Ett lag har gjort succé, ett annat fiasko. Ett lag har utvecklats, det andra inte. Då går det som det går.

Kalle Hult var halvvägs över sargen och firade med de tillresta fansen (ja, faktiskt!) efter att HC Dalen vunnit med 4-1 i Sävsjö mot HA74 och på det viset säkrat spel i Allettan efter jul.

Han är den perfekta symbolen för HC Dalen den här hösten.

En utveckling från något på papperet intressant men i praktiken inte riktigt färdigutvecklat till något väldigt, väldigt bra.

När Hult kom in i Hockeyettan med Nybro säsongen 15/16 ville han vara för frän, spelade för opolerat, gjorde för dåliga avvägningar och satt för mycket utvisad. Säsongen som gick spenderade han lite i radioskugga i Tyringe.

I höst har han varit en viktig del i kedjan som leder HC Dalen tillsammans med poängleverantörerna Daniel Håkansson och Victor Romfors. I de matcher som jag sett, en mullrande tank som banar väg och spelar med kraftfull pondus. Betydligt mer moget än tidigare.

Precis på samma sätt har HC Dalen utvecklats den här säsongen. Från ett grått mellanlag till ett gäng som presterat så pass bra hockey att de tagit sig till Allettan framför näsan på lag som Tranås, Hanhals och Halmstad.

Det har mognat, hittat vägar att vinna istället för att förlora matcher och haft betydligt mer trygghet i sitt sätt att agera.

Långt ifrån fulländat förstås. Det ska sägas att HC Dalen darrade en hel del på slutet med onödiga poängförluster som följd och i kvällens helt avgörande möte med HA74 såg det länge väldigt darrigt ut innan Dennis Santesson löste upp alla nervknutar med en förnämlig soloprestation och sitt 1-1-mål i slutet av den andra perioden (det blev 4-1 till Dalen tillslut). Hade inte det målet fallit hade det kunnat vara Tranås som stod och firade Allettan-avancemang vid det här laget.

Men kul att se att Per Gustafssons konsekventa snickrande på laget har gett utdelning trots att resultaten fram till den här hösten varit sämre än vad som var tänkt och vad omgivningen förväntat sig. Det visar att tålamod belönar sig och HC Dalen är värda platsen i Allettan.

Laget har gjort succé.

Nu kommer man tillsammans med östseriens stora skräll Valbo naturligtvis av många att bottentippas i den södra Allettan, men jag är inte fullt lika säker. HC Dalen är naturligtvis inte ett lag för den absoluta toppen, men en playoff-plats borde definitivt kunna vara inom räckhåll om de presterar som de gjort när de spelat som bäst i grundserien.

* * *

Om HC Dalen har gjort succé har Tranås svarat för ett fiasko.

Laget ska ha cred för den heroiska upphämtningen som har gjorts under serieavslutningen med idel segrar i en lång rad, men man hade grävt sig själva ett för djupt hål för att kunna kravla sig ur.

Speciellt när man valde att gräva med en trasig spade.

Jag syftar då naturligtvis på att man valde att inte gå för att ha allt i egna händer i slutomgången. Med facit i hand var det fel att inte ta ut målvakten och verkligen satsa på ett avgörande under ordinarie tid hemma mot Vimmerby i näst sista omgången.

Tranås var beroende av att Vimmerby eller HC Dalen skulle misslyckas ikväll. Ingen av dem gjorde det. Då spelade det ingen som helst roll att tranorna själva gjorde en stark insats och vann med 4-2 i Nybro.

Tranås spelar fortsättningsserie för andra säsongen i rad. Det är en grov missräkning.

Med den trupp man förfogar över kan man kräva betydligt mycket mer än en sjätteplats i grundserien. Speciellt en så svag grundserie som det faktiskt varit i år.

* * *

Västerås hade chansen att avsluta serien med fjorton raka segrar med en vinst i sista omgången ikväll. Men den fina statistiken spolierades efter 1-2 mot Lindlöven.

Payback kan man kanske kalla det.

Den minnesgode kan dra sig till minnes höstens möte i gamla Rocklunda där Lindlöven faktiskt var det bättre laget under matchens första halva men misslyckades med att utnyttja sina chanser och i slutändan förlorade ganska klart.

Linde-krigarna hade inte glömt…

* * *

Det suckades en hel del över hur usla Surahammar var i grundserien ifjol med sina sex inspelade poäng och 36-106 (-70) i målskillnad. Till den här säsongen förstärkte laget och skulle bli bättre.

Det slutade med fyra inspelade poäng och 29-112 (-83) i målskillnad.

Ännu sämre!

Till den kommande våren kommer mirakelmännen Kevin Weiskog och Oscar Pettersson inte finnas tillgängliga att låna in till kvalet i och med att de med största sannolikhet kommer vara upptagna med annat kvalspel tillsammans med nya klubben Västerås.

Det kanske blir knöligt att hänga kvar i år för Sura. Speciellt som det viskas om att toppspelare ur truppen finns ute på marknaden om någon annan behagar hugga.