• Publicerat 23 mars, 2019
  • Skrivet av Uffe Bodin
  • 0 Kommentarer
Emil Djuse.Foto: Bildbyrån/Michael Erichsen

Skellefteås försvarsinsats gav mersmak. Då var det inte speciellt underligt att en back var isens främsta aktör. Emil Djuse stod för ännu en styrkebesked som visar att han börjar bli redo för större utmaningar i sin sällsamma hockeykarriär.

LÄS ÄVEN: Drömmålet knäckte Djurgården

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)
Jag vet inte i vilken utsträckning Skellefteå brydde sig om HV71:s insats mot Färjestad i går. Men det fanns tydliga likheter mellan hur de genomförde den första kvartsfinalen mot Djurgården på Hovet och hur HV uppträdde i Karlstad.

Tålamodet, disciplinen, offerviljan och Skellefteås förmåga att ”reda ut stormen” tidigt i matchen påminde om hur HV löste sin uppgift, om än med betydligt mindre dramatik och kontrovers.

Västerbottningarna neutraliserade Djurgårdens topplina och höll för det mesta hemmalaget på utsidan. De få gånger det brast visade Mantas Armalis prov på kyla.

Det var inte så jäkla kul att titta på – men effektivt. Sakta men säkert sög Skellefteå syret ur sina motståndare och glädjen ur hemmapubliken.

ROBUST BACKPAR

I centrum för en närmast fläckfri bortamatch stod en av SHL:s bästa backar den här säsongen. Emil Djuse kanske inte har fått de stora rubrikerna, men ska man prata svenska backar i den här ligan tycker jag inte att han har många övermän.

Det visade han med eftertryck i den första kvartsfinalen.

Tillsammans med Petter Granberg utgjorde han isens bästa backpar. De kompletterade varandra på ett utmärkt sätt. Hamnade den ena ur position fanns den andra där som ett skyddsnät.
– Det har känts bra en längre tid, men vi tar ett steg till i dag också. Det är den tid på säsongen när man ska spela jäkligt noggrant och vara stark och jobbig att möta. Och det är nog ingen som tycker om att möta ”PG” direkt, säger han om backpartnern.

Djuse kryddade det defensiva skitgörat med att glänsa offensivt. När de flesta andra – undertecknat inkluderad – hade ögonen på Granbergs groll med Niclas Bergfors såg han Bud Holloway på andra sidan isen. Passningen knackades ned av den gamla poängkungen och förpassades rakt upp i krysset som om det vore 2012 igen.
– Det var tur att det var Bud. Jag hade varken klarat av att ta ned den eller göra mål därifrån, ler Emil Djuse.
– Vi har ett grymt långt byte jag och ”PG” och jag ser att de sticker och byter och att Bud kommer in från båset, så jag skickar den mot honom för jag vet att han kommer att vara först på den om den går för icing. Han lyckades suga ned den utan att använda handen och sedan one touch och upp i krysset. Det ska han ha all eloge för.

Touchdown!

EN ANNORLUNDA RESA

Emil Djuse gör sannolikt sin sista säsong i SHL på ett tag. NHL-intresset är redan påtagligt och lär inte bli mindre om han fortsätter att prestera på det här sättet i slutspelet.

Det är 25-åringens resa till den här statusen som gör honom så intressant.

Efter att ha misslyckats i Frölunda och varit med om Modos degradering till Hockeyallsvenskan 2016 kändes han iskall. Djuse var en spelare som inte alls hade tagit fart enligt förväntningarna som uppstod när han fick sitt genombrott i Södertälje och tog JVM-silver som sistaårsjunior.

Det var nästan så man förvånades när Skellefteå valde att värva honom inför 2016/17. Men som klubben bevisat så många gånger tidigare har man en förmåga att hitta oslipade diamanter för att sedan förädla dem. Så också nu.

Det är en förädling som bidragit till att man nu har 1–0 i kvartsfinalserien mot Djurgården.

*****

Man vet att det är slutspel när ett lag offrar sig så hänsynslöst som Skellefteå gjorde under ett boxplay i tredje perioden. Om jag räknade rätt täckte de fyra skott inom loppet av en halv minut. Jag gissar att det behövdes en hel del ispåsar i omklädningsrummet efter matchen.

*****

Trubbigt.

Det var ordet för dagen när det gällde Djurgården. Laget som sköt tredje flest mål i grundserien hade en del lägen – inte minst frilägen för Dick Axelsson och Marcus Davidsson – men saknade skärpa. När man väl fick in pucken var det med en solklar bredsida från Daniel Brodin i den tredje perioden.

Läge för Robert Ohlsson att ändra i kedjorna? Jakob Lilja har svalnat betänkligt efter sin starka säsongsinledning. Kan en annan spelare gör mer nytta intill Jacob Josefson och Daniel Brodin?
– Jag vill ha fler mål, men det innebär inte att man behöver ändra i kedjorna. De som är i stöten ska spela. Jag tycker ändå att det har varit kemi i kedjorna på slutet så det är inte så att man vill dra tombolan direkt här, säger Ohlsson själv.

*****

Fördel Skellefteå i den här kvartsfinalserien. Men precis som i de andra tre kvartarna lär det bli mycket hockey innan allt är sagt och gjort. Det skulle förvåna mig om någon serie är färdigspelad på färre än sex matcher.

Och det är det som gör årets slutspel så jäkla kul!