* Powerplay!

Det har hackat i de inledande matcherna, men idag finns det ingen anledning att kritisera det svenska powerplayspelet. De gjorde mål i sina tre första numerära överlägen och glädjande nog kom målen också från båda formationerna.

Samuel Fagemo och Nils Höglander slog till från den första formationen och sen fick Jonatan Berggren efterlängtad utdelning i spelformen. Vad tre PP-mål mot Kazakstan egentligen betyder går väl att ifrågasätta, men det är ju knappast negativt att spelarna som får förtroendet i powerplay får leverera lite mål och poäng och i alla fall bygga på ett självförtroende.

* Andrakedjans uppvaknande.

Sveriges förstakedja har ju varit briljant, och kedjan med Holtz och Raymond har under stundom visat indikationer på att formen finns där. Fjärdekedjan med Öberg, Nässén och Hugo Gustafsson har också gjort sitt jobb. De var faktiskt ganska framträdande idag, till och med. Men andraformationen med Berggren, Bäck och Pasic har inte klaffat.

De gjorde väl ingen stormatch idag heller, men det var i alla fall deras bästa match. Jonatan Berggren var isens piggaste svensk.

* Varning för lågt tempo.

Förstaperioden var bland det tristaste jag sett. Det blev bättre i de två avslutande perioderna, det ska Gudarna veta, men tempot var fortfarande otroligt lågt - vilket är naturligt mot den här typen av motstånd. Och det finns ett problem: Sverige möter ett nästan lika dåligt lag i morgon.

Sen kommer de behöva koppla på rejält inför kvartsfinalen som, som det ser ut nu, kommer bli mot Tyskland. Tyskland är klasser bättre än alla lag i Sveriges grupp förutom Finland, skulle jag säga.

Det blir en inte helt lätt omställning för Sverige. 

Och på tal om omställningar.

Sveriges stora problem i JVM har varit de defensiva omställningarna. De har ofta tappat pucken vid fel läge och kommit en mot två eller två mot tre i hemjobbet. Det har man inte råd med mot något lag i den andra gruppen. Framför allt Tyskland, som ju är en trolig motståndare, är extreemt bra i omställningsspelet - och spelar väldigt mycket på det också.

* Målkungen!

Har Samuel Fagemo månne fått några tips från lagkompisen hemma i Frölunda, Max Friberg? Det verkar onekligen så. Friberg blev ju nationalhjälte för åtta år sedan då han gjorde 9+2 på sex matcher på Sveriges väg mot JVM-guldet då - och om Sverige går långt i turneringen kommer Samuel Fagemo ha alla chanser att slå den noteringen.

Frölundasnajpern har verkligen tagit sig an rollen som tilltänkt spjutspets på helt rätt sätt. På tre matcher har han gjort fem mål och två målgivande passningar. Jag tror han stänker dit ett par kassar även mot Slovakien i morgon.

När en målskytt har hittat formen har det en förmåga att hålla i sig över en hel turnering.

* Läge att matcha Norlinder mer?

Hmm, hur ska Tomas Montén lösa det här? Mattias Norlinder har sett riktigt fin och bjuder ofta på bra och vägvinnande initiativ när han är på isen. Jag kan känna att han borde få spela mer än han får. Det svenska backspelet har varit bra överlag men Norlinder har överglänst flera av sina kolleger/konkurrenter under de inledande matcherna.

Jag tycker framför allt att backparet med Tobias Björnfot och Philip Broberg har haft det oväntat tufft. Idag var de också inne på båda baklängesmålen. Vid det första målet ramlade Broberg, så det handlar väl mer om otur, men på det andra målet var de både lite veka - och hade lite otur med studsen. Det har varit lite signifikativt för den här turneringen för det backparet.

Där kan det finnas en lucka för Norlinder.

TV: Backcheck Forecheck Tjeckien