Foto: Bildbyrån

Återigen har en het potatis seglat upp i debatten inom svensk ishockey. Nämligen rädslan folk har för att SHL ska bli en stängd liga. Det kanske är dags att skrota SHL och bygga upp någonting helt annat?

Möjligheten för klubbar att avancera i seriesystemen är en djupt rotad företeelse i svensk idrott. Jag skulle vilja påstå att de drömmar som uppstår genom det är en stor, stor del av lagidrottens livsnerv i vårt land. Kanske den största delen till och med.

Det finns de som är rädda för att SHL vill stänga ligan. Det vrålas ”hockeymördare” och skrivs spaltmeter om ”onda” SHL. Jag tror inte man behöver vara så orolig för det. Att det ska ställas krav på lag som ska kvala eller har kvalat sig upp ligan är fullt rimligt. Sen är det inte heller SHL som beslutar om det här med upp/nedflyttning eller licenskrav. Det är viktigt att poängtera då folk tenderar att glömma bort den detaljen. Så också jag emellanåt.

Det som har väckt folks misstänksamhet gentemot SHL tror jag till största del beror på att ligan gör exakt det de finns till för: Jobbar för sina klubbars bästa. På samma sätt jobbar ligaorganisationerna runt Hockeyettan och Hockeyallsvenskan. Det är deras medlemmar som det jobbas för. Inget annat.

Det här är som sagt inget konstigt alls. Vore det inte så, så vore det inte ens någon vits att ha intresseorganisationer.

Men självklart är det så att de tre ligornas olika utgångspunkter och mål skiljer sig åt väldigt mycket och det är det jag tror är mycket grunden till den misstänksamhet mot främst SHL vi märkt av genom åren.

Jag är personligen inte helt tillfreds med att vi ska ha tre intresseorganisationer. Mycket beroende på ovan givna anledningar. Jag tycker inte heller att Svenska Ishockeyförbundet ska äga alla frågor kring ligorna. De har ju sina intressen och företräder SAMTLIGA klubbar i Sverige. Allt från Växjö till Svenstavik.

Det är därför jag har börjat fundera på om SHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan kanske borde skrotas för att bilda EN enda organisation som tar tillvara på samtliga elitklubbars intressen. Enligt på förhand givna stadgar såklart.

För att göra det enkelt i min illustration om hur jag menar så får den här organisationen hädanefter i denna text heta SHA, Swedish Hockey Association. Våra tre högsta ligor har kvar sina namn.

FÖRSLAG:

SHA: Totalt cirka 50 lag

SHL: 14 lag
Hockeyallsvenskan: 14 lag
Hockeyettan: Runt 20 lag

Mellan de tre ligorna ser vi upp-och nedflyttning precis på samma sätt som vi gör idag. Jag gillar direktkvalet starkt och skulle gärna se det mellan Hockeyettan och Hockeyallsvenskan också. Jag gillar Kvalserien också ska tilläggas, men det känns mer fair att två lag drabbar samman i en bäst-av-sju där det enbart är de som gör upp.

SHA företräder samtliga klubbar. Men de på förhand angivna stadgarna ska styra och de ska innehålla bestämmelser om fördelning av TV-pengar, övergångssummor, centrala sponsoravtal, organisation etc, etc. Självklart är det så att lagen i Hockeyettan inte kommer kunna vara i närheten av att kunna casha in lika mycket pengar som de i SHL. Det säger sig självt att en högstaliga attraherar mer än en tredjeliga.

Arenakravet tycker jag man kan fimpa fullständigt i det här. Givetvis ska de uppfylla vissa kriterier såsom säkerhet, men antal åskådarplatser och hur de fördelas tycker jag är upp till klubbarna själva att besluta om.

Kravet på eget kapital och övriga förpliktelser gentemot elitlicensen bör harmonisera och vara relativt lätta att nå vid avancemang. Jag skulle gärna vilja se procent av omsättningen som krav på eget kapital. Då skulle den klubben som rankas sist i Hockeyettan ändå kunna känna att ett avancemang till Hockeyallsvenskan inte är omöjligt och faller på att man är långt ifrån att greja elitlicensen.

Det jag vill ha ut av hela det här är helt enkelt en uppdelning. Toppklubbarna i landet ska vara helprofessionella. Finanserna ska vara i ordning och det ska egentligen inte vara något snack om att elitlicensen ska klaras av. Alla klubbar som ingår i SHA ska ha ett driv framåt och inte ”bara vara med”. De ska ha vältrimmade organisationer som sköts på samma sätt som företag.

Det enda jag är tveksam till är om vi i dagsläget har 50 klubbar som skulle kunna greja det här. Men å andra sidan ska ju mitt förslag bara ses som ett exempel.

Under Hockeyettan då, kommer det bli en omöjlighet för övriga klubbar att bli medlemmar i SHA?

Självklart inte. Men det kommer såklart att ställas hårda krav på att komma in. Division två-serierna kan köra på som vanligt. Även kvalet kan klaras av som vanligt, men med den skillnaden att inga lag från Hockeyettan deltar och kvalserierna egentligen bara är till för att få fram en rankinglista. Utifrån detta får de klubbar som vill lösa medlemskap i SHA ansöka om detta, säg de fyra främsta. Blixtsnabbt ska då SHA:s elitlicenskommitté granska ansökan. Klarar klubbarna kraven ska de erbjudas en plats i ligan.

Likadant ska ju de gäng i Hockeyettan som släpar efter ekonomiskt och sportsligt kunna riskera att kastas ut ur SHA och börja om i division två.

Vän av ordning frågar sig då om inte detta innebär att antalet lag i tredjeligan kan komma att variera från säsong till säsong? Jo, men så får det bli. Klarar man kraven både sportsligt, organisatoriskt och ekonomiskt etc, etc så ska man vara med.

Jag tror att mitt förslag skulle kunna ge arbetsro till klubbarna som dagligen sliter med ekonomin. Jobbar man dessutom aktivt från SHA:s sida med att minska klyftorna mellan ligorna så blir det inte någon jättekatastrof med en degradering från SHL eller Hockeyallsvenskan.

Vi har de senaste åren sett Sundsvall klappa ihop efter sin degradering ur andraligan, nästan samma sak med Asplöven. Även om de sistnämnda kämpar på. Klubbar i både Hockeyallsvenskan och Hockeyettan går på knäna, i många fall självförvållat. Kan vi då skapa en badkarspropp längst ner i proffshockeyn så tror jag att mycket hets och felbeslut kring ekonomin skulle upphöra.

@hockeystaden