BILDSPEL: Här firar Frölunda SM-guldet på Götaplatsen

Oavsett lag, oavsett sport och oavsett stad. Det är scener som dessa som gör idrott så fantastisk. Det är visionen för klubben, målet för de aktiva och drömmen för supportrarna. GULD. Sådana här stunder förenar, engagerar och förtrollar varenda själ som följt med på det vinnande lagets resa. Och i år var det Frölundasjälarnas tur.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det såg länge ut som att hagel, snöblandat regn och isande vind skulle prägla Frölundas stora guldfirande i Göteborg. Men som om hockeygudarna hade lyssnat sprack himlen upp och den solljusa värmen föll över Götaplatsen, lika gyllene som hjälmarna på segerhjässorna.

Redan en timma innan laget kommit upp på scenen var Poseidon omringad av tiotusentals personer som kommit för att hylla sina hjältar. Ramsorna avlöste varandra, fans som stod längst fram poserade framför kamerorna och i ett avgränsat område minglade vänner och familj med hockeylegendarer och människor från Frölundas organisation. Förväntan i luften vibrerade ända upp till Konstmuseets sju gäspningar.

Medan Lasse Kronér brände av klassiska göteborgsskämt, fick publiken att göra vågen och presenterade musik-akter anlände spelarna till platsen. Många av dem klarade inte av att hålla sig till dess att de var ute på scenen, utan kikade ut mellan skynkena som dolde dem från den enorma hyllningsskaran. Sedan radade de upp sig på en liten kö och fick äntligen kliva upp i rampljuset.

Jag vet inte vad de närmare 40 000 fansen kommer att minnas mest. Kanske är det Robin Figrens dans till supportrarnas ramsa ”Robin Figren bjuder på bärs” eller Oliver Lauridsens danska översättning av ”gammeldansk”. Kanske minns de det öronbedövande jublet från när Joel Lundqvist lyfte Le Mat-pokalen eller den förenande trängseln bredvid rödklädda främlingar som samtidigt är familj. Men en sak är jag säker på. Den här kvällen kommer göteborgarna inte glömma på väldigt, väldigt länge.

KAJSA KALMÉUS

Lasse Kronér har varit en återkommande frisk fläkt i Frölundasammanhang. Han var konferencier vid firandet på Götaplatsen.

Peter Simson sjöng Frölundahymnen ”Bära hjälmar av guld” med hest stöd från guldhjältarna.

Närmare 40 000 personer hade samlats runt Poseidon för att hylla Göteborgslaget.

Patrik Sjöberg intervjuas av Göteborgsmedierna.

Den forne Frölundaspelaren Jonas Johnson, tillika Andreas Johnsons pappa, var på plats för att se sonen lyfta bucklan på scen.

”Ta ett djup andetag så ses vi på Sahlgrenska om en kvart” sade Lasse Kronér när bengalerna tändes. Göteborgshumor när den är som bäst.

Inte trodde vi att Poseidon var rökens gud?

Mats Rosseli Olsen var tagen av det fina mottagandet. ”Jag tror aldrig jag har mått bättre” sade han till Hockeysverige.se.

SHL:s bäste poängplockare Ryan Lasch sågs ofta bärandes på Le Mat.

Sebastian Stålberg, Oscar Fantenberg och Henrik Tömmernes förenas i en groupie.

Elias Fälth studsade in på scenen när det var hans tur.

Mats Rosseli Olsen tar några andetag för sig själv efter den minnesvärda stunden på Götaplatsen. Men bara några. Sedan var det dags att fira vidare.

Ryan Lasch och Joel Lundqvist var sist upp på scen. Lasch var uppenbart taggad – Joel verkade suga in varenda sekund av stunden.

Artturi Lehkonen väntar på att bli presenterad, med en äkta vinnarstil. Cigarr och solbrillor.

Sekunderna innan Joel Lundqvist lyfter bucklan på Götaplatsen för tredje gången i karriären.

Euforisk stämning hos guldhjältarna.

Sebastian Stålberg och Robin Figren med sin nya vän.