I veckans avsnitt av podcasten ”Mjörnbergs Trashtalk” är det stort fokus på kulturbärare…och Timo Lahtinen. Bland väldigt mycket annat.

En podd ni hör via iTunes, Acast, i annan valfri poddapp eller här.

Det 56e avsnittet av den överlägset bästa podcasten om Hockeyettan tar jag och Henrik ”Hockeystaden” Skoglund oss an att halvtidssummera de två Allettorna och lyfta fram några positiva och negativa överraskningar.

Men framförallt blir det stort fokus på ligans riktiga trotjänare och kulturbärare. De där spelarna som inte alltid är bäst men som alltid ger allt och i vått och torrt stannar kvar i laget de har närmast hjärtat. Vilka är de och hur viktiga är de för sina respektive klubbar och ligan? Det blir storartad namedropping och lika stora hyllningar när vi går på djupet med vad vi kan kalla klubbarnas ”Face of the franchise”.

Dessutom analyserar vi givetvis Kristianstads drag och ta hjälp av den gamle storcoachen Timo Lahtinen. Vad innebär den? Är det bra eller dåligt? Vad har han att ge? Och kanske framförallt, hur ser relationen mellan honom och Mats Lusth ut?

Utöver detta, fokus på den hätska stämning som byggts upp mellan Piteå och Östersund, en önskan om en central disciplinnämnd för hela Hockeyettan, några uppseendeväckande nollor, Magnus Isakssons knäskada, Tyringes målvaktskaos och en hel del annat väldigt livsnödvändigt.

En timme och 20 minuters inspirerat snack hör ni via iTunes, Acast, i andra lämpliga poddappar (sök ”Mjörnbergs Trashtalk”) eller här: http://www.mjornberg.se/2017/01/26/56-face-of-the-franchise/

* * *

Tranås har det tuffare än förväntat i vårserien och snittar endast två mål framåt per match, vilket naturligtvis är alldeles för dåligt för ett så begåvat lag. Den tilltänkte målsprutan Viktor Lennartsson har det minst lika tufft han.

Lennartsson som gjorde 31 mål förra säsongen och vann grundseriens målliga i höstas med sina 12 kassar på 20 matcher har hittills inte lyckats pilla in en enda ynklig liten puck i vårserien. I åtta raka matcher har han lämnat isen mållös. Vad han tycker och tänker om det kan ni ta del av här.

Men samtidigt som Tranås bara vunnit två av fem hemmamatcher (vilket är ett uppseendeväckande facit) är det så klart en styrka att fortsatt hålla fast vid förstaplatsen i vårserien. Och ännu mer imponerande, laget spelar som krattor på hemmaplan, men när det vankas bortafight då är de riktigt starka. Tranås har inte förlorat på bortaplan sedan slutet av oktober då Troja/Ljungby blev för svåra.

Det är också ett i allra högsta grad uppseendeväckande facit.