Drygt sju omgångar in på den allsvenska säsongen tar Joakim Englund ut sina fem största utropstecken från de första veckornas spel. Och det är en hel del poängstarka spelare som får plats bland dessa.

 

Foto: Johan Löf/Bildbyrån

Joe Cannata, Björklöven

Den amerikanske målvakten lyftes upp högt av de flesta experter och tyckare, dock inte av undertecknad. Efter flera år av studsande mellan amerikanska andra- och tredjeligan var jag inte lika övertygad som de flesta tycktes vara inför säsongen. 

Jag kan dock inte annat än att lägga mig platt och medge att det är en typiskt ”Per Kenttä-värvning” som levererat i storartad stil. 

Cannata är väldigt lugn, tät och trygg i sitt spel och är en starkt bidragande orsak till att Björklöven leder Hockeyallsvenskan.

Foto: Bildbyrån/Pär Olert

Albin Lundin, Timrå

Albin hattade runt i tre klubbar förra säsongen (Almtuna, Djurgården och Skellefteå) utan att riktigt få fotfäste. Att han har varit en bra tvåvägsspelare är väl knappast någon som tvivlat över tidigare, men däremot trodde jag inte hans målskyttekvaliteter var av den kalibern han hittills visat upp i år. 

Flytten till Timrå har fått ut det bästa ur stockholmsbördige Lundin och hela åtta mål har det blivit från hans klubba. Han centrar just nu seriens bästa kedja med Jens Lööke och Jonathan Dahlén på varsin vinge. Han har en balansroll inte helt olikt den Christopher Liljewallhade förra säsongen mellan Meyer och Dyk i Södertälje. Till skillnad från Liljewall är han dock mer involverad i det offensiva spelet och kommer själv/blir uppsatt i många bra lägen. 

Säsongsinledningen bådar gott och kan mycket väl leda till att mellanlandningen i Hockeyallsvenskan endast blir ettårig. 

Foto: Johan Löf/Bildbyrån

Jonathan Johnsson, Modo

Jonathan får väl anses lite som en ”late bloomer” med sina 26 år. Även om han har varit bra i flera säsonger har han varit för ojämn i sitt spel för att ta sig till nästa nivå. Spelstilen påminner om Modos tidigare stjärncenter Emil Molin som numera spelar i Malmö. 

Kan han gå samma resa till mötes tro? 
Ja, jag tror det. 

Med den här starten har han skaffat sig ett stort självförtroende samt förtroendekapital hos tränarkåren, vilket bör bidra till att säsongens dippar blir både kortare och färre än föregående säsonger. Centrar en av ligans mest sevärda linor med skarprättaren och snidaren Patrik Karlkvist på ena kanten och grovjobbaren Johan Forsberg på den andra.

Foto: Pär Olert/Bildbyrån

Jonathan Dahlén, Timrå

Inför säsongen pratade både Jonathan själv och tränaren Fredrik Andersson om att Dahlén måste hitta glädje och harmoni för att kunna prestera sin bästa hockey. För att komma dit deklarerade båda att det kunde ta lite tid efter en knackig period i Nordamerika förra säsongen. 

Med tanke på att Dahlén inte spelade särskilt många försäsongsmatcher utan istället fick lägga lite extra fokus på träning var jag beredd att ge honom ungefär en halv säsong (om det skulle behövas) för att återigen vara ligans bästa spelare. Det räckte med en startsträcka på sisådär en period innan han passade på att leverera årets första 2+1-meny. Det kommer garanterat att komma fler 2+1- eller 1+2-menyer från Dahléns klubba i vinter. 

Det kan jag garantera er.

Foto: Andreas Sandström/Bildbyrån

Ludwig Blomstrand, Södertälje

Södertäljes forwardstank Ludwig Blomstrand har öppnat årets säsong på ett strålande sätt. Jag måste medge att det är en överraskande pigg Blomstrand vi har fått se efter ett par säsonger där han mest sett allmänt tung och oinspirerad ut. 

Nu påminner han mer om en yngre och bättre kopia av sig själv, till och med bättre än när han slog igenom i Almtuna säsongen 16/17. Då ledde det till ett SHL-kontrakt med KHK säsongen efter. Blomstrand ser ut att ha kul ute på isen på ett sätt jag inte sett hos honom de senaste säsongerna.