Foto: Bildbyrån

Han ligger för tillfället på delad andraplats i den Hockeyallsvenska skytteligan. Detta efter en seg start på säsongen. Men nu har den hårdskjutande ytterforwarden från Köping växlat upp på allvar. Men tankar på eventuellt SHL-spel nästa säsong vill Tor Immo vänta med till Troja spelat klart.
— Annars blir det lätt att fokus hamnar på fel grejer, berättar 23-åringen för hockeysverige.se.

Man kan inte säga annat än att Tor Immo tagit den långa vägen till skytteligans topp i Hockeyallsvenskan. Efter spel med Leksands J20-lag i två säsonger väntade tre år i Hockeyettan innan han följde med Troja upp i våras.

Men tidsaspekten är inget som stressat honom och han tycker de tre säsongerna i ettan varit givande.
— Ja, det skulle jag säga. Sen stressade inte jag upp i allsvenskan, nu hade inte jag några anbud i och för sig, men jag tror många stressar upp och det är flashigt och bra. Men så får de inte den rollen de vill ha, utan hamnar lägre ner i kedjorna och spelar färre minuter. Då är det rätt svårt att utvecklas, berättar han för hockeysverige.se innan han fortsätter:
— Så jag tror att det är bra att ha tålamod och spela i ettan, producera ordentligt och sen gå till en klubb som kan erbjuda dig den rollen du haft och levererat i innan.
— Har du varit poängspelare i ettan och sen kommer du upp i allsvenskan, så ska du plötsligt spela i tredje- fjärdekedjan, inte spela powerplay och inte ta tekningar i offensiv zon. Då är det svårt att anpassa sig, ska du börja byta spelstil och grejer då, då går det nog utför och självförtroendet försvinner ganska fort.

TAGIT STEG FÖR STEG

Tor Immo inledde sin karriär i Hockeyettan med Olofström innan han efter en säsong valde HC Dalen. Precis vid transferstoppet 2016 bytte han till Troja/Ljungby, en klubb han sen blev kvar i ytterligare en säsong i ettan. Han menar på att det varit utvecklande då han hela tiden tagit små kliv uppåt.
— Jag har alltid sett till att gå till klubbar där jag fått spela mycket och sen klättrat. Från bottenlag i Olofström till mittenlag i Dalen och sen till en toppklubb som Troja för att sen gå upp med dem. Så jag skulle absolut säga att jag utvecklats mycket i ettan.

Förra säsongen stod han för 13 mål och 20 assist i seriespelet. I kvalserien, som slutade med att Troja gick upp, gjorde han ytterligare sex mål. Anbuden började komma från mer etablerade lag i allsvenskan, men Tor Immo ville stanna i Ljungby.
— Det fanns intresse här och var, men jag var väl rätt överens med agent och familj att jag skulle vara kvar här. Jag såg det som störst chans att lyckas här.

Tror du att du hade fått samma utdelning som du nu fått om du gått till ett annat lag i Hockeyallsvenskan?
— Jag tror att det hade varit skillnad om jag gått till ett mer etablerat allsvenskt lag. Du kommer till en ny stad och du ska spela in dig för en ny tränare på en nivå du aldrig varit på förut. Det är ganska mycket som är ovisst. För mig vad det nog bra att stanna kvar här där jag vet vad jag får.
— Det var bra för mig att gå upp med Troja och sen verkligen få den speltid och roll jag ville ha. Det är inte säkert att jag hade fått det på något annat ställe.

BÖRJADE TRÖGT

Förväntningarna från tränaren Pelle Svensson inför säsongsstarten av Hockeyallsvenskan var att Immo skulle spela i en producerande kedja och bidra framåt. Men det började trögt.
— Han (Pelle Svensson) ville ha mig som topp sex-forward och vara en målskytt, så som det har blivit nu. Men jag hade en trevande start, fjärdefemman och satt på bänken några matcher. Det var trevande för laget också, vi hade en bedrövlig start med mycket förluster och hackigt spel.
— Det var en ganska stor ruljans i kedjorna. Det var nya kedjor till varje match och olika konstellationer i powerplay. Då gick det tufft för mig, men sen efter 15-20 omgångar då kom jag in i det.

Pelle Svensson, Trojas tränare. Foto: Bildbyrån

Immo har svingat Tors hammare hela 105 gånger hittills under säsongen och med det skottantalet är han flitigast i laget. Dessutom placerar hans 20 fullträffar honom på delad andra plats i den Hockeyallsvenska skytteligan som leds av Södertäljes Thomas Valkae Olsen på 22 mål.
— Jag hade väl inte räknat med 20 mål, det ska jag erkänna, säger han och skrattar innan han fortsätter med att försöka bena ut vad målexplosionen egentligen har berott på. Han pekar på flera faktorer.
— Det stora är självförtroende och förtroende. Att jag hade ett bra skott, det visste jag sen innan, det gäller bara att inte tänka så mycket utan bara göra. Det har gått bra nu på sistone.
— I mitt fall får jag göra lite mål, det rullar in på löpande band. Då kommer det bara av sig självt kan man säga nästan. Det är väl det och sen att man fortsätter jobba på med samma saker trots att det går bra. Att man inte slutar med det som tagit en hit. Annars är det nog lätt att man dippar ganska rejält tror jag.

GÅR BRA I KEDJAN

Sedan den tveksamma starten har Tor Immo på senare tid parats ihop med Jens Holmström och David Rundqvist. Två som bidragit till produktionen framåt.
— Vi tänker rätt lika, de är passningsskickliga och sätter upp mig till rätt bra lägen. Det är två bra killar att spela med. Vi passar bra ihop helt enkelt.

20 mål innan säsongen är färdigspelat borde röna visst intresse från SHL.
— Det är faktiskt inget konkret som har kommit. Men jag har heller inte velat vara inne och pilla i det med agenten, jag skjuter gärna upp det till efter säsongen. Annars blir det lätt att fokus hamnar på fel grejer.

Hur menar du då?
— Skulle det komma ut att man var klar någon annanstans så… jag menar, vi ligger i ett rätt tajt läge i tabellen och risken finns att vi får kvala neråt och där kan mycket hända. Då vill inte jag sätta mig i den sitsen att jag skulle vara klar för något annat ställe, så levererar man inte som tänkt. Man kan lätt bli svartmålad då, så jag skjuter upp det.
— Men visst intresse borde det ju finnas kan man tycka.

Vad i ditt spel tycker du att du främst behöver utveckla för att ta nästa kliv?
— Det är nog att komma upp i jämnheten överlag. Att kunna leverera konstant. Nu har jag gjort det ett tag här, men jag hade en katastrofal början av säsongen. Jag vill ha en hel jämn säsong.
— Sen vill jag försöka bli lite rappare och explosivare. Sen kan man alltid bli bättre på allt, jag kommer fortfarande jobba med mitt skott, det är ingenting jag kommer sluta med.

KOM INTE IN PÅ HOCKEYGYMNASIET

Efter TV-pucken med Västmanland 2009 fanns det inget intresse för Immo från större klubbars hockeygymnasium. Han bodde kvar i Köping, satsade på det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och spelade för Arboga.
— Jag insåg rätt snabbt att det fanns något efter hockeyn också. Alla blir inte proffs och ekonomiskt oberoende. Så du behöver något som backup. Att jag skulle hålla på med hockey visste jag. Hockeyn var fortfarande kul, men det var inte så att jag skulle bli NHL-spelare liksom.

Du slutförde utbildningen?
— Ja, det gjorde jag. Annars hade jag blivit lynchad av morsan. Det var inte på tal att inte slutföra, skämtar han.

Men lagom till att han skulle bli a-junior hörde Leksand av sig och han flyttade till Dalarna under två säsonger.
— Leksand kom med det absolut bästa förslaget och la fram ett bra koncept. När jag kom in där så blev satsningen på ett helt annat plan. Det var ett tufft första år däruppe kommer jag ihåg. Jag flyttade 20 mil hemifrån och kom till en större förening med större krav, det tog ett tag att anpassa sig till att bo själv och kunna leverera. Men det var extremt lärorikt för mig att komma iväg hemifrån och få spela på ett sånt ställe.

29 poäng på 44 matcher blev det under Immos sista säsong i Leksands J20-lag. Samma säsong fick han även sitta på bänken en match med Leksands a-lag när spelade play in mot HV71.

Johan Gustafsson, målvakt i Frölunda, och Karlskronas forward Daniel Gunnarsson är två andra Köpingsprodukter som tagit sig upp till hög nivå. De båda är två år äldre än Immo och inspiration.
— Absolut. Jag känner båda ganska bra. Det är klart att man tittar på dem och försöker gå i deras fotspår lite grann. Man har ju sett hur det har gått för dem och vi tränar ihop en hel del på somrarna, då ser man vad som krävs. En bra inblick.

TJURIG EFTER FÖRLUSTER

Han har vandrat en lång väg och till viss del är det en inneboende tjurighet och vinnarskalle som tagit Immo igenom åren i ettan. Tjurigheten vid förluster har han svårt att bli av med berättar han.
— Jag kan bli väldigt tjurig vid förluster. I mitt fall har det nog varit positivt då det har blivit en drivkraft. Sen tror jag alla på den här nivån är vinnarskallar. Alla vill vinna, sen kan man reagera på olika sätt. Vissa grubblar mera, andra visar det utåt och så vidare…

Hur gör du?
— Jag blir så jävla tjurig och vill helst inte prata med folk efter förluster, skrattar han och fortsätter:
— Morsan har ju fått vänta 24 timmar vissa gånger innan hon hört av sig efter en match som vi förlorat.

Tor Immo jagas av Leksands Johan Porsberger. Foto: Bildbyrån

Ni slåss just nu för att undvika negativt kval. Vad kan vi förvänta oss av Troja under de matcher som är kvar?
— Vi hade en dålig inledning och den förföljer oss. Men nu har vi kommit upp här på slutet och från halva serien tycker jag vi spelat väldigt bra. Nu har vi hittat spelsystemet och de flesta har förstått vad som krävs för att vi ska vinna matcher.
— Vi kommer inte spela ut något lag, vi har gjort mycket mål i vissa matcher men vi har inte spelat ut lag utan vi har spelat tajt. Nu när vi förstått det så har vi bra chanser att greja kontraktet och beroende på hur det går i övriga matcher kunna jaga topp åtta.

 

Tor Immo är till 25 procent finsk. Hans farfar är från Finland. Så i dessa OS-tider blir frågan oundviklig vilket gäng han hejar på.
— Sverige såklart, det är inget snack om saken. Jag har däremot någon släkting som håller på Finland så det brukar bli ett och annat sms när det börjar närma sig matcher, speciellt efteråt. Om Sverige har vunnit är det kul, det är inte så roligt om det förlorat.