Foto: Prärie serie & Västerns samlarserie

Lasse Björn tillhör den så kallade 200-klubben. Det vill säga att han har spelat 200 eller fler landskamper för Tre Kronor. Under stora delar av 1950 och början av 1960-talet var han given i Tre Kronor. Ofta kamperade han ihop med sin gode vän från Djurgården Roland Stoltz.

Totalt vann den  Lasse Björn från Traneberg två VM-guld. Det första vanns i Schweiz 1953.
– Jag lirade back tillsammans med Sven Thunman från Södertälje, en snäll och försynt kille som senare blev elitdomare. Vi var ganska överlägsna i alla matcherna och vi hade slagit tjeckerna innan de åkte hem så jag kan tänka mig att vi hade vunnit en eventuell final mot dem också.

Hur reagerade ni spelare när beskedet kom att ni var världsmästare i kavaj för tjeckerna hade åkt hem?
– Det här var på kalla krigets dagar så vi förstod att det var ryssarna som tvingat hem spelarna. Tjeckoslovakien var då en så kallad öststat. Jag minns att vi gick runt på stan i Zürich för att ha något för oss medan vi väntade på vad som skulle hända. Då kom radions Lennart Hyland knallande och då berättade vi för honom att vi var världsmästare, vilket han inte hade en aning om.

Det sägs att du sjöng fram budskapet till Hyland och Bassen Sköld.
– ”Vill du se en världsmästare så se på mig…” på Zarah Leander-manér. De trodde väl jag var lite knäpp men de hade som sagt var ingen aning om att vi var världsmästare då

Andra guldet Lasse Björn 1957 i Moskva efter den dramatiska 4-4 matchen mot Sovjet.
– Finalen var på den enormt stora Dynamo-stadion. Vi ledde med 2-0 efter första perioden. I andra perioden var ryssarna helt omöjliga att tas med och de gjorde fyra mål på ”Flodan” (Thord Flodqvist). Men i tredje perioden så var ryssarna normala igen och vi gick upp till 4-4.

Vad hände på prispallen som fick dig att dra en snapsvisa?
– Ryssarna var tydligen säkra på att vinna guldet eftersom de inte hade med sig någon skiva med den svenska nationalsången. Jag var ju lagkapten och när jag stod överst på pallen så vände jag mig om och frågade grabbarna vad jag skulle göra. Då svarade de ”Sjung något så hänger vi på”. Då såg jag ”Sura-Pelle” från bruket stå där och då tänkte jag att han kan nog bara Helan går, så den fick det bli.

Gick den ryska publiken på det?
– Ja, det gjorde de nog. Det var ju mest militärer och andra gubbar på plats. Men de reste sig i givakt och tog av sig sina pälsmössor.

Idag bor Lasse Björn med sin Greta på Stora Essingen i Stockholm och är trots sin ålder, 85 år, en flitig gäst på Djurgårdens hemmamatcher.

Hockeykortet är hämtat från 1959 års Prärie serie & Västerns samlarserie

NHL-DRAFTEN 2017: