Foto: Bildbyrån

Roy Hodgson brukar ofta kallas något i stil med: ”The nicest man in football”. Något som varit både till hans för- och nackdel. Det känns som att Tommy Jonsson kan vara någon sorts motsvarighet. Det är helt enkelt en person man vill ska lyckas. En person det är väldigt lätt att tycka om.

Som tränare har han varit ifrågasatt, av mig och av många andra. Många har, något orättvist, sagt att han mer eller mindre fick ett SM-guld gratis i Brynäs. Den spelartruppen var helt enkelt för bra för att misslyckas med, har det sagts. Jag och Tommy pratade lite om det på SHL:s upptaktsträff i för en dryg månad sen, och jag tycker han svarade väldigt bra på det.
– Det är många som tycker att jag kom till dukat bord men…samtidigt var alla experter övertygade om att vi skulle åka ur så jag vet inte vilket bord de syftade på. Jag såg inget dukat bort utan det var något vi jobbade fram. Vi fick ihop en grupp som utvecklades under resans gång. Det var en tuff resa. Det är som Sam Hallam säger. Alla tycker det såg så lätt ut för honom och för Växjö, men det är det inte. Det ligger enormt mkt arbete runt det. Du vinner inte SM-guld på tur utan det krävs en otrolig massa människor för att göra det. Så jag vet att den resan är väldigt svår. Jag fick inte den känslan att det gick lätt – men däremot är jag otroligt tacksam att jag fick vara med om resan.

Nu kanske han är på väg mot en ny sådan resa. Jag vet att det är tidigt på säsongen och att Linköping har ett spel som förmodligen inte är hållbart i längden. Men framgång föder framgång och LHC hittar hela tiden sätt att vinna. ”Monstret” i kassen var lite ifrågasatt efter en svajig fjolårssäsong. Lukas Bengtsson visste ingen var han stod efter sina sjukdomsproblem. Han har visat att han fortfarande är en av SHL:s bästa backar. Framåt har LHC inte alls samma spets som förut, på pappret. Men man har ändå skytteligaledaren i laget i form av Nick Sörensen. Och Broc Little vet vi alla hur bra han är.

”FÅR MOTBEVISA OSS ALLA”

Jag tänker inte börja ta LHC på allvar och se dem som ett lag som kan slåss om seriesegern, men jag tycker det är kul så länge de är där uppe. Dels för att det behövs för att få tillbaka en del av den hockeyfeeling som fanns i stan för några år sedan men som sakta men säkert utplånats. Men framför allt för att jag gläds med Tommy Jonsson.

Jag unnar ingen annan framgång på samma sätt som jag unnar Tommy Jonsson den. Dels för att han nu får motbevisa alla oss som trodde att vi sett honom för sista gången på den här nivån. Dels för att han gått igenom ett helvete privat men kommit ur det starkare. Och dels för att han är den person han är. En person alltid ger ett sympatiskt intryck i TV-rutan eller när man själv stöter ihop med honom. Han var nere på den absoluta bottenoch  inte ens han själv trodde att han skulle få ett nytt SHL-jobb igen. Han fick det – och har hittills fått ut absolut max av det lag han fick ta över. Ett lag som är Linköpings på pappret blekaste på många år.

”HAN FÖRTJÄNAR DET HÄR”

Sparkad från Brynäs. Sparkad från Björklöven. En skilsmässa och en depression på det. Jag hade inte orkat ställa mig i ett SHL-bås igen om jag hade varit Tommy Jonsson. Men jag är glad att han orkade det.

Tommy Jonsson förtjänar det här. Han förtjänar att få framgång med Linköping.

@Manskarlssonyao