Playoff 1 är över, nu stundar playoff 2-val och vad passar bättre en sen lördagsafton som denna än lite långläsning om det som varit och det som snart kommer?

Två av åtta lägre rankade lag i playoff 1-spelet lyckades ta sig vidare till playoff 2. Lite oväntat var båda två gäng som spelade fortsättningsserie efter jul.

Forshaga skickade Väsby på semester med 2-0 i matcher och Segeltorp satte stopp för Kalix vidare framfart i playoff-spelet med 2-1 i matcher. Det är ganska ovanligt att fortsättningsserielagen går så bra.

Men över huvud taget har ju playoff 1-spelet varit väldigt tight.

Piteå gjorde visserligen 2-0 på Teg, men första matchen avgjordes i sudden och i den andra kom avgörandet först med två sekunder kvar av matchen. Enköping pressade favorittippade Vimmerby ändå in i slutminuten i match tre och Hudiksvall och Huddinge hade ganska ordentliga besvär att göra sig av med Köping respektive Kalmar och tvingades till tre matcher.

Endast tre av åtta matchserier avgjordes i två raka och ingen av dem var någon defilering.

Jag tycker det säger en hel del om hur Hockeyettan har blivit jämnare den här säsongen.

Nu ska man förvisso ha med i åtanke att det inte är de bästa lagen som går i elden redan i playoff 1, men glappet har minskat mellan gängen i ”mellanskiktet” och de lite längre upp i hierarkin. Det gör att lag som Forshaga, Segeltorp och Köping kan vara med och leka när säsongen spetsar till sig.

Kanske är det så att den yppersta spetsen är lite svagare, men lägstanivån har å andra sidan blivit högre och det är i det längre perspektivet positivt för ligan.

För det är ju jämna och ovissa matchserier vi vill se.

* * *

Huddinge fick en hel del gliringar när de inte vågade välja lokalrivalen Segeltorp och istället satsade sin peng på att åka långt med buss och möta Kalmar.

Det skulle de naturligtvis ha, men i slutändan blev det ju ett rätt val i och med att Kalmar skickades på semester med 2-1 i matcher. Kalmar hade sin chans på fredagskvällen när de med en seger i ryggen snabbt gick upp till både 2-0 och 3-1, men inte klarade att knyta ihop säcken.

Idag var det faktiskt inte så mycket snack om saken, även om siffrorna 4-2 till Huddinge förstås inte är så stora.

Det är förbannat osexigt att prata om att träna hårt och vara seriös och blablabla, men i det här fallet var det faktiskt det som avgjorde. Ju längre den tredje och helt avgörande matchen gick desto mer energiska såg Huddinge ut medan Kalmar mest framstod som ett gäng baktunga Tipsextra-fantaster. Det fanns ingen mer växel att lägga i när Huddinge flög fram.

En annan intressant aspekt att filosofera över är målvaktsvalet. Fredrik Mälberg har hattat med sina keeprar hela säsongen och låtit dem dela på uppgiften. I bortamatchen mot Kalmar storspelade Pontus Eltonius, men laget förlorade. Efter det fick Daniel Fahlström båda hemmamatcherna som laget också vann. I dagens avgörande match var han väldigt stabil.

Hur går tankarna där framöver? Det är fullständigt omöjligt att ens försöka lura ut.

* * *

Vill man vara riktigt elak kan man påskina att hela säsongen förstördes av en pinsam coachmiss.

När Mariestads bås hade ”missat” att Huddinge kvitterat mot Tranås i den sista omgången av Allettan och i ett fåfängt försök att gå för sjätteplatsen tog ut målvakten vid ställningen 3-3 borta mot KRIF (med ett 3-4-mål som följd) förlorade man också hemmaplansfördelen.

När Mariestad föll gick Visby om i tabellen och fick därmed två hemmamatcher i den här matchserien.

För det blev ju en väldigt hemmadominerad serie.

Mariestad var överlägsna i tisdags när Visby trycktes ner i skridskorna och siffrorna skrevs till 4-0. Men hemma på Gotland tog Visby det hela i två raka. Hemmaplansfördelen avgjorde trots att Mariestads lag egentligen är det betydligt vassare.

Men nej, det är klart att den där coachmissen var bedrövlig, men Mariestads säsong sumpades naturligtvis mycket tidigare än så. Kanske redan när de gjorde sitt val av tränare i maj.

Vi behöver ju inte tröska hela den där historien igen, men laget har ju inte kommit upp i standard alls den här säsongen. Resultaten och inte minst spelet har inte alls varit vad de borde för en klubb som uttalat en kaxig målsättning om att ta sig till kvalserien. Mot Visby såg det trögt ut i bortamatcherna.

Som om grunden inte fanns där i träningen. Som om glädjen knappt funnits där på hela säsongen. Som om laget inte var förberett nog för att vinna viktiga matcher.

Säsongen som helhet är en flopp modell större.

Samtidigt får man absolut inte ta någonting ifrån Visby här. Det är ett playoff-lag som gång efter gång efter gång visar sig vara som bäst när det gäller. Jag får skämmas som tippade att de trots hemmaplansfördelen skulle bomma avancemang från den här matchserien.

För det är ju så att spelet har sett bedrövligt ut långa stunder av säsongen och laget har allt annat än imponerat. Det har varit korkade utvisningar. Det har varit ett passningsspel under all kritik. Det har varit ”stjärnor” som inte levererat.

Ändå står de nu där i playoff 2. Det är starkt.

Sett över tid är det Hockeyettans bästa playoff-lag och inför playoff 2 kommer potentiella motståndare tänka både en och två och tre gånger innan de väljer Visby.

* * *

Jag kommer nog få anledning att behandla Vimmerby betydligt mer längre fram i playoff-spelet, men att det gick så trögt som det gjorde hemma mot Enköping förvånar.

Nog för att det är ett lag vars fulla potential i anfallsspelet inte har visat sig särskilt ofta under säsongen, men 2-3 och 1-0 hemma mot Enköping är väldigt mycket svårare än vad jag trodde att de skulle ha det.

Det tycks ha varit frossa och det kommer inte att hålla i playoff 2 där Vimmerby nu väljer sist, det vill säga kommer få möta det svåraste motståndet. Det som blir över eftersom ingen annan velat välja dem. Men det kanske rent av kan passa bättre att slippa vara storfavoriter.

Symptomatiskt dock att det tillslut var lagets under säsongen genomgående bäste utespelare Måns Carlsson som avgjorde tillställningen och frälste Vimmerby.

* * *

Hudiksvall lyckades slutligen vinna en playoff-serie igen. Det var första gången sedan laget skickade Åker/Strängnäs till barmarksträningen med två raka segrar i målrika playoff 1-matcher säsongen 14/15. Sedan dess har det bara varit ideliga misslyckanden för klubben med de höga ambitionerna och väl tilltagna lönerna.

Nyckelmatchen den här gången var naturligtvis den på fredagskvällen. Efter förlusten borta mot Köping lyckades storfavoriten resa sig och vinna en match där de var långt ifrån överlägsna. Det grundade naturligtvis för att soppan tog slut hos Köping och ganska trygga 4-0 idag.

Men Lars ”Lillis” Lövblom har all anledning att vara lite orolig för sitt lag.

Det kan vara så att allt släpper nu när de tog död på playoff-spöket och äntligen lyckades vinna först en match, sedan även en serie igen. Men playoffet mot Köping såg ut ungefär som hela säsongen sett ut. Hudiksvall är för bekväma i anfallsspelet, skapar alldeles för få chanser och sätter alldeles för få av dem de ändå skapar i nät.

Långa stunder var det faktiskt Köping som spelade de finurligaste anfallsspelet även om Hudik hade mer av pucken. Långa stunder vann faktiskt Köping fler närkamper. Med lite annorlunda studsar hade gästerna faktiskt kunnat avgöra tillställningen i fredags och hålla liv i det omtalade spöket.

Att Hudiksvall har fokuserat på försvarsspelet hela säsongen är inget försvar för att anfallsspelet är så trubbigt som det är.

Det talas ohemult mycket om Conny Strömberg som faktiskt kommit in och skapat lite gnista, men jag föreslår att forwardsuppställningen tar en och annan lektion av Sebastian Fakt i hur man bör agera i en anfallszon inför playoff 2. Han är en av de bästa. En som faktiskt spelar med de känslor och den kraft ett topplag kan förväntas göra.

* * *

Segeltorp besegrade Kalix och är vidare till playoff 2. Är det en skräll?

Att döma av vissa av spelarnas sociala medier skulle man kunna tolka det som att det är så. Men nja.

Faktum är ju att det rutinerade gänget spelade i fortsättningsserien för att de inte orkade bemöda sig med att bry sig tillräckligt mycket för att landa Allettan-platsen innan jul.

Ser man till spetsen och rutinen som finns i truppen överträffar den så klart det som Kalix kunde ställa på banan och att det blir ett Segeltorp som verkligen steppat upp som seglar (höhö) vidare är ingen större överraskning.

Kolla bara målskyttarna i dagens avgörande 4-2-seger. Dennis Nordström, Måns Krüger, Robin Sjörén och Christoffer Odljung. Idel matchvinnare som man inte förringar.

Nu tuffar det naturligtvis till sig ordentligt i playoff 2, men Segeltorp kommer absolut inte vara borträknade på förhand vilket motståndet nu än blir.

* * *

Piteå imponerade inte mot ett skadeskjutet Teg som gjorde riktigt bra matcher. Men att laget kommer bli farligt i playoff 2 behöver vi väl knappast ens tvivla på. Det är ett gäng som är vant att gå långt och nu när keepern Joel Vännström är tillbaka och Joakim Högberg åter är med och kör spetsar det så klart till sig ytterligare.

* * *

Med Piteå, Hudiksvall, Vimmerby och Borlänge (som ju är direktkvalificerade till playoff 2) vidare till den andra playoff-rundan kan konstateras att samtliga seriesegrare från grundserierna fortfarande är i spel.

Och Allettan-segrarna KRIF och Boden väntar ju lystet när det blir dags för playoff 3.

* * *

Forshaga kom näst sist i den västra grundserien. En i ärlighetens namn ganska svag serie bakom de riktiga giganterna i tabelltoppen.

Nu är laget klart för playoff 2 efter två raka viktorior mot Väsby.

Det är en ganska häftig story. Och knappast oförtjänt.

Nu hamnade värmlänningarna förvisso i playoff över huvud taget för att Lindlöven vek ner sig och inte klarade att plocka platsen de hade i sina egna händer i slutet av fortsättningsserien, men Forshagas resa efter jul är stark.

De började ju med färre bonuspoäng än resten av gängen och radade upp segrar i fortsättningsserien. Så egentligen är det väl inte så konstigt att de kommer starkt nu och kollar man på truppen är det ju inte kattskit direkt.

Fundera bara över backsidan där herrar som Niclas Edman, Henrik Tång, Karl Pearson och Jesper Nordin bär upp tröjor. Det finns många lag i Hockeyettan som gärna hade haft dem i sin lineup.

Lite som i fallet Segeltorp har de slagit ner sina bopålar i Värmland och lirar i Forshaga för att det är andra värden än just det hockeymässiga som är viktigast i livet. Men talangen kan räcka ganska långt.

Dessutom är det ett trimmat kollektiv med många herrar som varit där länge. Skador ställde till det innan jul, men nu är det faktiskt inte mer än rimligt att de sprattlar lite.

När det gäller Väsby är det en flopp. En ganska stor sådan.

De hade ett bra lag och gjorde ganska bra resultat trots knöliga förutsättningar under säsongens gång, men kom inte alls upp i nivå när det väl började gälla.

Där har sportchefen Tom Tärnström en hel del att fundera över vad som brast när han ska bygga framtidens lag. För någonstans känns det väl ändå som att det är en klubb på lite frammarsch.

* * *

Troja/Ljungby plockade ner Hanhals i två raka och har nu vunnit sex raka mot uppstickaren under säsongen.

Det imponerar faktiskt och ännu mer imponerar det att Troja och keepern Wictor Ragnewall bara släppte in ett mål på två matcher mot ett av ettans spetsigare lag. Det kallas att leverera när det behövs som mest.

Ljungby-gängets säsong så här långt imponerar inte. Man kan förvänta sig betydligt mycket mer av laget än vad de har presterat i seriespelet, men resultaten mot Hanhals lovar gott och nu blir Troja en obehaglig smygare inför det fortsatta playoff-spelet. Med tanke på den inneboende potentialen har jag väldigt svårt att se att det finns något lag som kommer vilja välja Troja i kommande playoff-rundor.

När det gäller Hanhals är det semester som gäller, men laget kan vara väldigt stolt över den säsong de har genomfört. De har tagit ordentliga kliv framåt, tagit sig till Allettan och inte minst visat att det går att nå framgång genom att spela en offensiv och väldigt underhållande hockey.

När andra har backat hem och spelat säkert har Hanhals öst på och låtit offensiva talanger få utrymme att både misslyckas och lyckas. Det förtjänar en eloge och bli inte förvånade om Hanhals kommer tillbaka ännu starkare till nästa säsong.

* * *

Så hur kommer det nu bli i playoff 2?

Östersund, Kristianstad, Borlänge, Tranås, Piteå och Vimmerby väljer i den ordningen och tillåts jag sia i hur de kommer välja skulle jag gissa att det blir något i stil med det här:

Östersund-Forshaga
Kristianstad-Huddinge
Borlänge-Segeltorp
Tranås-Visby/Roma
Piteå-Hudiksvall
Vimmerby-Troja/Ljungby

Att Östersund som är först ut kommer att välja något annat än Forshaga är naturligtvis otänkbart. De är sämst rankade av alla lag i playoff, de kommer från en fortsättningsserie, de ligger inom hanterbart reseavstånd och de har inga ambitioner om att nå kvalserien. Det är bara ett sorglöst gäng värmlänningar som tycker det är kul så länge det varar.

Med det sagt är det inte alls omöjligt att Forshaga ställer till med ännu en skräll. Den här gången modell större.

Östersund var bra i Allettan, men de var ganska mediokra i grundserien och nu ska de plötsligt varva igång efter ett längre uppehåll mot ett gäng de bara ska slå. Dessutom har de haft lite småsvårt att verkligen skina i playoff tidigare.

Lika mycket som det är ett fullständigt givet val är det luriga förutsättningar.

När Kristianstad ska välja står det förmodligen mellan Huddinge och Segeltorp. Rent sportsligt är kanske inte heller Visby en övermäktig motståndare, men skåningarna räds resan.

Däremot tror jag inte alls att de räds Huddinge. De vann båda mötena mot Talangfabriken i Allettan och har ganska bra koll på var de har motståndaren. Jag tror faktiskt att de väljer det röda laget före Segeltorp vars rutinerade stjärnor det uppenbarligen finns en väldigt stor respekt för runt om i Hockeyettan-Sverige.

Väljer de Huddinge blir det ”handdukstifo-serien”. Ni minns väl senast när Huddinge-tränaren Fredrik Mälberg lackade ur i Kristianstad ishall och kastade handdukar på isen när hans lag var på väg att förlora.

Då blir Segeltorp över för Borlänge som knappast vill resa till Gotland för att möta det utpräglade playoff-laget Visby/Roma och heller inte gärna kapar åt sig kvalseriesatsande storgäng som Hudiksvall och Troja. Borlänge-tränaren Dennis Hall har ju dessutom en bakgrund inom Huddinges organisation och borde ha synnerligen god koll på vad han kan förvänta sig av gardet i Segeltorp.

Då finns det bara pest och kolera och tarmvred att välja på för Tranås.

Jag tror respekten för Troja/Ljungbys högstanivå är alldeles för stor och ett hårdsatsande gäng som Hudiksvall med en matchvinnarmålvakt som Magnus Åkerlund är ett dåligt val nu när de äntligen lyckats ta död på sitt playoff-spöke. Visby är förstås en jobbig resa och ett svårt motstånd, men i sammanhanget att föredra. De båda gängen vann sina respektive hemmamatcher i Allettan och här är det ju Tranås som har hemmaplansfördel.

Det gör att Piteå har att välja på Glada Hudik och Troja/Ljungby.

Det valet känns ganska enkelt. Piteå vet vad de kan förvänta sig av Hudiksvall, lagen vann sina hemmamatcher mot varandra i Allettan och när de möttes i slutet av serien var Piteå det betydligt starkare gänget på sin hemmabana i matchen som slutade 3-1. De skulle kunna gå in i ett playoff mot Hudiksvall med väldigt god känsla.

Då blir Troja över för Vimmerby och jag tror att det passar Vimmerby som hand i handske.

De har 4-0 i matcher mot Ljungby-gänget den här säsongen och det har flera gånger varit ganska stora siffror. Trots detta blir det efter den ganska svaga playoff-serien mot Enköping lite som att Troja går in i en sådan playoff-serie som favorit.

De är storklubben som har ambitionen att ta sig tillbaka till allsvenskan. Det är de som måste visa att de är bäst när det gäller.

Det känns faktiskt som ett drömläge för defensivt solida Vimmerby.