Inför säsongen 12/13 hade Västervik precis spelat sig upp till division ett igen efter en ettårig sejour i division två. Utmaningarna var många, både sportsligt för laget och för organisationen att bli en stabil/etablerad klubb som skulle hålla för den nygamla nivån.

Coach Mattias Karlin och sportchefen Tomas Lind hade varit på ett utvecklingscamp i Stockholm för att kika på potentiella nyförvärv. Klubbens sportsliga ledning fastnade för framförallt en spelare, en forward.

BAR PÅ ETT GÄNG ÖVERFLÖDIGA KILON

Den här spelaren hade många fina verktyg i sin låda där spetsegenskaperna återfanns i skottet och förmågan att ”slå” sin kille. Men ryktet sa också att det var en kille som inte direkt var den mest ambitiösa, som hade ett gäng överflödiga extrakilon på kroppen samt en trött skridskoåkning.

Trots att han hade smaskat in 34 poäng i J20-SuperElit säsongen innan gjorde hans rykte, att vara en bekväm hockeyspelare, att det inte direkt fanns en uppsjö av klubbar att välja bland. Hans första seniorkontrakt blev således i Västervik som var nykomlingar i division ett.

Vilken jackpot det blev, för båda parter. Trots sina dåvarande brister som hockeyspelare vägde hans positiva egenskaper upp med råge. Första seniorsäsongen noterades han för 55 poäng för att fullständigt explodera år två. Andra säsongen gjorde den offensivt skicklige spelaren hela 77 poäng och belönades med ett allsvenskt kontrakt med Mora året därpå.

Ni som kan er hockey vet förstås att jag pratar om Patrik Karlkvist. Eller ni kanske känner honom bättre som ”Packe”, ”Karla”, ”Patrik k-pist” eller kanske ”lilla gubben”? Ja, kärt barn har många namn.

Foto: Erik Mårtensson/Bildbyrån

LÖPNINGEN – INTE DIREKT PRIO ETT

Beskrivningen och ryktena var inte tagna ur luften utan stämde ganska väl in på Patrik Karlkvist. När jag berättar min minnesbild från tiden kring värvningen av honom till Västervik skrattar han gott och fyller i.
– Det ligger förmodligen en hel del i det du säger. Under min uppväxt gjorde jag det som var roligt. Att springa i löparspåret eller sitta på cykeln var inte direkt prio ett. Men slängdes det fram en boll eller puck var jag förmodligen den som var först på plats. Jag klarade mig bra på både fotbollsplanen och hockeyrinken ändå trots att jag kanske var uppe och nosade på 110 kilo i kroppsvikt.
– Det var väl först på seniornivå som jag började prioritera den lite tråkigare, mer fysiskt krävande träningen. Sedan har ju hockeyn förändras och jag har genom åren varit tvungen att adaptera mig och min spelstil till den allt snabbare hockeyn.

Efter Patriks andra säsong i Västervik fick han således kontrakt med allsvenska Mora. Den allsvenska karriären innebar ytterligare en omställning och Patrik fick initialt inte särskilt många minuter i Mora.

Ett gäng matcher in i säsongen med lite istid ville tränaren göra en bytesrockad med Hudiksvall i division 1. Mora var i behov av backar och Hudiksvall var i behov av forwards. 

Hur reagerade du på det? Blev du besviken eller knöt du näven i fickan ännu hårdare?
– Där och då var jag bara glad över att få lira hockey. Dessutom kände jag tränaren i Hudiksvall sedan tidigare vilket underlättade utlåningen. Väl där hittade jag snabbt mitt offensiva spel igen och kunde komma tillbaka till Mora med ett bättre självförtroende än innan.
– Väl tillbaka till Mora började saker och ting snurra på och jag red på mitt nyvunna självförtroende och kände att jag kunde skapa chanser även i Hockeyallsvenskan.

SKREV SHL-KONTRAKT

Efter debutsäsongen i Mora där Patrik gjorde 24 poäng har det rullat på i bra takt där han radat upp fyra raka säsonger i allsvenskan med över 30 poäng/säsong och etablerat sig som en av ligans bästa offensiva spelare. Han är dessutom på god väg mot en riktigt fin säsong även i år, både individuellt och för laget. Patrik ingår i MoDos nykomponerade ”leading-line” där han spelar tillsammans med Jonathan Johnson samt lagets senaste tillskott Adam Tambellini.
– Vi har på kort tid hittat en bra kemi där vi både ställer höga krav på oss själva och på varandra. Är det någon som tar ett ”eget” beslut vid fel tillfälle eller slår bort en passning får man höra det i båset. Vi är alla tre i en bra ålder där vi både har bra med erfarenhet men samtidigt inte är nöjda med att spela i Hockeyallsvenskan. Den kombinationen gör att vi vet vad som krävs för nivån men samtidigt har kvar hungern att utvecklas och bli bättre.

Patrik Karlkvist.Foto: Jonas Forsberg/Bildbyrån

Faktum är att Patrik skrivit på ett SHL-kontrakt en gång i tiden, dock utan att ha spelat en enda SHL-match. När han värvades från Mora till MoDo, inför säsongen 2016/17, var MoDo ett SHL-lag. Trots degraderingen valde Patrik att stanna kvar i klubben som han nu gör sin fjärde säsong i.
– Jag trivs bra i staden och i klubben samt känner att jag hela tiden utvecklas. Att klubben har höga ambitioner och en hög målsättning bidrar också till att jag inte haft någon som helst anledning att byta klubb.
– Mina ambitioner är att spela i SHL och jag är väl införstådd i att en 27- eller 28-åring kanske inte står högst i kurs hos SHL-klubbarna vilket gör att den bästa vägen för mig själv att få chansen i SHL är att spela upp MoDo tillbaka till finrummet.

"MIN FAMILJ ÄR GANSKA OTROLIG"

Patrik är uppväxt i Trosa kommun som ligger mellan Nyköping och Södertälje. Hans största fans är förmodligen hans familj som ser så många matcher det bara går. Även hans morfar är en stor supporter, både av Patrik och hans karriär men även ett fan av hockey i övrigt. Som kuriosa stötte jag på hans morfar i Himmelstalundshallen under årets försäsong. Då var det inte ens Patrik som spelade utan det var en tidigare lagkamrat till Patrik han skulle kika på.
– Min familj är ganska otrolig, de ser i princip alla matcher på plats som är inom tre timmars bilfärd från hemmet. Sedan är de även på besök uppe i Ö-vik tre, fyra gånger per år också. Jag kan tänka mig att mina föräldrar ser upp emot 20-25 matcher på plats per säsong.

Ikväll spelas den häftigaste matchen på lång, lång tid uppe i Ö-vik när MoDo gör upp med Björklöven om serieledningen. Matchen är sedan en vecka tillbaka slutsålt och det kommer bli en mäktig inramning där åskådarna uppmanats att klä sig i sitt lags respektive färger.

Under samtalet nämner Patrik att han verkligen är sugen på att få vinna något då det är någonting han saknat under karriären. Det kanske blir ändring på det i år då MoDo känns oerhört starka.

Men närmast på Patriks ”to do"-lista är att skjuta Björklöven i sank under kvällens stekheta seriefinal.