Fredric Weigel.Foto: C More

Fredric Weigels kaxiga pausintervju med C More under gårdagen har uppmärksammats å det grövsta. Många har hånat Weigel efter sitt uttalande om Oskarshamn och hans åsikter om deras kondis. Men erkänn nu alla – innerst inne älskade ni vad han sa.

Jag tar rygg på Joakim Englund och denna krönika när också jag hyllar Fredric Weigels uttalande igår.

Det är nog få känslor som är så tillfredsställande som när vi kan trycka till den där kaxige och dryge jäveln som alltid säger sig veta bäst och mest. Vi har nog alla en sådan person i vår bekantskapskrets, den där med oändligt självförtroende som gärna skryter om sina kommande stordåd, men sällan eller aldrig kan backa upp dem genom bevis på sin extraordinära förträfflighet.

Ni vet den där typen som är exakt så som AIK:s Fredric Weigel var igår i pausintervjun med C More.
— Det är bara att fortsätta, de ser helt slut ut, sitter ju och dör i båset, slog han självsäkert fast om motståndarna Oskarshamn.

Vi vet alla hur det där slutade. Oskarshamn fick in 0-1-pucken i inledningen av den andra perioden och efter det dog AIK:s fart och frenesi ut totalt.

Weigels uttalande väckte stor munterhet runt om på sociala medier och det mötte en hel del hånfulla kommentarer. Lite som sig bör, ska tilläggas. Säger man något så får man se till att backa upp det, det är sen gammalt.

Jag ser en del som menar på att Weigels uttalande var onödigt. Det har jag faktiskt väldigt svårt att förstå. Det är nämligen precis sånt här vi behöver i svensk ishockey, folk som vågar sticka ut med sina åsikter i en alltmer profillös vardag i våra två högsta serier. Det är samma svar för jämnan: ”Pucken är platt och allt kan hända.” Typ så…

En stor anledning till att det har blivit profilöst är, *Taadaa* Media och sociala medier. I jakten på klick så skyr många mediehus inga som helst medel för att blåsa upp ett lite halvkontroversiellt uttalande i någon intervju till något större än vad det egentligen är. Likadant är det på sociala medier där folk tävlar om att tycka mest, värst och bäst. Ofta blir det regelrätta drev av det hela, och, nu har jag aldrig varit utsatt för ett drev, men jag kan tänka mig att det inte är speciellt trevligt att hamna i stormens öga och se sitt namn valsa runt överallt i negativa ordalag. Ofta ackompanjerat av personliga påhopp.

Klart som tusan att folk tänker sig extra noga för över vad de säger när det trycks en intervjumikrofon under nosen på dem.

Men egentligen är det inget konstigt. I Sverige har vi en lag som kallas för Jantelagen och den har funnits i alla tider och förbjuder människor att sticka ut och tro att de är något förmer än alla oss andra. Sedan sociala medier slog igenom har de med ”de rätta åsikterna om hur man ska vara” fått en helt ny plattform att sprida sitt budskap på.

Samma sak med traditionell media. Klicken måste in för att generera annonsintäkter, och då funkar kontroversiella uttalanden från kändisar som ett utmärkt smörjmedel. Jag är fullständigt övertygad om att vi kommer få se färre sensationsrubriker om fler människor börjar betala för plus/premium-låsta artiklar. Men det där är tydligen en känslig fråga för vissa som anser att journalistik inte ska kosta något. Märkligt nog är det påfallande ofta samma människor som sitter och gnäller över medias sensationslystnad.

Som det kan bli.

Själv jublade jag förtjust hemma i TV-soffan igår när Weigel fick komma till tals och sa som han gjorde. Jag höll inte med honom, men jag älskar att han utan att rygga sa vad han egentligen tyckte, istället för att agera mer välkammat. För det är såklart väldigt få andra som hade gjort de val av ord som spelgeniet Weigel gjorde igår. Men han vågade att ge sitt hjärtas röst till oss framför tv:n, och det ska han ha all kredd i världen för. Och vet ni vad? Jag tror många håller med mig, men ytterst få kommer erkänna det.

Det behövs fler som Fredric Weigel i svensk ishockey.

@hockeystaden