Boden knölades till av Kiruna IF efter straffar i onsdags och i helgen gick så väl Troja/Ljungby som Mariestad på pumpen mot motstånd som de en normal dag borde ha slagit.

Även storfavoriterna åker alltså på däng i Hockeyettan. Men jag kan inte se att det borde finnas någon som helst anledning till oro. Snarare tvärtom.

0-1 mot nederlagstippade Halmstad för Troja/Ljungby och uppseendeväckande 2-6 för Mariestad på bortaplan mot Grums. Det är siffror som höjer en del ögonbryn. Oväntade förluster för två så långt obesegrade gäng med ambitionen att ta sig till Hockeyallsvenskan.

Men det är så klart inte resultat som det ska dras några större växlar av. Snarare olycksfall i arbetet. Vi snackar om lag som är så pass bra att de skakar av sig den här typen av förluster och som kommer att vinna merparten av sina matcher i sina respektive serier ändå.

Jag tror snarare att den typen av förluster som Troja och Mariestad åkte på i helgen kan vara nyttiga. Påminnelser om att de inte är oövervinnliga. Att det blir smisk även mot mindre namnkunniga gäng om de inte är på tå och spelar på topp. Den typen av realitycheck kan vara bra att få för den här typen av storartade topplag.

Det känns snarare rimligt att lyfta på hatten för Grums som imponerat och gått över förväntan i serieinledningen och Halmstad som också de imponerat och klarade av pressen från drygt 4000 fans på läktaren och ändå betvingade stora Troja. Det är riktigt imponerande.

Det är motståndet som ska applåderas snarare än förlorarna som ska analyseras sönder.

De har ungefär noll procents anledning till oro.

* * *

Lite mer oro bör däremot finnas i Tranås som åkte på däng med 4-2 i Kinnarps Arena i fredags.

Nu är HC Dalen förvisso ett motstånd som har hittat formen ordentligt på slutet, men fjolårets kvalseriegäng Tranås har gjort två raka ganska svaga bortamatcher (den andra mot Kalmar) och ser inte alls ut som det där laget som firade så stora triumfer i våras.

Då var det ett kollektiv som intensivt kuggade i varandra vilken lina som än var på isen och gjorde livet jobbigt för motståndarna. Det spelet är inte vad man visar upp nu. Istället transporterar alldeles för många spelare på egen hand och hamnar ute i sarghörnen istället för i de farliga ytorna framför mål. Men framförallt är den där fysiska aspekten som bortblåst, Tranås ser faktiskt ganska bekväma ut.

Fortsätter tranorna på den inslagna vägen kommer de obönhörligen bli indragna i en jobbig strid om att ens ta sig till Allettan och det ligger ju färskt i minnet att man har misslyckats med den saken i söderserien förr.

Karl Helmerssons mannar måste steppa upp.

* * *

Apropå Tranås så har det inte gått något vidare för två av tre Åmål-kanadensare så här långt den här säsongen.

Zach Doerring fick inget kontrakt i Borås efter sin tryout och det ser mer än lovligt trögt ut för Sean McGovern i Tranås. 26-åringen som värvades som tilltänkt målskytt har åstadkommit två assist på sju matcher och sitter fastfrusen i en fjärdelajn som inte får särskilt mycket uträttat. Där hade TAIF naturligtvis förväntat sig väldigt mycket mer, men det kanske kommer.

För Anthony Paskaruk, den som värvades först av alla från Åmål, är det däremot klackarna i taket. Kanadensaren får goda vitsord, har sett intressant ut och svarat för fyra poäng (2+2) under sin första tid i Kiruna IF.

När laget aningen skrällartat besegrade Boden efter straffar i onsdags var det just han som satte den avgörande straffen.

* * *

Tyringe tar in den amerikanske backen Preston Ames som ifjol gjorde 29 matcher för Vännäs utan att göra så värst mycket väsen av sig och som inlett den här säsongen i Polen.

Det är ingen frälsare, men några sådana finns inte heller att få tag på för en förening med Tyringes börs. Det viktiga här är att det görs något i den prekära situation som laget hamnat och även om Ames knappast är någon större spets tycker jag att det är helt rätt.

Tyringe skriker desperat efter hjälp på försvarssidan och här får de i alla fall in mer konkurrens. Det kan vara viktigt.

* * *

I och med storfavoriternas fall i helgen är det så gott som tomt i kategorierna för obesegrade och de lite mindre lyckade. Så här ser det ut, några klubbar excellerar i ensamt mak:

Fullpoängare: Lindlöven (6 matcher)
Obesegrade men med poängtapp: -
Fortfarande obesegrade under fulltid: Östersund (5 matcher), Hudiksvall (6 matcher), Väsby (6 matcher)
Utan seger men med poäng: Hammarby (7 matcher)
Nollpoängare: Tyringe (6 matcher)

* * *

Imorgon är det måndag och dags för mig och maestro Skoglund att spela in ett nytt podcast-avsnitt (som väl dyker upp någon gång fram emot natten). Det vore synd att säga att det inte finns ämnen att vrida och vända på.

Kan redan nu utlova att det kommer bli maffigt.