FINALDAGS. I kväll kan Småkronorna vinna sitt första U18-guld genom tiderna.Foto: Johan Löf/Bildbyrån

I kväll spelar Småkronorna final i U18-VM på hemmaplan. I samtliga fyra finaler man spelat tidigare har det blivit hjärtekross – nu är det dags att skriva historia.

När jag fick frågan av Big Boss Uffe Bodin om att vara hockeysverige.ses utsände i Örnsköldsvik för att bevaka U18-VM på hemmaplan var det aldrig någon tvekan från min sida. Det var första gången i min hittills korta journalistkarriär som jag skulle få möjligheten att bevaka en stor turnering på plats. Att den också var nästgårds (ja, i alla fall med mina norrländska mått mätt. Jag har för tillfället ynnesten att bo i Umeå) skadade inte heller.

För en som är van att kuska 26 mil tur och retur på den högst medelmåttiga vägen mellan Umeå och Skellefteå (den som vet, den vet) för att bevaka SHL-hockey till vardags kändes 22 mil tur och retur till Örnsköldsvik på vad som är mer eller mindre en motorväg som rena lyxen. Sen var det ju en typ av hockey som även tilltalade en hel del, med den fart och frenesi som brukar känneteckna juniorhockey.

Summa summarum: Det fanns mycket som tilltalade mig.

Men nu skulle inte den här texten handla om varken min boendesituation eller norrländsk vägpolitik, utan det var Småkronorna som skulle avhandlas här. De finalspelande Småkronorna (visst är det något gulligt och oskyldigt med namnet Småkronorna?).

För fjärde gången, och andra gången på fyra år, är det svenska U18-landslaget i VM-final, men sällan har man nog haft större guldchans än vad man har nu. Efter att Ryssland – trots en enorm odisciplin – smått sensationsartat besegrat de klara guldfavoriterna USA i semifinalen måste Sverige ses som finalens stora favoriter.

RYSKT SPARKAPITAL

Magnus Hävelids mannar möter samma Ryssland som man besegrade med 3–0 i den avslutande gruppspelsmatchen för fem dagar sedan. Den gången var det aldrig riktigt någon fara på taket. Storartat målvaktsspel från Hugo Alnefelt och en överlag helgjuten laginsats grundlade segern den gången. Något liknande kommer att behövas ikväll.

Ryssland, då? De har ett enormt sparkapital i superlöftet, tillika lagkaptenen, Vasilij Podkolzin (tippas gå som nummer tre i sommarens NHL-draft) som inte alls haft någon produktiv turnering än så länge. Den i SKA Sankt Petersburg hemmahörande forwarden står på blygsamma två assist efter sex matcher i turneringen.

Podkolzin har dock en offensiv dimension i sitt spel som kan skada de flesta motståndarförsvar. Liksom hur det svenska försvaret plockade bort Jack Hughes i turneringens första match (förlust mot USA med 1–6) så gav svenskarna Podkolzin inget utrymme att operera på i gruppspelsmatchen. Det svenska försvaret behöver vara lika disciplinerade som i tisdagens match lagen emellan för att 17-åringen inte ska få möjligheten att förstöra den svenska guldfesten.

Annars var det målvakten Jaroslav Askarov, som enligt vissa är den bästa målvakt Ryssland fått fram sedan Andrej Vasilevskij, som var den stora anledningen till att ryssarna kunde besegra USA. Målvakten, som är ett år yngre än de flesta spelarna i turneringen, räddade 40 av de 42 amerikanska skotten han ställdes mot innan han räddade samtliga fem straffar i den efterföljande straffläggningen.

Är det någon som kan spoliera den svenska guldfesten är det Askarov.

*****

Alexander Holtz var stor segerorganisatör i gårdagens semifinalseger över Kanada med två mål. Efter en lite avvaktande start på turneringen har den 17-årige supertalangen växlat upp ordentligt när det behövts som mest. Holtz är, tillsammans med sina kedjekamrater Lucas Raymond och Karl Henriksson, ett ständigt orosmoment för motståndarförsvararna och har tillsammans stått för 19 poäng under de sex matcher man spelat i tureringen.

Samtidigt har jag en känsla att det finns ännu mer att plocka ut från den här kedjan. För svensk del får man väl hoppas att de sparat det bästa till sist.

*****

I gårdagens semifinal hade 3 519 besökare tagit sig till Fjällräven Center för att stötta Småkronorna. Till kvällens final räknar jag med att Örnsköldsviksborna sluter upp bakom detta fantastiska landslag och fyller arenan till sista plats. Det är laget värda efter en sådan här turnering. De som tar sig till arenan får förhoppningsvis vara med om ett svenskt guldfirande.

För visst är det dags att skriva lite ny historia nu, Småkronorna?