Hur långt kan han tänja på gränserna?

I "NHL med Uffe Bodin" får Hockeysverige Plus-medlemmarna en djupdykning i den gångna NHL-veckan varje fredag. I dag med en närmare titt på var gränstänjaren Alexander Ovetjkin kan vara på väg. 

Alexander Ovetjkin ser onekligen ut att vara på väg att nå nya höjder med sitt målskytte den här säsongen. Med sina två mål mot Toronto Maple Leafs i veckan nådde den evigt unge ryssen en ny milstolpe då han passerade Luc Robitaille och blev den tolfte bästa målskytten i NHL-historien.

Ovetjkin har skjutit elva mål på 14 matcher den här säsongen och totalt 669 mål i karriären. Att han skulle skjuta 31 till innan grundserien är färdigspelad känns om inte givet så i alla fall som så pass mycket av en lågoddsare att det i princip ger pengarna tillbaka.

Jag tänkte för en sekund lite slentrianmässigt skriva ”om han håller sig frisk och hel”, men med Ovetjkin är det något man inte behöver oroa sig för. Sedan den mäktige ryssen klev in i NHL 2005 har han över 14 säsonger missat 26 ynka matcher. Då är det inte ens skador som ligger bakom samtliga 26 matcherna. I några fall har det handlat om avstängningar, i andra om att lagledningen velat vila honom inför slutspelet.

Uttrycket ”Russian Machine Never Breaks”, som ”Ovie" själv myntade med glimten i ögat tidigt i NHL-karriären, har visat sig vara betydligt mycket mer sant än någon kunnat ana vid tidpunkten. 

Det som talar för att det ska fortsätta vara på det viset är att han blivit mer ekonomisk i sin spelstil med åldern. Han är inte längre den där blodtörstigt frustande hingsten som jagade tacklingar med samma aptit som han jagade mål. Han konserverar energin smart och lägger den på att bomba i väg sina patenterade direktskott som håller på att ta honom till nya höjder i hockeyhistorien. 

ÄR 800 MÅL INOM RÄCKHÅLL?

När Ovetjkin väl når 700-målsplatån blir han den blott åttonde spelaren i NHL-historien att göra det. På vägen dit kommer han rimligen att passera ikoner som Teemu Selänne, Mario Lemieux, Steve Yzerman och Mark Messier. Bortsett från Lemieux är det spelare som lirat långt många fler NHL-matcher än Ovetjkin.

Och sen då?
800 mål?

Normalt sett skulle jag tona ned alla ansatser till hybris när det kommer till den sortens målskytte i NHL. För är det några spelare som sällan, ja nästan aldrig åldras med värdighet är det målskyttar. 

Kommer ni ihåg Dany Heatley? 

Under sina fem mest produktiva säsonger i Ottawa Senators och San José Sharks sköt han 219 mål – i snitt 44 mål per år – för att sedan falla från en klippa efter att ha passerat 30-årsstrecket och vara ute ur ligan på bara några år. 

Heatley är måhända ett extremt exempel, men siffrorna talar sitt tydliga språk här. Forwards i NHL har generellt sett sin produktiva storhetstid någonstans mellan 22 till 25 års ålder. Sedan brukar de i regel tappa i produktivitet fram till 30 innan de riskerar att kollapsa alldeles mellan 30 och 35.

Men inte Ovetjkin. Han tycks vara immun mot traditionella ålderskurvor. Han har lyckats bibehålla en beundransvärd nivå i sin prestation. Bortsett från dippen med ”bara” 33 mål 2016/17 har han snittat 50 mål i tre av fyra säsonger efter sin 30-årsdag. Det snittet kan han mycket väl hålla liv i den här säsongen också.

HISTORISKT BRA  

Historiskt sett är det två andra spelare 33 år eller äldre som har skjutit 50 mål under en NHL-säsong. Boston Bruins legendar Johnny Bucyk var 35 när han smekte in 51 kassar på 78 matcher 1970/71 och Jaromír Jágr var 33 när han sköt 54 mål för New York Rangers 2005/06.

Fler än så är det inte.

Så 800 mål för Ovetjkin? Ja, jag skulle nästan våga påstå att det enda som kan stoppa honom från att bli den tredje spelaren genom tiderna efter Gordie Howe (801) och Wayne Gretzky (894) att nå den noteringen är Ovetjkin själv. Kontraktet med Washington Capitals går ut efter nästa säsong och ”Ovie” har hintat att han inte är främmande för tanken på att återvända hem till Moskva. 

Jag hoppas verkligen inte att så blir fallet. NHL:s Pippi Långstrump har bevisligen fortfarande mycket att erbjuda och det skulle vara spännande att se exakt hur mycket han kan tänja på gränserna. Både vad gäller ålder och produktion och total målproduktion.

Brent Seabrook.Foto: Patrick Gorski-USA TODAY Sports

Tio tankar från NHL-veckan  

En veterans frustration

Alex Ovetjkin är som sagt en unik spelare i sitt sätt att (inte) åldras. Andra spelare tappar normalt sett en hel del i kvalité efter 30. Brent Seabrook är ett av de bästa exemplen på det. 

Han är ingen glad hockeyspelare just nu. 34-åringen, som var en nyckelspelare för Chicago Blackhawks under lagets tre Stanley Cup-vinster 2010, 2013 och 2015, har varit utanför laguppställningen i de två senaste matcherna. 

Efter att ha placerats på läktaren mot Nashville Predators tidigare i veckan var han upprörd – både på media och coachen Jeremy Colliton.
– Ni verkar vilja skriva artiklar om min ålder och min speed. Jag känner att jag fortfarande har mycket att erbjuda i den här ligan och fortfarande vara en bra spelare för någon, sade han till med det samlade mediauppbådet.

Intressant i sammanhanget är naturligtvis att han säger ”vara en bra spelare för någon”. Som att det inte är uteslutet att han skulle kunna tänka sig att spela för en annan klubb.

Dessvärre för Seabrook är han i det närmaste otrejdbar. Han bär på en lönetaksträff på 6,875 miljoner dollar per år till och med 2024. Det innebär att han sitter på ett av NHL:s värsta kontrakt i dollar kontra prestation.

Colliton har tidigare sagt att veteranspelare som Seabrook kan behöva vila ibland – och att han har öppna kommunikationskanaler med spelaren om det. Seabrook har tydligen en annan uppfattning.
– Det finns ingen konversation, han bara berättade det. That’s it!

Ouch!

Oroväckande målvaktsspel

Apropå dåliga kontrakt…

San José Sharks beslut att skriva ett nytt sexårskontrakt med målvakten Martin Jones kan komma att bita dem i ändan. Vid tidpunkten, i januari 2017, kändes det givetvis som rätt beslut då kanadensaren hade etablerat sig som en stabil sista utpost i laget. Men efter ett synnerligen mediokert fjolår och en tuff start på den här säsongen ser den där caphiten på 5,75 miljoner dollar till och med 2024 inte lika rolig ut.

Man brukar säga att målvaktsspel är ”voodoo” och kan förändras väldigt snabbt åt ena eller andra hållet. En säsongs dåligt spel kan vara en blipp på radarn, men två… Då finns det anledning att bli orolig.

Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

Sågningen

Erik Karlssons återkomst till Ottawa blev en ovärdig historia. Inte bara för att San José Sharks och svensken själv gjorde en av säsongens stora plattmatcher, utan även för reaktionerna som följde i dess kölvatten.

Karlsson toksågades på alla håll och kanter för sin insats. Och till och med några av hans största supportrar i media började ifrågasätta hans storhet. 

Men än tror jag inte att det finns anledning till panik.

Visst, spelet har varit anskrämligt under stundom och de underliggande siffrorna är inte lika briljanta som de brukar vara. Men minns att Karlsson hade en trög start på förra säsongen innan han tog eld och var ligans bästa back under några månader. Nu kommer han från en operation i somras och har hunnit bli pappa mitt upp i allt. Får han bara landa i allt och hinna ikapp formmässigt sett kan det bli bättre tror jag.

Dåliga ursäkter? 

Nja, jag tror bara att Erik Karlsson har betydligt mer att ge än han visat hittills.

Ligans mest förvirrande lag

Ny coach – samma förvirrande resultat. Så skulle jag vilja summera Philadelphia Flyers första NHL-månad. Efter att ha tagit tre övertygande vinster mot Vegas, Chicago och Columbus förra veckan kom man snabbt ned på jorden i mötet med New York Islanders. 3–5-förlusten i Nassau Coliseum följdes upp av pinsamma 1–7 mot hatade Pennsylvania-rivalen Pittsburgh Penguins.

Även med Alain Vigneault i båset fortsätter Philadelphia Flyers vara ett lag det är omöjligt att få grepp om.

Det ska vara en brynäsare i år…

Elias Lindholm, Jakob Silfverberg och Oskar Lindblom.

Där har ni de tre bästa svenska målskyttarna i NHL under säsongens första månad. Medan Brynäs har det milt sagt tufft hemma i SHL levererar klubbens NHL-exporter mål i massor. 

Då har vi förstås inte nämnt att Nicklas Bäckström har inlett säsongen i sedvanligt hög klass medan Calle Järnkrok och Mattias Ekholm i Nashville kan vara på väg mot sina mest produktiva NHL-säsonger i karriären. 

Klen tröst för Gävleborna förstås…

Foto: REUTERS/David W Cerny

Årets svenska genombrott?

Ovan nämnde Lindblom har redan skjutit sex mål och tokhyllats av coach Vigneault i Flyers. Han har inlett säsongen mycket förtroendeingivande och har inte bara varit produktiv. Hans underliggande siffror – som beskriver vad som händer när Lindblom är på isen – ser också fantastiska ut.

Det kan givetvis hänga ihop med att 23-åringen spelar med en av ligans bästa tvåvägscentrar i Sean Couturier – a k a Patrice Bergerons tronarvinge. Men Lindblom själv en så pass skicklig allround-spelare att han klarar att stå på egna skridskor.

Det är tidigt, men just nu framstår Lindblom som den stora kandidaten att bli årets svenska genombrottsman i NHL. 

Målet!

Först Nils Höglander i Rögles möte med Djurgården på tisdagskvällen – och sedan Andrej Svetjnikov i Carolina Hurricanes segermatch mot Calgary Flames. Lacrossemålen – nej, inte ”Zorro” – har varit på modet den här veckan. 

De kanske inte är så originella längre, men när varianten går hem är det ändå ett överraskningsmoment som piggar upp. Dessutom ska det här ha varit första gången någon lyckades göra ett sådant mål i NHL.

Som ägare av Svetjnikov i mitt fantasy-lag är jag extra nöjd.

Neal vs. Lucic 11–0

Man ska inte sparka på en död häst, men James Neals elva mål mot Milan Lucics noll… Den där trejden har förutsättningar att gå till historien som en av de värsta i NHL på senare år. 

Colorados stora test

Först Mikko Rantanen, sedan Gabriel Landeskog. 

Colorado Avalanches bredd kommer att testas på allvar nu när lagets två storstjärnor bakom Nathan MacKinnon verkar bli borta ett bra tag.

MacKinnon kändes som en het MVP-kandidat inför säsongen och det här gör rimligen honom ännu hetare. För om han lyckas hålla Colorado kvar i toppen av tuffa Central Division utan sina radarpartners är det en smärre bragd.

24-åringen har för övrigt inlett säsongen med poäng i samtliga tolv matcher. Klass!

”Neon Leon”

Under många år ifrågasatte jag och många med mig om Leon Draisaitl verkligen var så bra som hans statistik antydde. Eller om han var en produkt av att spela med världens bästa spelare, Connor McDavid.

Sedan starten på förra säsongen har han inte gjort något annat än att övertyga mig om motsatsen. Tysken, som toppar poängligan med 25 poäng på 14 matcher, är en väldigt speciell spelare. Det är klart att han gynnas av att spela med McDavid, men vid det här laget råder det inte längre några tvivel om att han hör hemma i elitskiktet av NHL-spelare.

Edmonton Oilers har fått ett radarpar à la Gretzky och Kurri igen. Problemet är bara att de varken har någon Messier, Coffey eller Andersson att backa upp dem med.

Foto: NICHOLAS T LOVERDE/CSM/REX/SHUTTERSTOCK

Veckans lag

Målvakt:

Petr Mrázek, Carolina Hurricanes

Carolina tuggar oförtrutet på och skuggar Washington i Metro Division. En av anledningarna till det har varit Petr Mrázek. Inför säsongen fanns det frågetecken om Hurricanes målvaktsspel, men efter en lite tyngre start har Mrazek lyft sig. Senaste veckan stoppade han 60 av 61 skott och ledde Hurricanes till segrar i mötena med Chicago och Calgary.

Backar:

Brandon Carlo, Boston Bruins

Amerikanen är mest känd för sina defensiva egenskaper och brukar sällan figurera i mål- eller poängprotokollet. Därför var det något av en chock när han svarade för 2+2 på tre matcher den gångna veckan. Vi pratar ändå om en spelare som sköt två mål och hade tio poäng på hela grundserien i fjol.

Nick Leddy, N Y Islanders

Islanders tycks ha hittat sin groove igen efter en lite ojämn start på säsongen. Nick Leddy har varit en av anledningarna till att laget lyckats plocka sju raka segrar. Det kom 2+1 från hans klubba i de två senaste matcherna mot Ottawa och Philadelphia. Dessutom hade han en positiv inverkan på spelet när han var på isen. 

Forwards:

Brock Boeser, Vancouver Canucks

Det har slagit gnistor om Vancouver Canucks senaste tiden. Det har inte minst berott på att kemin mellan Brock Boeser, Elias Pettersson och J.T. Miller har varit så pass bra. Trion gjorde 19 poäng ihop på tre matcher. Boeser sköt fem mål och hade sju poäng. Fyra av poängen (3+1) kom i powerplay-festen mot Los Angeles Kings härom natten.

Elias Pettersson, Vancouver Canucks

Till skillnad från i fjol, då allt gick vägen tidigt på säsongen, har Elias Pettersson smugit i gång och sakta men säkert börjat dominera. Hans åtta poäng (2+6) på tre matcher var bäst i hela NHL de sju senaste dagarna. Om det var målskyttet som placerade honom på en piedestal tidigt förra säsongen är det hans playmaker-egenskaper just nu. några av framspelningarna till Brock Boeser i 5–3-segern mot  Los Angeles Kings var ljuv poesi. Är han Sveriges bästa hockeyspelare just nu?

Brad Marchand, Boston Bruins

"The Perfection Line" fortsätter att vara NHL:s mest svårstoppade enhet. Marchand, David Pastrnakoch Patrice Bergeron svarade för 18 poäng tillsammans på tre matcher den här veckan. Marchand hade 2+5 för Bruins och hann dessutom med att spela ut sin roll som superpest. 16 nya utvisningsminuter på pluskontot gör att han, i sedvanlig ordning, finns med både i toppen av poäng- och utvisningsligan.