglarna. Det blir ett möte mellan två gäng i harmoni. Men vilket av dem är egentligen bäst just nu? Det är en delikat fråga.

* * *

Serierna har kommit ett gäng omgångar in och det är så klart dags att som traditionen bjuder börja hålla koll på vilka som är obesegrade och vilka som tycks stå inför den omöjliga uppgiften att ta poäng.

Mellan två och fem omgångar är lirade för de olika lagen och just nu ligger det till så här i Hockeyettan.

Fullpoängare: Kalix (2 matcher), Troja/Ljungby (4 matcher), Borlänge (4 matcher), Lindlöven (4 matcher), Hudiksvall (3 matcher)
Obesegrade men med poängtapp: Mariestad (4 matcher), Wings (4 matcher)
Utan seger men med poäng: Vännäs (4 matcher), Nyköping (4 matcher), Hanviken (4 matcher), Hammarby (5 matcher)
Nollpoängare: Vimmerby (2 matcher), Tyringe (4 matcher)