I huvudet på en målvaktstränare: ”Ibland tar jag på mig utrustningen”

Målvakterna är bland de viktigaste byggstenarna i ett hockeylag. Deras insatser kan vara matchavgörande – både i positiv och negativ bemärkelse. För att se till att burväktarna presterar på max använder elitklubbarna sig av målvaktstränare. I Rögle har den rollen varit Magnus Wennströms de senaste 14 åren. 

ÄNGELHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Magnus Wennström, Roman Will och Christoffer Rifalk är ensamma ute på isen i Catena Arena, Ängelholm.  En halvtimme innan resterande del av SHL-laget skrinnar ut, gnuggar målvaktstränaren nämligen detaljer med sina adepter. Det brukar de göra. Rollen som målvaktstränare har exploderat i utvecklingen. I takt med att klubbarna blivit mer professionella och fått ökade resurser har också Wennströms yrkeskategori fått mer utrymme.
– Rollen har utvecklats med mig själv som tränare och coach. När man är ny har man en bild av att saker ska vara på ett speciellt sätt. Men mycket bygger på relationer med målvakterna, att få en förståelse för vads om är bra för just den målvakten. Det förändras och utvecklas beroende på vilken målvakt man jobbar med. Men rent tekniskt har det hänt mycket. Målvakterna i dag har mer förståelse för hur de ska sitta målet, för hur lågt ur de ska eller hur långt in i målet de ska stå för att täcka av eller flytta sig, säger Wennström. 

Rifalk och Will – Wennströms målvaktspar Foto: Bildbyrån

Numera har varje elitlag minst en tränare som ansvarar för lagets burväktare. 43-årige Magnus Wennström har varit Rögles målvaktstränare sedan 2006.
– Jag har varit på samma ställe i jättemånga år. Jag tycker fortfarande att det är fantastiskt kul. Jag har utvecklats jättemycket som tränare och människa varje år.  Jag har ingen personlig målsättning var jag vill utan jag vill att de målvakter jag jobbar med ska vara så bra som möjligt. Då mår jag bra och känner att jag gjort något bra. 

VIDEO – ETT NYCKELMOMENT  

Rifalk och Will turas om att ta plats mellan stolparna. De tränar på olika positioner, på att täcka sina stolpar utifrån specifika, i fantasin, utvalda skottvinklar. Framför dem står en iPad och följer deras rörelser i detalj.
– Vi använder video för att göra matchanalyser, men också väldigt mycket på träning. Vi behöver inte använda det för att spela in utan också som en spegel, så att målvakterna har möjlighet att titta på sig själv för att se sig själv. Hur mycket de täcker av målet och så vidare.
– Det finns en balans för att inte övertäcka utan täcka så lagom som möjligt av målet för att kunna vara rörlig och ta sig till nya positioner. Det är mycket för att målvakten ska få en förståelse för hur mycket de täcker eller vilken position de ska ha i olika situationer.

Wennström håller koll. Foto: Peter Ekholm

Magnus Wennström jobbar med målvakter i olika åldrar. Ofta inleder han sina arbetsdagar med burväktarna på hockeygymnasiet för att sedan fortsätta med Rifalk och Will i A-laget. Hos de yngre kan han jobba med mer stora saker, hos det äldre handlar det i de flesta fall om att justera små detaljer.
– Man kan förändra ganska mycket, men sedan tar det såklart tid. Vissa saker och vissa målvakter är med adaptiva än andra. Det gäller att hitta någon balans att göra förändringen. Jag är mer den typen av tränare som försöker lyfta fram det de är bra på och få dem att hitta sitt sätt att spela och inte att alla måste vara stöpta i samma form. Alla har olika egenskaper rent fysiskt och rörlighets-mässigt. Alla kan inte spela på samma sätt, det tar ofta lång tid att göra förändringar, men då ska man också vara väldigt bestämt att göra det. Små förändringar gör vi förstås hela tiden.

Han var själv målvakt under många år och såg sina glansdagar som spelare i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet. Målvaktsspelet har förändrats drastiskt sedan han lade plocken på hyllan, men Wennström har fortfarande en hel del nytta av sin egen karriär mellan stolparna.
– Ibland tar jag på mig utrustningen. För har man varit utan den ett tag får man en känsla av att det är så lätt. Men så fort man får på sig utrustningen och masken förstår man att man måste vara med för att hitta pucken. Det är rätt bra att ta på sig utrustningen ibland för att få känslan hur det är.

Wennström ”in action”. Foto:Bildbyrån

MÅLVAKTERNA LÅNGT FRAM

Målvaktsträningen varar i drygt 30 minuter. Wennström jobbar sida vid sida med både Rifalk och Will under hela passet. Den individuella isträningen är många gånger längre fram hos målvakter jämfört med utespelare. Medan en back eller forward ofta kör träning med resten av laget får målvakterna mer tid för sig själva på is. 
– Jag kan lägga mer tid på varje individ på det sättet. Jag tror att målvaktsspelet har tagit sig lite längre fram än den individuella utvecklingen för varje spelare. Men de senaste åren vill jag påstå att den har kommit mer och mer för spelare också. Målvakterna var väl definitivt före spelarna i att utveckla sig själv tekniskt. 

Vad krävs det för att bli en riktigt vass målvakt i dag?
– Duktig på skridskorna. Hela tiden vara i position innan skottet kommer. Det är väldigt viktigt.
– Spelförståelsen är nog det som är viktigast. Lika väl som hos spelare är det superviktigt hos en målvakt att vara ett eller två steg före och veta vad som är på väg att hända.
– Mentala biten är superviktig. Det som kanske faller avgörande är den mentala biten. Hur man hanterar situationer under press och stress. Kan man vara sitt normala jag eller blir man stressad och gör allt man egentligen vet inte är rätt?

Har målvaktsspelet blivit tråkigt tycker du? Man ser inte lika många väderkvarnar längre. 
– Det finns fortfarande många highlights. Men spelet har förändrats, men det är klart att vissa typer av räddningar har försvunnit. Man saknar en klassisk ”slajd” eller skridskoparad. Det var ju en konst i sig att göra den typen av räddningar. I dag spelar man mer medvetet. Det var kanske mer känsla ibland på vissa skott, avslutar Wennström. 

Halvtimmen på is är över. En efter en glider de övriga i Rögletruppen ut på isen. Ännu en dag i målvaktsverkstaden är över.