Det låste sig i Nordamerika – nu har stjärnan bara ett mål: ”Det här är vad jag ville komma hem till”

Dennis Rasmussens säsong började i NHL med Anaheim Ducks. Men när centern slutade få förtroende från tränaren och när hoppet om en plats i världens bästa liga dog ut, hörde gamla klubben Växjö av sig. Då tvekade inte 27-åringen en sekund. 
— Jag tror att det var viktigt för mig att spela bra hockey igen. En kreativ hockey och känna glädjen av att jag verkligen kan vinna, berättar han för hockeysverige.se. 

VÄXJÖ (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det var en mycket glad Dennis Rasmussen som hockeysverige.se träffade efter slutsignalen i Växjös segermatch mot Malmö i den tredje semifinalen på hemmaplan.
— Jag kan ju bara tala för mig själv, men det är precis det här man ville komma hem till. Att spela inför fulla läktare i ett slutspel, säger han och ger en analys på Växjös 3-1-seger:
— Jag tycker att vi gör en rätt stabil laginsats. Vi behåller ett lugn i laget och jobbar hårt. Vi vinner mycket viktiga lägen som gör att vi gör mål eller försvarar ett mål.

Matchen var Rasmussens 15:e i Växjötröjan sedan han återvände till Sverige från Kalifornien i USA. I grundserien lyckades han göra ett mål och en assist på sju matcher och i slutspelet har det släppt lite mer i produktionen. Där har han noterats för sex poäng (3+3) på åtta matcher.
— I de tre-fyra första matcherna kände jag att det var vissa detaljer som inte riktigt satt. Man åker lite fel och gör lite fel saker där ute eftersom att man är van vid ett annat spelsätt. Annars tycker jag rent generellt att de sju grundseriematcherna gick ganska bra. I slutspelet har det lossnat lite mer och i det stora hela tycker jag att det har känts bra.

”DET SKULLE BETYDA PRECIS ALLT”

Är det en väldigt stor omställning att komma tillbaka till Sverige från Nordamerika?
— Ja, men det tycker jag. Jag tror att det är svårare att gå från liten rink till stor rink. Där borta är det lite mer tajt och enkelt spel. Här är måste du vara kreativ och hålla i pucken. Jag tror att man får lite mer tid än vad man är van vid där borta och det tror jag gör att man stannar till lite och tänker för mycket. Men för mig har det känts bra från början eftersom jag har haft mycket bra lagkamrater och tränare som har hjälpt mig. Vi har kollat på video varje dag sedan jag kom hit.

Rasmussen känner organisationen väl. Första säsongen han gjorde för klubben var efter avancemanget till SHL, säsongen 2011/12, och det blev totalt tre säsonger innan han testade sina vingar på andra sidan Atlanten. Han menar att hemflytten berodde till stor del på att han ville komma hem till det bekväma. Men också att lyckas med att vinna det bästa som går i Hockeysverige.
— Ja, jag vet att det funkar här. Jag var inte med sist när de vann SM-guld. Jag känner mig väldigt hemma här och är det något ställe jag skulle vilja vinna på så är det här. När den möjligheten dök upp och när det hade kört fast lite där borta kände jag att jag ville ta den chansen att försöka vinna. Det är klart att jag alltid kommer drömma om att komma tillbaka till NHL, men som det ser ut just nu är det hundra procent fokus på att vinna i Växjö.
— Jag har blivit sjukt bra behandlad av Växjö ända sedan jag kom hit för första gången. Man möter folk på stan som hälsar en välkommen trots att man aldrig sett dem i hela sitt liv. Det är en helt fantastisk stad att spela hockey i.

Vad skulle det då betyda att ta ett SM-guld i en sådan stad?
— Just nu skulle det betyda allt. Precis allt.

 Dennis Rasmussen firar ett mål i semifinalserien mot Malmö. Foto: Bildbyrån/Suvad MrKonjic

FICK MINIMALT FÖRTROENDE FRÅN TRÄNAREN

Den 27-årige centern lämnade Chicago Blackhawks och flyttade till Anaheim Ducks inför den här säsongen. Västeråssonen spelade också 27 matcher i NHL-laget innan han degraderades till AHL efter bara fyra poäng (1+3).
— Jag kom dit och hade inte så jättestort förtroende från tränaren. Och det är sådant som händer. Jag försökte bara jobba på och få en ny chans. Sedan kändes det väl som att jag inte riktigt skulle få chansen något mer där. Jag jobbade på att försöka komma till något annat lag, men det var svårt eftersom att vi inte hade spelat så mycket. Det var inte så många lag som hade sett mig.
— Jag åkte ner och spelade i AHL och försökte göra det bra där. Men när jag förstod att det skulle bli svårt att ta sig upp till Anaheim och trading deadline började närma sig och Växjö hörde av sig och suget för att vinna där. Då kände jag att det var dags att komma tillbaka.

Det fanns inga andra intressen från klubbar där borta?
— Jo, det fanns det. Men jag menar, man vet inte hur starka de intressena är och det var tvunget att bli en trejd för att det skulle kunna hända något med mig. Jag ville inte riskera det när jag kände att jag hade en chans att kunna vinna här för att det betyder så mycket för mig.

Men är det inte så att du samtidigt riskerar att tappa en plats där borta för framtiden också?
— Man kan vrida och vända på det hur man vill. Jag tror att det var viktigt för mig att spela bra hockey igen. En kreativ hockey och känna glädjen att jag verkligen kan vinna. Det blir ändå det man spelar för i slutändan. Så klart spelar man för sina egna drömmar, men det är en lagsport också. När jag känner så mycket Växjö – då kändes rätt att göra det här valet. Förhoppningsvis kan man komma hem och ta vid där man började.

EN OVISS FRAMTID TILLMÖTES

På 17 matcher i AHL gjorde Rasmussen tio poäng (4+6), men trots det fick han aldrig chansen av Randy Carlyle, som är Anaheims huvudtränare, igen. Något som Växjöcentern inte har några kommentarer kring.
— Jag vill väl inte riktigt gå in på det. I slutändan så handlar det alltid om vad man gör själv. Det är klart att det underlättar om du får ett större förtroende från tränaren. Men samtidigt är det upp till en själv också. Jag menar, är du bäst på träningen då kommer du att få spela match också. Just där kände jag att jag hade kört fast lite och det var svårt att kunna få en sådan chans jag behövde, för att blomma ut.

Nu har han ett dilemma inför fortsättningen. Antingen att stanna kvar i Sverige, som kanske innebär att han blir kvar för gott, eller att försöka slå sig in på nytt i världens bästa liga. Och det råder inga som helst tvivel om 27-åringen har motivationen kvar.
— Det är klart att man har det. Men jag vill inte stå och prata om det nu, utan mitt fokus är på Växjö. Sedan får framtiden utvisa vad som händer. Det är just därför jag inte har något bestämt inför nästa säsong heller. Det enda jag vill fokusera på är att vinna.

Det skulle inte vara ett alternativ att stanna i Växjö?
— Jag har inte tänkt alls så långt. Fokuset ligger bara på att vinna.

Hur ska ni kunna vinna?
— Det gäller att vi spelar vårt spel. Att vi är noggranna med detaljerna och att alla spelar sin bästa hockey.

Dennis Rasmussen är inte den enda stjärnan som Växjö värvat inför slutspelet. Andy Miele, som var poängkung i Malmö innan han drog, har också anslutit. Lägg därtill att laget har flera andra utmärkande spetsspelare. Därför kan det tyckas att pressen från en enskild spelare som Rasmussen ska försvinna, men i de tankebanorna har han aldrig varit i.
— Man tänker inte riktigt så, utan det man tänker på är att man vill avgöra varje match för lagets skull och för sin egen skull. Vem som i slutändan gör det spelar mindre roll. Alla fokuserar nog på sitt eget, och det är att man vill försöka kliva fram.