Foto: Bildbyrån

Det har blivit juni och silly season håller väl sakta men säkert på att svalna en aning. Men det dyker fortfarande upp påskrifter som gör några av kommande säsongs lagbyggen väldigt intressanta.

Det tog lång tid, men när Gripen väl fick en tränare/sportchef på plats i Fredrik Mälberg och det så sakteliga börjat droppa in lite namn ser det verkligen ut som att laget kommer att bli bra.

De går lite från klarhet till klarhet i värvningsarbetet.

Emil Jakobsson är kanske inte Hockeyettans främste back, men har potentialen att bli en riktig publikfavorit med förmågan och viljan att tackla allt och alla. Oliver Hadzinikolic blev lite the odd man out när Mariestad kände sig nödgade att förändra lite i truppen men har en sevärd offensiv uppsida och Markus Magnusson tillhörde de stabilare backarna i Boden där han inte blir kvar efter att som det verkar ha kommit lite på kant med klubben.

Och så har vi då dagens värvning, Marcus Linderborg, som förvisso missade hela den gångna säsongen på grund av en skada, men som dessförinnan var en viktig del i den stomme som drog Borlänge till två kvalserier på tre år. Där finns väldigt mycket potential nu när han är frisk.

Då har jag inte ens nämnt förlängningen med Marcus Lindblom. Starkt!

Gripen kommer bli bra.

* * *

Ett annat gäng som också kommer bli bra är förstås Kalmar.

Det känns som att jag tvingas skriva om dem var och varannan dag, men det rasar ju in värvningar på löpande band.

Nyligen signades Linus Ageborg från Borlänge, vilket är en mycket bra värvning av en spelare med framtiden för sig och idag offentliggjordes Eric Backman som sista back in.

Jag kan kanske tycka att den 26-årige Södertälje-produkten är lite väl hajpad i förhållande till sin förmåga. Men det går inte att snacka bort att han fram till att KRIF pinsamt snubblade i playoff 3 mot Tranås i våras hade spelat i kvalserien fyra säsonger i rad (med Västervik, Kristianstad och Huddinge).

Han vet vad som krävs för att gå långt. Det är precis sådant som Kalmar behöver.

* * *

Det tycks som att det blir allt mer populärt för svenska Hockeyettan-spelare att ta chansen i Frankrike. Jag har tidigare skrivit om Emil Ax som lämnar Malung för att återvända till Marseille och han kommer stöta på flera landsmän i den franska andraligan till vintern.

Gustav Björklund lämnar Segeltorp för att svinga sitt trollspö i Tours kommande säsong och Martin Olsson som lämnar Nybro är klara för jokrarna från Cergy.

Det kan bli något att hålla ögonen på och gör de succé är det inte alls omöjligt att vi kommer få se fler svenskar som tar chansen att göra hockeyn till ett äventyr i Frankrike kommande säsonger.

I många fall är ju pengarna betydligt bättre än att kuska runt i smålagen i Hockeyettan. Det kan vara värt lite språkförbistring.

* * *

Apropå vinterns succénykomling Segeltorp kan man ju inte annat än tycka synd om klubben när spelare efter spelare väljer andra klubbadresser (främst Huddinge) inför kommande säsong.

Det kommer bli väldigt tufft att återupprepa ens något som kommer i närheten av det laget åstadkom den gångna säsongen.

Det är nog snarare så att det kommer bli en kamp för att hänga kvar i ettan. Men nu kan man i alla fall mitt bland alla spelarförluster glädja sig över åtminstone ett potent nyförvärv.

Jonas Vidlund som var med och lirade upp Södertälje i Hockeyallsvenskan för några år sedan och som gnuggat de senaste säsongerna i Åker/Strängnäs är klar för klubben.

Alltid något.

* * *

Det blir en tredje säsong i Lindlöven för backen Daniel Nilsson.

Nu har han förvisso inte gjort i närheten av den succé som klubben målade upp honom till att ha potential att göra när han hämtades in inför säsongen 17/18. Då lade man ju i klassisk klyschanda väldigt stor vikt vid att han faktiskt figurerat i sju allsvenska matcher med Oskarshamn…

Men i alla fall, Nilsson har blivit en viktig del av Lindlövens stomme och är en kontraktering som kanske är en fingervisning om att det lite mer rutinerade gardet är på gång nu.

Lite av problemet med det floppande laget i vintras var ju att alldeles för många unga spelare tog alldeles för lång tid på sig att hitta rätt och att stabiliteten från en rutinerad ryggrad saknades. Speciellt när gubbar som Niklas Lihagen och Sammy Gustafsson mest gick skadade.

Daniel Nilsson kan vara början på den typen av stomme som kan solidifiera Lindlöven till kommande säsong.

* * *

Apropå rutinerat.

När jag pratade med Visby/Roma-sportchefen André Lundholm för några veckor sedan satt han fortfarande och väntade på att det rutinerade gardet av kulturbärare (herrar som Mikael Adamsson, Oskar Lundberg, Einar Engström och Adam Eriksson) skulle bestämma sig för om det blir en fortsatt satsning.

Det ska ju funka med jobb och familj och livssituationen i största allmänhet när spelare börjar komma upp i åldrarna. Speciellt då i ett lag på Gotland där det är omkring åtta timmars waste of time på en sunkig båt som gäller varje gång det ska spelas bortamatch. Men Lundholm var ändå ganska full av tillförsikt och resonerade som så att skriver en på då kommer nog flera av de andra också ganska snabbt därefter.

Nu får vi se om det blir så.

Idag kommunicerade klubben att Einar Engström har gjort klart för en fortsättning.

En klar, tre att fortsätta vänta på alltså.