Ibland är förväntningarna större än vad spelare klarar av att leva upp till. Ibland går det helt enkelt bara åt skogen av en eller annan anledning. Men det finns alltid chans till revansch.

Ni vet hur det kan vara när förväntningar blir förstora, när skador kommer i vägen eller det helt enkelt inte funkar socialt. Det är mer ofta än sällan som spelare kliver in med höga ambitioner, men i slutändan tvingas konstatera att det inte riktigt blev som det var tänkt.

Idag drar jag igång sommarens listbonanza och jag gör det genom att lyfta fram tio herrar (utan inbördes rangordning) vars fjolårssäsong inte alls blev som det var tänkt, men som jag är övertygad om har väldigt stora möjligheter att ta revansch kommande vinter.

Kort och gott, tio spelare som kommer ta revansch.

Isak Edman, KRIF
Genombrottssäsongen 17/18 indikerade att det låg stordåd runt hörnet, men flytten till Örnsköldsvik och Modo i Hockeyallsvenskan blev inte alls som det var tänkt. Det blev rent av så misslyckat att Edman bröt kontraktet och flyttade tillbaka till Blekinge. De sociala aspekterna av livet fick gå först och 24-åringen blev sittande i Kallinge-trakten och fick vara med på några KRIF-träningar på nåder. När det uppstod skador fick han chansen att spela några matcher, men allt som allt var säsongen som gick något att dra ett stort streck över. Till hösten får han återigen chansen att äga förstaspaden i KRIF, det doftar revansch lång väg.

Filip Thörnqvist, Mariestad
Mariestads ack så viktiga kulturbärare och kapten har gjort till sitt signum att spela energiskt och med känslor och adrenalin sprutande åt alla håll. Men han drabbades av en skada i bäckenet, att jämföra med foglossning, och bommade försäsongsträningen inför säsongen som gick. När han väl kom tillbaka i spel under säsongens gång var det en helt annan spelare än den vi vant oss vid att se. Kantig, otajmad, smårund och bitvis rent av bedrövlig. Avsaknaden av en grund att stå på var påtaglig och även om det tog sig lite under säsongens gång är det långt ifrån något som kommer gå till historieböckerna. Men med en gedigen sommarträning i ryggen finns alla möjligheter att den nyblivne 30-åringen är tillbaka som sitt forna jag i höst. Då blir det storstilad revansch.

Kim Persson, Strömsbro
Förväntningarna på att vara en sylvasst producerande forward i Kiruna IF höll på att ta knäcken på Persson. Han tog det förnuftiga beslutet att sätta den mentala hälsan främst och flyttade hem i väntan på ny klubb. Ett beslut som han övervägde noga men som ändå blev helt uppåt väggarna fel. Ynglingen hamnade i Arboga där han möttes av ett splittrat omklädningsrum och usel stämning. Långt ifrån det topplag det kunde se ut som på papperet och som i slutändan till och med degraderades från Hockeyettan. Men nu är den forne Brynäs-junioren hemma i Gävle igen och med lite trygghet och förtroende kan han mycket väl hitta tillbaka till den producerande spelare han visat sig vara i Köping och Grästorp tidigare säsonger.

Kevin Loppatto, Boden
Han var ju Vännäs bäste målskytt innan jul (med 16 kassar) och fick rent av chansen att testa vingarna i Hockeyallsvenskan med Björklöven, hur kan han platsa på en sådan här lista? Jo, det var ju just det, FÖRE JUL. Den 26-årige amerikanen brände uppenbarligen allt sitt krut innan julölen kom på bordet. När han den 20 december succéartat nitade dit ett matchavgörande 3-2-mål för Björklöven mot AIK i sin första allsvenska match någonsin var det samtidigt hans sista kasse för säsongen. Efter det kom det absolut ingenting. Det tycktes helt tomt i målarburken för den tidigare så kliniske avslutaren. Men offensiva skills finns ju uppenbarligen där och nu när han signat med potenta Boden, ett lag han inte kommer behöva bära, känns det troligt att han kommer hitta tillbaka till målskyttet igen.

David Stenbacka, Hanhals
Det var inte den offensive trollgubbens säsong. Efter att ha noterats för 37 poäng säsongen 17/18 blev det inte mer än tio den gångna vintern. Stenbacka hittade aldrig något flyt och skadorna avlöste varandra. Just när han kom tillbaka efter en lång frånvaro med hjärnskakning åkte han på en fingerfraktur på träning. Det säger ganska mycket om hur säsongen såg ut. Men när många andra valt att lämna för grönare gräs på andra betesmarker har Stenbacka valt att stanna en tredje säsong i Hanhals. Förutsättningarna för en stor roll och pånyttfött poängmakande finns definitivt där om han bara får vara skadefri.

Jacob Tenemyr, Nyköping
Västervik-produkten visade stort mod när han offentligt gick ut och pratade om sin psykiska ohälsa för några år sedan. Sedan dess har han gjort vad han kunnat för att få rätsida på livet och det innebar bland annat en timeout från hockeyn. Den gångna säsongen spelade han inte alls utan ägnade istället tiden åt inlineshockey nere i Spanien och det tycks vara en pånyttfödd lirare som nu återvänder till Sverige och har gjort klart med Nyköping. För så här är det, när Tenemyr mår bra är det en vass liten lirare med alla verktyg i lådan för att vara en stjärna i Hockeyettan. Oerhört mycket talar för att kommande vinter i Nyköping blir en ordentlig revanschsäsong.

Tobias Sjökvist, Tranås
Värmlänningen har tagit en ganska smart karriärväg där han mognade under två säsonger i Köping och lämnade klubben som en firad poängproducent. Det började också bra i Borlänge den gångna säsongen, men ju längre tiden gick ju mer körde Sjökvist fast och när allt ska sammanfattas var säsongen för honom precis som för hela laget en besvikelse. Men man ska ha i åtanke att det var första gången han spelade i ett topplag med höga förväntningar på sig och det var första gången han spelade i en Alletta. Nu är allt det ur världen och potentialen att lyfta är gigantisk. För Tranås har värvat en spelare med stor skicklighet. Sannolikheten att det kommer en ordentlig revansch i Tranås-tröjan är överhängande.

Hercules Ölander Horn, Köping
Mannen med Hockeyettans kanske mäktigaste namn seniordebuterade i Hockeyallsvenskan med Västerås och värvades senare till Hudiksvall med ganska höga förväntningar på sig. Det gick väl helt okej om än inte bländande och ifjol var tanken att han skulle dra på sig matchtröjan i Enköping. Så blev det dock inte. Av privata skäl tvingades backen ta timeout och sedermera också ställa in säsongen helt och hållet. Men nu är det dags att snöra på sig skridskorna igen. Ölander Horn gör comeback i Köping och med tanke på färdigheterna som han visat tidigare i sin fortfarande unga karriär talar mycket för att det kan bli riktigt lyckat.

Jonathan Stålberg, Mörrum
Det var inte det att han var dålig, det var bara det att Tomas Rydén var ännu bättre. Säsongen som gick blev lite konstig för unge målvakten Stålberg. Efter att ha gjort en riktigt stark debutsäsong i Vimmerby var vi nog många som trodde att han skulle bli förstekeeper säsongen som gick, men nämnde Rydén ville annat och med tanke på hur han spelade går det så klart inte att ha några synpunkter på matchningen. Men Stålberg är en riktigt bra målvakt och även om ingen har kommunicerat det utåt är det förstås så att Mörrum betraktar honom som sin etta till kommande säsong. Det är ett bra val av klubb för att studsa tillbaka upp och bli inte förvånade om den unge keepern storspelar hela vintern lång.

Albin Ivarsson Hamberg, Nyköping
Efter några allsvenska gästspel med AIK och Vita Hästen säsongen 17/18 var tanken att Ivarsson Hamberg skulle slå igenom ordentligt i Hockeyettan med Gripen säsongen som gick. Men ett komplicerat benbrott satte stopp för den saken tämligen omgående och den vasse forwarden kom bara till spel i sammanlagt sex matcher för sitt gäng den gångna säsongen. Nu är det dags att försöka göra om resan mot det absoluta genombrottet och anfallaren har bestämt sig för att Nyköping ännu en gång ska vara skådeplatsen. Kanske inte så konstigt med tanke på att han ju faktiskt varit med på Gripens resa från division 4 dit där klubben är idag. Håller sig skadorna bara borta kan det här bli oerhört intressant att följa.